BMI och milen under 40

Patrik Hägg

1972 • Trollhättan

#121

•

22 augusti 2012 kl 07:37

Gilla

Intressant läsning det här. Själv är jag en gammal 400m löpare som nu på gamla dagar springer mer längre sträckor när jag tränar. Varvar detta med kortare intervaller i spikskor samt styrketräning. Är 182 cm lång och väger ca 82 kg. (BMI 24.8). Har iår sprungit milen under 40 minuter och personbästat är från förra året då jag även kröp under 39 minuter.

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#122

•

22 augusti 2012 kl 08:25 Redigerad 22 augusti 2012 kl 08:25

Gilla

Ja kanske lite mindre styrketräning med ökad chans till förlorad långlöpsonödig muskelmassa (och fett) vid viktnedgång skulle nog förbättra miltiden successivt :-)
Kroppen skulle ju automatiskt behålla den muskelmassa som definitivt behövs för långlöpning i tävlingsfart om man kör viss fartträning som snabbdistans och långa intervaller förutom många "bantarskräpmil".

Peter P

1965 • Kungsholmen

#123

•

22 augusti 2012 kl 09:11

Gilla

Jag satte mitt nuvarande PB på milen på 45:40 2011-12-31 då jag vägde 78 kg och BMI 26 och har nu gått ner 6kg till 72 kg och BMI 24. Enligt teorin skulle jag då förbättra mitt PB med 6 x 3s/km = 18 s/km <=> 3 minuter bara pga viktnedgång. Sen har jag dessutom tränat hårt både med ökad mängd och tuffa intervaller vilket borde kunna ge ytterligare putsning av tider.

Facit kommer på Hässelbyloppet men personligen tror jag den teoretiska uppskattningen på 3s/km/kg är alldeles för optimistisk. Den kanske stämmer för en person som har mycket fettinlagring på benen, men då de flesta män lagrar fett företrädesvis på buken tror jag inte förbättringen är mer än kanske 1 s/km/kg.

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#124

•

22 augusti 2012 kl 09:28 Redigerad 22 augusti 2012 kl 09:32

Gilla

Det ska inte betyda så mycket hur fördelningen förlorat fett-muskelmassa ser ut. Ev förlorad muskelmassan sitter ofta till en del på benen och om den är överflödig så kostar den energimässigt t o m mer än ekonomiskt placerat midjefett.

På sikt när kroppen anpassat sig till den lägre vikten, MEN ändå oförändrad träning i TID och INTENSITET (dvs lite mer mängd i proprtion till hastighetsförbättringen) bör det bli ungefär så stor tidssänkning som viktförändringen båda i procent.

Det är när syreupptagningen i absoluta tal påverkas negativt (pga mindre intensitet i träning om man blir lättare) som förbättringen bör bli mindre och när löpekonomin mot förmodan försämras. Löpekonomin skulle teoretiskt kunna påverkas om löparens anatomi av okänd anledning kräver onormalt stor muskelmassa, men det krävs nog snarast av löpövervikten i sig och det är därför man har råd att förlora muskelmassa och inte bara fett vid viktnedgång.

---------------------

Teoretiskt skulle en oväntat liten förbättring även kunna bero på en SVAG länk sannolikt i biomekaniken dvs troligen någon eller några muskler som är försvagade, t ex ärftligt. Det skulle eventuellt gå att åtgärda med mycket specifik styrketräning.

Leif Höglund

1978 • Stockholm

#125

•

22 augusti 2012 kl 10:02

Gilla

Tack för att du delar med dig av ditt kunnande, Bo. Detta är ju jätteintressant!

Peter P

1965 • Kungsholmen

#126

•

22 augusti 2012 kl 10:16

Gilla

Jag tror helt enkelt inte att den uppskattade 3 s/km/kg är korrekt.

Man skulle lätt kunna göra ett experiment där man hängde på folk viktvästar eller vikter kring benen och se exakt vad man skulle få för resultat.

Det teoretiska resultatet är ju baserat på att energiförbrukning vid löpning är direkt proportionerligt mot vikten oavsett var vikten placeras vilket inte kan vara korrekt.

