Löpning • Träning • 36 inlägg • 8203 visningar •

Den svarta milen

Bulletproof
1981 • Stockholm
#1
•
22 maj 2013 - 21:39
Gilla
När jag läser i trådar, presentationer, bloggar och träningsscheman verkar det som alla mer eller mindre springer milen utan problem. Sen att detta görs på olika tider av olika människor är en annan femma. Det gäller även när träningssnack går kompisar emellan och man ständigt hör om den där milen. Den där milen ligger som den brantaste uppförsbacken framför mina ögon och vägen upp känns oändlig. Idag orkar jag jogga lite mer än 3,5 km utan vila innan jag slutar.

Min fråga är uppskattningsvis hur länge man behöver träna innan man klarar av 10km? Jag är givetvis medveten om att den frågan är något luddig och beror på väldigt många olika faktorer och att människor går in med olika förutsättningar och även utvecklas olika... men på ett ungefär för en "medelperson", kan det röra sig om månader, halvår?

Ni som fixar detta, gör ni det i sträck utan paus? Är det stigande och sjunkande terräng som i ett elljusspår eller plan mark? Och hur länge tränade ni innan ni tog den milstolpen?
< < < 1 2 > > >
Tibor Karaszi
1965 • Täby
#21
•
23 maj 2013 kl 11:38
Gilla
Jag började springa 2009, och det fick ta ett antal månader innan det blev en mil. Jag hade också ett gäng kila extra att släpa på. Så i början var det springa-gå, men jag valde nog mer att springa en smula kortare för att inte behöva gå.

Jag förstod inte förrän ca ett år den att man inte behöver springa fullt utifrån den distans man springer. Så det går att springa upp sig på 2.5-mils pass utan att medvetet långsamlöpa, men skulle jag göra om det så skulle jag ha kombinerat både snabba och långsamma pass under hela löpperioden.

Idag springer jag antingen en mil per dag, eller vissa veckor löppendlar 2* 8 km dagligen. Förutom lördag då det är långpass på mellan 2 och 3 mil. Och på söndag är det vila. Men, jag försöker att vara noggrann med att ta en extra vilodag när jag känner att kroppen behöver det.

Vad gäller terräng kontra asfalt: Ta det som du blir gladast av. Räkna med att det går långsammare "i skogen" bara.

Om ett tag kommer du att titta tillbaka på tiden då du inte kunde springa en mil som ett minne blott. Det är en skön känsla, tack för att du påminde oss om att de flesta av oss har varit där. :-)
Kristian Svensson
1982 • Åkarp
#22
•
23 maj 2013 kl 11:54
Gilla
Att springa kuperat är också något som jag varmt rekomenderar. Oftast springer du ju då också på skonsamare underlag (gräs, grus, barkmull). När man har sprungit i kuperad terräng och sedan slätlöper (asfalt) känner man sig ännu starkare, snabbare och uthålligare. Men detta är under förutsättningen att man gillar att grisa på och verkligen kämpa under passen. Det suger duktigt i benen om det är rejällt kuperat! GIllar man inte det kanske man istället tappar lusten.
Tom-Ingar Bjørndal
1974 • Saltsjö-Boo
#23
•
23 maj 2013 kl 12:27
Gilla
Även jag minns lyckan av att kunna springa milen sammanhängande. En härlig känsla. Efter många år av start/stopp i träning, normalt 2-3 veckor innan motivationen försvann, tog det mig ca 2 månader med målmedveten träning att komma dit, dock med en viss idrottbakgrund i bagaget.

Om jag får försöka komma med några tips till TS, skulle det vara att
1. Etablera en vana med träningen, 3-4 gånger i veckan (varannan dag) där målet endast är att komma ut, inga prestationskrav.
2. Fokucera på tiden ute, isf distans. Låg intensitetsnivå, där du ska känna dig nöjd när du kommer in. "När du står i duschen efter passet och längtar till nästa har du tränat helt rätt"
3. Bygg progressivt. (C25) Jogga/gå i början, exemplevis 30 min total aktivitet, men korta ner gå pauserna efterhand tills du kan jogga sammanhängande. Efter detta kan du lägga på 3-5 min/vecka på et pass, variera tempo/längd på de andra och sen har du plötsligt sprungit en mil.
4. Mät de egna framgångerna, och inte mot andra. Vi har alla olika förutsättningar.
Maria
1980 • Gävle
#24
•
23 maj 2013 kl 14:42 Redigerad 23 maj 2013 kl 14:43
Gilla
Som du själv är inne på så beror det förstås på hur man tränar, etc etc....

Själv har jag "börjat springa" i två omgångar, en gång sommaren 2003 och nu senast vintern 2011-2012. Båda gångerna tog det ca tre månader att komma upp i en mil från att ha klarat ca 3-4 km från början. Då har jag sprungit ca 3 ggr per vecka men med ganska låg intensitet.

Har inte läst alla inlägg så antar att det är stor risk att någon redan skrivit det, men en bra tumregel är att öka löpmängden med ca 10% per vecka.
Ronny Lövstrand
1967 • Borås
#25
•
23 maj 2013 kl 16:08
Gilla
Fast det där med att öka 10% per vecka är ju svårt om man börjar från noll. En ökning av 10% från noll blir fortfarande noll. Då kan ju en nybörjare aldrig komma igång.

