26 juni 2012 kl 06:31
Hej Rasmus!
Jag gjorde precis som du, klev upp från soffan i maj/juni 2010 och sa att jag skulle börja löpträna och springa stockholm Marathon 2012.
Ett år senare stod jag på startlinjen i historiens kallaste, blötaste och mest vindpinade upplaga av Stockholm Marathon, och fullföljde mitt lopp och tog mig i mål.
Med detta i ryggen kan jag lugnt säga att det klarar du, ett par saker bör du dock tänka på för det finns fallgropar längs vägen.
Fortsätt stärka upp din löparkropp med distanspass, eftersom du är ny på löpningsområdet finns annars risken att du skadar dig eftersom det enligt min erfarenhet är farten som dödar.
Så enkelt uttryckt, fortsätt att nöta mil i en takt som du känner är behaglig och som inte ger belastningssymptom. Sedan när det är 12 veckor kvar till marathon hoppar du på ett 12 veckors träningsprogram för Marathon ( finns här på jogg.se ) och kör på.
Din sommar och höst ska med andra ord domineras av ganska långsamma pass, med syfte inte att öka din mjölksyratröskel eller vo2 max, utan med syftet att ge din kropp chansen att stärka leder, ligament och senor. Detta är en process som tar lång tid och som håller skadorna borta när du längre fram lägger på lite fart, dessutom är den mänskliga kroppen så finurlig att om du tränar på att springa långt i ett lugnt tempo så blir din kropp bra på just det :) , dvs marathonlöpning.
Öka aldrig fart och mängd samtidigt, utan en 10% ökning av endera per vecka är lagom.
Själv är jag 37 år, 198cm lång och väger runt 100kg ( en bra dag ) så klarar jag det så är det inga problem för dig, det svåra för dig kanske blir att lära dig att hålla igen så att du inte blir skadad, man kan nämligen träna för mycket ja.
Mat.... jo det bör man äta när man ska träna inför ett marathon, personligen brukar jag alltid svälla upp av ost.
Lycka till! , det är en resa att gå från 0 till Marathon, den är både jobbig men samtidigt otroligt belönande.
Välkommen till ditt nya liv som löpare Rasmus!
