Löpning Avancerad träning 23 inlägg 1962 visningar

Sämre resultat nu än på 80-talet

1960 • Hillared
#1
13 juli 2024 - 07:09 (Redigerad 13 juli 2024 - 07:11)
Gilla
Fanns redan en tråd om detta så det blev att ta fram suddigummit. https://www.jogg.se/Forum/Trad.aspx?subid=18468

Mina funderingar kom från detta FB-inlägg: https://www.facebook.com/share/p/zwMUpiqTjXLDwtvG/
< < < 1 2 > > >
Jens Sandahl
1969 • Sävedalen
#2
13 juli 2024 kl 08:07
Gilla
Dp undrar man ju lite nyfiket på vad du skrev, som du suddade ut.
1960 • Hillared
#3
13 juli 2024 kl 16:46
1 Gilla
Lite undringar bara eftersom jag inte var med på den tiden. Gillade soffan bättre. Men förklaringen är nog enkel att loppen samlar fler som tränar sporadiskt och bara vill klara av det. Kanske också att flera 60:årngar lallar runt på loppen😁
1966 • Ystad
#4
13 juli 2024 kl 19:25
3 Gilla
Tror de som ställde upp på lopp på den tiden rörde på sej mer under sin uppväxt .Skulle man nånstans fick det bli cykeln eller benen så de hadde en del försprång om de väl bestämde sej för att löpträna
Walker67
1947 • Växjö
#5
15 juli 2024 kl 00:49
2 Gilla
Jag tror att det var större procent som tränade och tävlade seriöst. Nu ser man många fler som "lufsar" runt på tävlingarna där syftet i första hand är att genomföra loppet. Jag kollade en gång i resultatlistan för Växjöloppets halvmara och jämförde placeringen från det år jag satte pers med 1.25 mot ett av senare årens lopp och placeringen hade blivit signifikant mycket bättre i loppet i nutid.
1954 • Falun
#6
15 juli 2024 kl 08:47
Gilla
Helt enig, det var väldigt många killar som tränade seriöst. Däremot var det inte lika många tjejer.
Hasse A S
1953 • Munkedal
#7
15 juli 2024 kl 10:07
1 Gilla
Helt klart har det skett en förändring.

- Nu är det fler som tränar på gym och även andra träningsaktiviteter.
- Tiden för träning har blivit mindre. Bland annat tar datorer och mobiler stor del av mångas tid. Man är uppkopplad istf avkopplad.
- Förr var det naturligare att ta cykel och att promenera till jobbet eller andra ställen. Då menar jag inte i träningsfart, utan som vardagsmotion.
- En hel del som springer nu ska bara bocka av sin i "bucketlist". Dvs tränar för att springa ett maraton, utan att bygga upp sej med millopp och hm. Och sen slutar dom springa.
- Tyvärr har också intresset för stafetter minskat. I Stockholm, på 80-talet, fanns ju Hässelbystafetten, Dagbldsstafetten och kanske någon mer stafett. Bra inkörsportar för de som inte tränade så mycket att komma in på löparbanan.

Ja, jag kanske förskönar 80-talet eller är det ett tecken på att jag har blivit gammal?
1974 • Stockholm
#8
15 juli 2024 kl 15:10
Gilla
Är det här ett svenskt fenomen eller ser det likadant ut i övriga världen?

Hur ser det ut med medlemskapet i "riktiga" föreningar som ägnar sig åt uthållighetsidrott (löpning, längdåkning, orientering osv) - ökar, minskar eller stagnerat?

De svenska uttrycken om uthållighetsträning "borgskala" och "fartlek" har fått global spridning. Men det var länge sedan nu.
"Orientering" är också ett svenskt ord. Även det gammalt.
Det enda sentida svenska bidraget till den globala terminologin om uthållighetsidrott som jag kan erinra mig just nu är "sträva", dvs som i appen. Som syftar till att vi mediokra motionärer ska kunna berätta för omvärlden vad vi genomfört.
Känns typiskt på något vis.

"Van der Poel-manifest" hade det kanske gått att göra något av, men så verkar det inte ha blivit.
Hoppas nu på "almgrenare". Inte för att jag vet vad det är för något, men jag önskar att det finns och att det är något kul.

(Ja, jag förstår att det märks att jag har semester!)
1974 • Stockholm
#9
15 juli 2024 kl 17:28
2 Gilla
"Sokning" (SOK-ning).
Åtgärd vidtagen mot sina egna som på sikt sänker både antalet utövare och de generella resultaten.
Jens Sandahl
1969 • Sävedalen
#10
16 juli 2024 kl 16:09
12 Gilla
Det är inte utan att man saknar tiden då sådana här trådar renderade i långa inlägg från gamle Bo där sensmoralen alltid hamnade i att man ska springa 160 km i veckan och ha ett BMI på 18 för att kunna prestera på maraton.
Hasse A S
1953 • Munkedal
#11
16 juli 2024 kl 17:37
1 Gilla
Hej Olof,
jag har tittat på lite statistik och jmfr 80-talet med de senaste 8 åren (förutom under pandemin), på startande på DM i orientering i Stockholm.

På 80-talet var det mellan 250-300 startande i H21-klasserna (herrar 21-34 år) och totalt antal startande 1800-2000.

De senaste 6 åren är det 26-58 startande i H21 (snitt 40) och totalt 710-1260 (snitt 960)..

Samma utveckling finns det i flera distrikt, tyvärr.

En tråkig utveckling, men det förklarar kanske de sämre resultaten numera.
Eller så tolkar man det tvärtom. Det är färre som satsar på konditionsidrotter, men de gör bättre resultat?
1974 • Stockholm
#12
17 juli 2024 kl 01:06
Gilla
Oj vilket ras.
Så tråkigt.
merlin
1985 • Karlsborg
#13
17 juli 2024 kl 11:36
2 Gilla
Knappast särskilt förvånande dock.