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#127

•

22 augusti 2012 kl 11:10 Redigerad 22 augusti 2012 kl 11:12

Gilla

Re Peter

Nä, men normalt förlorar man nog vikt lite här o var, både "ekonomisk" och "oekonomisk".

Och som sagt överskottsmuskelmassa främst på benen kostar t o m lite extra att transportera.
En viss procent av vikten i minskning som ren överflödsmassa på benen ger MER än samma procent i tidsminskning. Jämför vikt på löparskor där man räknar med en avsevärt högre faktor än 1, jag har sett t ex 4 dvs att en skoviktsökning på skorna ihop med 100 gram skulle motsvara viktökning 400 gram. (4 behöver iofs inte vara teoretiskt korrekt men principen kvarstår.

På det hela taget med rimliga krav på noggrannhet kan man förvänta sig tidsförbättringar i storleksordning som viktnedgången, så länge den centrala kapaciteten får oförändrad belastning under viktnegången. I verkligheten kan nog utfallet bli BÅDE lite mindre och lite mer - dock inte samtidigt :-)

Och som sagt skulle t ex eventuellt svaga muskellänkar göra att en förbättring begränsas av dem på något speciellt sätt.

Peter

1985 • Luleå

#128

•

22 augusti 2012 kl 11:12 Redigerad 22 augusti 2012 kl 11:16

Gilla

Hehe, jag som väldigt tyst för mig själv satt upp några mer långsiktiga mål. Det ena är milen sub 35. Det andra var att, typ, halvera mitt kroppsfett som nu är kring 8-9 kg.

3s*4 kg*10km = 120 sekunder. Jag gjorde nyligen 37 blankt. 2 flugor in en smäll dårå!

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#129

•

22 augusti 2012 kl 11:30 Redigerad 22 augusti 2012 kl 11:50

Gilla

Du måste utgå från din egen vikt och räkna i procent.

Dvs väger du t ex 80 kg och har 8 kg fett att ta bort så ger det ca 10 % tidssänkningspotential med oförändrad träning för hjärtat etc och om fettet minskar lite här o var, dvs även lite på benen.

Jimmy Larsson

1974 • Kristianstad

#130

•

22 augusti 2012 kl 12:43

Gilla

BMI 25,3.
Löptränat seriöst sen nyårsafton !! (Sylvester loppet). Innan dess skadedrabbade 9mån varav 4mån skadad och halvhjärtad löpning.

September 2011 halvmara på 1.55
Göteborgsvarvet 2012 1.37
Malmö halvmara augusti 2012 1.30
10km i juli 2012 40.22 tror jag.

3-5 mil i veckan.

Skulle vilja ner på 37min respektive under 1.25 på halvmara.

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#131

•

22 augusti 2012 kl 12:44

Gilla

Ytterligare en teoretisk begränsning är intressant.

"BMI-nedgång-resultat"-modellen bygger ju i huvudsak på att "karossen" minskas medan "motorn" förväntas vara intakt.
Det är därför kravet att hjärtat, lungor etc måste få samma träning i tid och belastning för att inte tappa i kapacitet när man blir successivt lättare.

Men dessutom måste den lokala "infrastrukturen" vara anpassad till en högre syreupptagning per muskelmassaenhet i den mån viktnedgången inte är 100 % orsakad av förlorat fett.

Så därför kan det kanske ta viss tid för att kapillärer, mitokondriers antal m m ska nå full anpassning i den långlöpnödvändiga muskelmassa som finns kvar. Det borde dock inte vara något stort problem även om dessas kapacitet teoretiskt skulle kunna begränsa syreupptagningen i utgångsläget.
För t ex bloddopade ses såvitt jag tror mig veta ofta omgående en ökad syreupptagning och högre löpförmåga på långdistans trots att man tidigare inte har tränat dopad. Uppenbarligen anpassade sig kroppen relativt snabbt till den starkare "motorn" och/ eller hade redan viss överkapacitet lokalt så att syretillförseln främst var begränsande.