Jag testade springa 5 km och det gick hyfsat bra. 10 km känns ganska tungt men 7-8 km är lagom jobbigt. Per pass alltså. 3-4 gånger i veckan känns också lagom och då är jag plötsligt uppe i 2-3 mil per vecka. Tycker man känner ganska bra vad som känns lagom och så kan man väl utgå därifrån. Eller tänker jag fel?

Jag tänker mig att jag ska fortsätta på denna mängd ett par månader till innan jag börjar på att öka på mängden. Med ett och annat "långpass" på milen blandat med kortare 5 km pass och mellanlånga 7,5 km så blir det väl en lagom mix.
Anna Rolfsman
1974 • Västerås
#26
•
23 maj 2013 kl 17:26
Gilla
Ingen verkar ta upp frågan om man pausar när man springer milen. Jag springer milen idag på 1h 4min men jag har fartlek som min taktik. Jag springer en sträcka, går några steg, springer igen osv. eller räknas det bara när man springer hela sträckan?
Tom-Ingar Bjørndal
1974 • Saltsjö-Boo
#27
•
23 maj 2013 kl 19:53 Redigerad 23 maj 2013 kl 19:57
Gilla
@ Ronny #26
Mycket bra fråga.
Min övertygelse är att alla har en "grundkondition", som begränsas av en massa individuella faktorer.

Jag stödjer din tanke om att hitta denna grundnivå och sen utvecklas därifrån.

Att jobba på tre områden, etablera vanan, utveckla farten inom grundnivån och utveckla uthålligheten genom längre pass, är bra recept för totalutveckling, anser jag.

@Anna #27
Det är bara du som bestämmer vad som räknas.
Personligen tycker jag du har en jättebra grund att utvecklas från (om du önskar detta) genom att du tar din tid idag och försöker korta ner gå-pauserna tills du känner dig nöjd.
Nicklas Nordborg
1970 • Hörby
#28
•
23 maj 2013 kl 20:46
Gilla
Jag tycker det räknas även om man går en bit då och då.
Åsa Nelin
1958 • Onslunda
#29
•
23 maj 2013 kl 20:57
Gilla
som fd överviktig värkbruten började jag springa på löpband i sept -12, sprang endast en gång/vecka för att skona främst mina knä, ökade med några minuter varvat med gång två tre gånger per pass, sprang 5 km i vintras och har ökat efter hand sakta och försiktigt, sprang min första mil för två veckor sen, jag har tränat mycket kondition under hela tiden, så den fanns långt innan resten av kroppen var redo för milen
Susann Tångeryd
1953 • Ängelholm
#30
•
23 maj 2013 kl 21:06
Gilla
Åsa, vi har ju "pratat" förut i en annan tråd, hej igen! Du skriver "jag har tränat mycket kondition under hela tiden" och eftersom dina förutsättningar är/var ganska lika mina, så undrar jag hur du konditionstränar? För jag tror att det är det jag behöver satsa på, men samtidigt så har jag också knän som inte får överansträngas (igen).
Bulletproof
1981 • Stockholm
#31
•
24 maj 2013 kl 13:22
Gilla
Jag tackar igen för alla råd och tips jag fått i tråden och för att ni delar med er av era erfarenheter. Det är intressant att läsa och det verkar som en del av er haft flera års träning, en tid som jag hoppas på att hålla ut och kunna köra jag med. Angående pulsen så märker jag att den är viktig att få jämn/harmonisk, då orkar jag mer, men då jag springer i spår med backar uppförs och nedförs blir detta svårare att hålla. På plan mark skulle jag liksom andra hålla ut mer. Vad gäller tempot är den tämligen långsam på vissa sträckor, nästan så att man ibland skulle kunna gå snabbare (flera av er nämnde att man kunde sänka tempot), jag tar det nog som det kommer och försöker öka med tiden istället. Jag får se hur allt utvecklas framöver. :-)
Daniel Jacobsen
1987 • Ekerö
#32
•
24 maj 2013 kl 13:26
4 Gilla
Vi ska alla vara glada att vi slipper den gröna milen. :)
Bulletproof
1981 • Stockholm
#33
•
1 september 2013 kl 16:53 Redigerad 1 september 2013 kl 16:53
4 Gilla
Jag vill bara uppdatera den här tråden med min stora glädje att jag idag sprungit en mil och lite till i ett sträck, och därmed tagit mig över det hinder som för ett tag sedan stod så högt och långt bort för mig. :) Ha det bra allihop.
Nicklas Nordborg
1970 • Hörby
#34
•
1 september 2013 kl 17:02
1 Gilla
Grattis! Precis när man börjat med löpning tycker man att det tar lång tid, men efter att ha hållit på ett tag inser man att man utvecklades ganska fort i början.
Henrik Weinestedt
1981 • Bergshamra
#35
•
1 september 2013 kl 18:35
1 Gilla
Bra jobbat, och kom ihåg - det var inte tur, det var ditt hårda arbete som gjorde det möjligt! Att nå nästa mål fungerar precis likadant...
Tibor Karaszi
1965 • Täby
#36
•
1 september 2013 kl 20:02
1 Gilla
Härligt!!!
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.