28 maj 2008 kl 21:27
Redigerad 28 maj 2008 kl 21:39
Ni som säger att denna diskussion är meningslös kan läsa om någonting annat än detta, tycker jag. Är det inte intressant att diskutera ords definitioner och gränser så finns det ju ingenting som tvingar en att läsa vidare, än mindre att svara. Nu har jag varnat er, för nu tänker jag bli lite filosofisk.
Jo, jag menar att det finns en skillnad mellan att jogga och att springa, som inte bara är subjektiv. En som gör 5 km på 45 minuter kan inte hävda att hon springer, även om hon har så hög puls att hon får blodsmak i munnen. Nej, jag vill nog hävda att man måste ha lite högre fart för att kalla det för att
springa.
Antingen ska man avgöra själv vad ett ord betyder. Exempelvis: En same är en same om hon själv anser sig vara same. Nackdelen med en sådan subjektiv definition är att det kan hända att en kenyan kallar sig själv för same. Är man same bara för det? Springer man bara för att man själv svettas flera hundra liter och flåsar som en Labrador?
Eller så försöker man komma överens om en definition. Exempelvis: Man är same om man är född av minst en same, eller så definierar man annolunda och försöker få andra att gå med på definitionen. Det är nog ett bättre sätt än den subjektiva definitionen, för det går så mycket lättare att kommunisera. "Jag har jobbar i en timme idag" blir mer lättbegripligt för en utomstående om både menar samma sak med ordet.
Så jag föreslår att vi köper SAOL:s definition och tänker oss att springa är att förflytta sig på ett lite annat sätt än när man jobbar. En som jobbar skupar upp och ner mer än framåt exempelvis och en som springer "far fram" på något sätt iallafall. Det ska framför allt upplevas av andra som att personen far fram, antingen genom snabba benrörelser eller genom ett bra frånskjut.
Sedan beror det även på vilka man pratar med. Filosofen Wittgensteinhar lagt fram teorin om olika språkspel inom vilka ord har en viss mening enbart för vissa människor. När jag talar med icke-löpare har jag troligtvis mindre krav på vad som är löpning än om jag talar med mina löparkompisar. Det skulle uppfattas som stöddigt och snorkigt om jag sa att jag har varit ute och joggat 5 kilometer på 25 minuter om jag sa det till någon som sällan är ute i något spår. Om jag talar med någon som är lika snabb som jag själv så kanske jag kallar det för löpning/springa.
Slutsats: För att diskussionerna ska vara meningsfulla föreslår jag att man kallar det för att man springer/löptränar när man springer i en hastighet som det krävs viss träning för att komma upp i, t.ex. 6 min/km. Det är en generös definition som passar jogg. De som springer riktigt fort kan ju ha egna definitioner i språkspelen med sina likar, men deras definition är inte särskilt användbar tillsammans med oss som springer långsamt.