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#132

•

22 augusti 2012 kl 12:49

Gilla

Re JImmy

I ditt fall kan man nog säga att det troligen räcker med mer tid av ungefär oförändrad träning eller helst snitt kring 5 mil mot 3-5 mil/v för att nå tidsmålen.
Men BMI ned till 21-22 skulle ju snabba upp processen eller kanske snarare ge ökad långsiktig potential till 33-34 minuter.
Halvmaratiden skulle följa med ned troligen något mer än dubbla miltidssänkningen.

Tore Axelsson

1957 • Torsby

#133

•

22 augusti 2012 kl 21:18

Gilla

55 år, 184 cm lång, vikt 74 kg. Miltid i år 34.24. Träningstid fyra år och nio kilo fläsk borta sedan dess. Finns det utvecklingsmöjligheter trots åldern? Träningsmängd 80 - 100 km/vecka.

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#134

•

22 augusti 2012 kl 21:44

Gilla

Re Tore

Lysande prestanda :-)

Om du inte tappar i min takt i den åldern, uppåt 1 minut per år på milen så finns ju viss potential kvar om du ytterligare ökar mängden och/eller kapar några kg ytterligare.
Men du har nått så långt så sub 33 blir nog svårt men någon minut till måste vara möjligt till nästa år men sedan borde miltiden inte förbättras längre utan REJÄL mängdökning mot typ 14 mil/v men det skulle ge mest effekt på marathon där dock din potential med sådan mängd kan vara ännu bättre kanske lite beroende på uthållighetsprofilen...

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#135

•

22 augusti 2012 kl 22:04 Redigerad 22 augusti 2012 kl 22:05

Gilla

Grattis, Tore till den även (överlägsna) segern på 5000 m i VSM !
Det är väl lite "Miles Fleetwood"-varning om du fortsätter länge till :-)

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#136

•

22 augusti 2012 kl 22:20 Redigerad 22 augusti 2012 kl 22:20

Gilla

Tiderna 16.52 och 34.52 (på VSM)antyder en halvmarapotential på 1.16 h !
Och därmed en marapotential på omkring 2.40 h med lite mer mängd...

Leif Höglund

1978 • Stockholm

#137

•

22 augusti 2012 kl 22:29

Gilla

Sjuka resultat av Tore! Vad gjorde du upp till 51 års ålder? Inte kan du ha latat dig helt och hållet?

oscar olsson

1983 • Paris

#138

•

23 augusti 2012 kl 18:28

Gilla

Jag har ett BMI runt 24, löper ca 35 km i veckan
Milen 41
Marathon 3:05

Närmaste målet är milen en bit under 40 och maran under 3h. 4-5 kg fett bort så borde det gå vägen :-)

Bo Engwall

1955 • Uppsala

#139

•

23 augusti 2012 kl 18:41

Gilla

Re oscar

Maratiden tyder på väldigt bra uthållighetsprofil för marathon med den ringa träningsmängden. Miltiden 41 stärker den bilden.
Men miltiden kan säkert putsas rejält om du nu gissningsvis mest kör distansträning och lite fartträning och ökar mängden långa intervaller och snabbdistans.
4-5 kg viktnedgång räcker oxå en bit under 40.

Generellt tror jag dessutom du har marathonpotential under 2.40 med några års ökande träningsmängd mot 8-10 mil i veckan och om det nås ännu bättre med ännu mer mängd och bibehållen fartandel.

Tore Axelsson

1957 • Torsby

#140

•

27 augusti 2012 kl 19:25

Gilla

Bästa resultat 2012 är 9.35.76 på 3 000 m, Svenskt åldersrekord, satt på Bislett. Jag skall försöka ta något av rekorden på 5 - eller 10 000 m innan banorna stängs. Mellan 1988 och sommaren 2008 har nog min träning bestått av skarskidåkning under vårvintern, annars fiske och friluftsliv. Började träna löpning i början av aug. 2008 inför Wasastafetten. Tog där stryk av tvåan i årets VSM H50 med 8 min på 14 km. Nu är jag tre min före samme gubbe på 10 000 m! Ett par kg fläsk till skall bort och ökad mängd till vintern - och god tro på uppgiften - som är att löpa betydligt fortare...