22 januari 2013 kl 18:17
Redigerad 22 januari 2013 kl 18:18
Mikael:
eftersom du och jag diskuterat lite grann tidigare så vill jag komma med input och "färska" praktiska försök ifrån min sida:
Jag sprang min första maradistans någonsin igår morse.
Innan frukost. :)
Min skräck har ju alltid varit att bli hungrig mitt i passet och känna mig svag och behöva avbryta, men jag har vant kroppen vid träning på en minifrukost eller helt utan.
Precis som du så har jag haft ganska regelbundna måltider och det har jag inte slutat med. Men, träningsfria dagar äter jag mindre per måltid.
Under de långpass jag genomfört på morgnarna (upp till 25km fram till igår morse) så har jag provat en varierad kost. Under ett par månader har jag ätit en lågkolhydratigare kost till vardags (förutom frukost) och det fungerar fortfarande bra till vardags.
Men, om jag kör mina långpass utan en kolhydrat-toppning dagen innan så går de långsammare, varje gång.
Upplägget inför maradistansen (jag har alltså inte sprungit över 25km på över 20 år) var ganska enkelt ifrån min sida:
långsam uppladdning i två dagar med lite extra kolhydrater i form av ett par extra fikor, i mitt fall med det beprövade vapnet som får LCHF-rörelsen att aktivera kräkreflexen; mackor och te. Te med honung och socker. Mörkt saftigt bröd med ost och kalkon och äkta smör.
Eftermiddagen och kvällen innan toppade jag upp lite extra och körde på lite tyngre droger; då åkte punschknapparna fram till kvällsbion och klockan 23.30 blev det havredryck och mörkt bröd innan läggdags.
Jag tryckte i mig mindre än jag hade tänkt, man kan ju inte mer än äta sig mätt och jag tog min nattmacka trots att jag inte var hungrig då jag tänkte att den kunde göra nytta på passet. :)
Till frukost: tre punschpraliner nersköljt med 1 dl juice och ett halvt glas vatten och sedan iväg efter en kvart.
Gick prima!
Eftersom jag sprungit ett par 15km pass på lågkolhydratdiet så var jag ganska säker på att jag inte skulle orka med att dubbla och nästan trippla distansen. Nu klarade jag mig fint och flyttade fram vätskekontrollen till ca 30km då det blev en halv burk cola (dricker jag aldrig annars) och ca fyra klunkar kaffe. Det blev lite segt i snöslasket runt 35-36km på vägen hem och tvä längre uppförslut i snöslasket i bibehållet tempo sög lite extra must. Vid km 40 var jag mycket törstig och gjorde misstaget att hälla i mig en päronmer och det korta drickastoppet i kylan gjorde mig snabbt kall och fingrarna domnade bort och det blev en mycket trög start för sista 2km. Men runt sista km så kände jag mig hysat varm igen och lekte med tanken på att klämma en ultra. Men då jag cirklade hemmet så lade jag av.
Under passet: en nötcreme (18g) efter 15km. ca 1,5dl Cola och 1 dl kaffe vid 30km samt två till nötcreme. Sedan päronmer vid 40km, som jag kunde varit utan.
Efter passet så blev det: Resorb, juice, vatten, en Dusch, behandling på massagebänken, sedan en kopp te och fyra mackor, sedan en och en halv timmes vila och sedan kycklingsoppa med bröd och sedan fortsatt småätande och drickande var tredje timme under resten av dagen. Kroppen ville inte ha några större måltider. Så det var tonvikt på kolhydrater även efter maratonpasset då jag kände att det skulle underlätta återhämtningen.
Funkade prima och idag - en dag senare - känner jag mig inte mer sliten än under tidigare 25km pass. :-)
Idag blev det lättare frukost och lågkolhydratslunch (Oxfärsbiff med tre små kokta potatisar, inget bröd till, mycket sallad) och resten av dagen har varit enkel vila och återhämtning. Äter som vanligt idag men igår så kände man ju hur kroppen sög i sig all energi efter passet.
Sov som en stock men har känt mig pigg hela dagen och vaknade inte ens hungrig även om jag alltså inte åt mer efter passet än jag gör i normalfall. Jag missade ju både frukost och lunch. :)