Jag är född 1985 och under min uppväxt var det få 40+ föräldrar som tränade, men överlag var dom i god form jämfört med dagens vuxna. Minst 60% idag är ju överviktiga.

Utöver det så var det nog betydligt fler yngre personer som tränade seriöst i konditionsidrotter (utan att kanske satsa på elit). Idag när jag är ute och springer ser jag i princip aldrig någon under 30 år.

Den största förändringen sedan 80-talet är att tillgången till skräpmat ökat dramatiskt samt att du i princip inte behöver röra på dig varken i vardagen eller i arbetet (betydligt fler arbeten än på 80-talet iallafall).

Detta går igen i all forskning som görs på hälsokontrollsresultat och vid mönstringar.

Folk kommer bara bli tjockare och hamna i sämre form för varje år som går. Politiker har inget intresse att förändra något eftersom dom skulle tappa röster på det. En liten del av befolkningen kommer hålla sig vältränade och tävla med riktigt bra resultat, men en förkrossande majoritet kommer inte göra det.
Tittar man även på motionstrenderna som kommer och går inom löpning så handlar det mest om "slow running" och liknande. Man ska motionera, men inte så att det blir jobbigt.
1960 • Hillared
#14
17 juli 2024 kl 12:31
Gilla
Bara inflika i att "slow running" visst kan vara jobbigt om man kör 3 mil åt gången två dagar i sträck i jäklig jobbig terräng😆

Kanske inte så dumt med det långvariga sosse-styret där staten styrde med järnhand för folkets hälsa dvs skattade bort folks lust till onyttigt mumsande. Kastade bidrag över var förening som bidrog till ett sundare leverne (bla idrottsrörelsen). Fast å andra sidan gillade jag inte det där med att staten var överhuvud åt folket och visste bättre än den enskilda personen. Ni som är uppvuxna på 60/70 talet förstår nog vad jag menar.
1974 • Stockholm
#15
18 juli 2024 kl 17:28
3 Gilla
"Tittar man även på motionstrenderna som kommer och går inom löpning så handlar det mest om "slow running" och liknande. Man ska motionera, men inte så att det blir jobbigt."

När jag var ung avslutade jag varje löppass (dvs distans i mellanmjölkstempo - något annat kände jag inte till) med en "spurt". Egentligen kanske det var en fartökning, men det spelar ingen roll.
Sista kilometern gick markant fortare än de övriga 9-14 kilometerna, och de sista hundra-tvåhundra meterna gick jättefort. Ganska ofta kräktes jag vid mål. Vi behöver inte diskutera om detta var ett optimalt upplägg eller inte, men jag hade fått för mig att den träning som verkligen gav någonting var denna sista spurt på trötta ben.

Tittar jag på mina egna barn tex så tänker de precis tvärtom: "Nu blev det jobbigt, nu går jag".
Jag har försökt få dem att förstå att det bland annat är detta man tränar för - att flytta fram gränsen för när man måste gå. Om man alltid går efter en kilometer i uppförsbacken så kommer den alltid vara jobbig, men om man tar tjuren vid hornen och testar att springa så kommer det jobbiga försvinna så småningom. Fjärde, eller kanske tjugonde gången man springer uppför backen så inser man plötsligt att det gick av sig själv. Att man sprungit upp utan att ens tänka på det och att backen inte längre var jobbig.

Man behöver förstås inte ta till såna extremer som att kasta upp efter motionsrundorna. Det kanske inte ens är något som alls bör uppmuntras ... 😀
Men man bör åtminstone våga bli trött.

Stackars unga som aldrig får duscha i endorfiner. 😉
Mikael Lipschütz
1974 • Mölndal
#16
19 juli 2024 kl 00:04
6 Gilla
På löpsedlar läser man "så lite behöver du träna ... " du behöver bara 3 mkn per dag ..."
Som om träning är ett straff. Man måste vilja för att vilja.
1960 • Hillared
#17
19 juli 2024 kl 10:14
Gilla
Min åsikt är att vill man jogga lugnt och bekvämt är det toppen som motion och bra för hälsan. Vill man köra skiten ur sig på varje pass är det ingen skam heller trotts allt tjat om zon 2 eller MAF träning. Vill man ha resultat på motions-tävling går man efter ett träningsprogram och hoppar banne mig inte över de där passen som kan kännas jobbiga eller kör för tufft på de lugna passen bara för att det känns bra att göra så.

Fotboll och ungdomar.
Märker hemma att det där med att köra backar som man gjorde förr är inget man sysslar med idag. Där håller bara äldre +30 motionärer till. Numera är det lek med boll och intervaller på platta gräsplaner. Är det bra eller dåligt?
Mikael Lipschütz
1974 • Mölndal
#18
19 juli 2024 kl 12:47
Gilla
En viss hälsopersonlighet menar ju att det finns inga på elitnivå som tränar så lite som fotbollsspelare. Några ruscher, passa i kvadrat
#19
19 juli 2024 kl 20:00
1 Gilla
#18: På tränarutbildningar i fotboll får man ju lära sig att all form av distanslöpning är fullständigt förkastligt.
1956 • Bærum (Oslo)
#20
19 juli 2024 kl 21:07
1 Gilla
Som gammel fotballspiller ble det fristende å kommentere #18 og #19 -:)

At det trenes (helt) ulikt i fotball og distansløping synes jeg ikke er veldig merkelig; det er to helt forskjellige idretter.

Hvorfor skulle fotballspillere trene på noen form av distanseløping; i så fall hva og hvordan ?

Jeg tviler ellers på at det trenes for lite på elitenivå i fotball.
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.