Löpning Träning 43 inlägg 5050 visningar

Utebliven viktminskning

1978 • Örebro
#1
29 mars 2008 - 13:29
Gilla
Det här med att springa är väldigt nytt för mig. Har styrketränat 3-4 ggr i veckan i många år, men aldrig haft motivationen/orken att springa längre än 2-3 km nån gång ibland. Men så var vi ett gäng grabbar som anmälde oss till göteborgsvarvet, och jag dammade av joggingskorna.

Det var 2 månader sen nu, och jag känner jag har utvecklats en hel del. Däremot så står jag kvar på samma vikt som förut, ca 83,5 kg, vilket jag inte hade räknat med. Hade nästan förutsatt att jag skulle ligga något kilo under 80 vid det här laget. Nån som har ett vettigt svar varför det är så?
< < < 1 2 3 > > >
Janet S
1979 • Umeå
#21
20 april 2008 kl 19:19
Gilla
Atkins gör ju som bekant att man tappar en massa vattenvikt i början. Visst kan det vara en sporre, men vad händer sedan? Det handlar om att skaffa sig bestående matvanor man kan hålla livet ut, hur trist det än låter. Väger man 150 kg tror jag inte Atkins skulle vara det ultimata, då gäller det helt enkelt att börja långsamt med att byta ut några enstaka saker åt gången, för det måste ju uppenbarligen finnas mycket att byta ut om man har en kraftig övervikt. Det finns inte många som kan hålla en extremdiet som Atkins eller andra lågkolhydratdieter som nu förespråkas igen av vissa i media, för att inte tala om de långsiktiga riskerna. Men det är en helt annan diskussion..

Men Daniel hade ju faktiskt en fråga från början. Det kan ju vara så att kroppen gärna håller fast vid den vikten man alltid haft, den vill gärna göra motstånd om den är van att väga en viss vikt. Jag tror det är tålamod som gäller, samt att kanske variera träningen/löpningen med intervaller, lågintensiv etc. Lycka till!
Katten
1967 • Hemma
#22
20 april 2008 kl 21:18
Gilla
Börjar man konditionsträna ökar mängden blodplasma (vilket bidrar till ökad syretransportförmåga) med en liter d.v.s. ett kilo i ökad vikt och dessutom ökar muskelmassan. Vidare ökar glykogeninlagringen och mer vätska binds i kroppen.

Att mängden blodplasma ökar innebär att Hb-värdet riskerar sjunka om man inte tänker på att kompensera med bra kost. På lång sikt ökar dock produktionen av röda blodkroppar men initialt kan blodvärdet sjunka.
John Dahlstrand
1992 • Stockholm
#23
20 april 2008 kl 22:01
Gilla
Bara så att du vet kristina så kan inte fett ombildas till muskler, det är fysiologiskt omöjligt.

Vem bryr sig om vikten om man ser bra ut, det kan ju bara vara bra med lite pondus till och med.
Susan
1966 • Saltsjö-Duvnäs
#24
21 april 2008 kl 09:09
Gilla
Janet: Den enda "diet" jag någonsin har kunnat hålla ut med i längden är just "Atkins-light" dvs GI-diet. Allt annat gör mig trött, ger ont i huvudet och ett fruktansvärt humör. Det är så enkelt att ta bort pasta, potatis, socker (förstås), vitt ris osv och ersätta med grönsaker och riktiga fullkornsprodukter. Funkar för hela familjen. (Sedan kan man ju ge barnen potatis eller pannkakor ibland utan att själv äta detta).

Man blir alltid mätt, äter en massa nyttiga grönsaker, magen mår bra av alla fibrer. Ser inget negativt med det.

Och jag har aldrig läst om detta i Aftonbladet - men så läser jag väldigt sällan denna tidning.
Linda P
1984 • Knästorp
#25
21 april 2008 kl 13:17
Gilla
Jag har precis gått ner 20kg utan "diet". Tallriksmodellen, motion, sunt förnuft och lite (läs mkt) karaktär vad det enda som krävdes :-)
Zazi Duv
1975 • Sundsvall
#26
21 april 2008 kl 14:21
Gilla
Har en syster som är dietist och hon skulle slita sitt hår över den här disskusionen.... Jag säger som vissa redan sagt; för att gå ner i vikt måste "utgifterna" vara större än "inkomsterna". Vad kalorierna sedan består av kvittar, men vill man förutom att bli smal också må bra är en varierad kost bestående av kolhydrater, protein & fett det bästa. Sen skulle jag undvika alla extremer (åt vilket håll det än är) och äta lagom av allt. Som löpare gör man av med så pass mycket enegi att man gott kan unna sig lite fikabröd, godis eller alkohol - men givietvis med måtta. Lagom är bäst!
Susan
1966 • Saltsjö-Duvnäs
#27
21 april 2008 kl 15:45
Gilla
Jag kan inte hålla med om att det kvittar vad kalorierna består av! Om man håller igen på maten för att förlora i vikt är det extra viktigt att kalorierna är fulla med nyttigheter. "Tomma" kalorier som vitt mjöl, socker och vitt ris mm bör då undvikas. Det är väl toppen om man äter sig mätt på nyttigheter istället. Ser inte det som extremt på något vis.
1983 • Linköping
#28
21 april 2008 kl 16:43
Gilla
I slutändan är det kalorier in/kalorier ut som räknas. men man måste ju oxå ta in hur det man äter påverkar kroppen.
man blir tjockare av att äta 2000kcal godis än 2000kcal frukt
Janet S
1979 • Umeå
#29
21 april 2008 kl 16:44
Gilla
Susan - jag skulle nog vilja påstå att Atkins är en diet, just för att den inte är hållbar i längden. Sedan ska man inte förvirra "GI-metoden" med Atkins, även om man kallar den en light version. GI representerar ju egentligen alla hälsoråd som kommit från dietister, livsmedelsverket etc, dvs kunniga inom detta område, alltså nyttiga fetter, bra fiberrika kolhydratkällor, protein, grönsaker, rotfrukter, dra ner på sockret etc. Jag förstår inte varför GI skulle vara revolutionerande med detta? Jag håller med Linda, tallriksmodellen är uttjatad men den funkar.
1983 • Linköping
#30
21 april 2008 kl 16:52
Gilla
GI representerar inte alla hälsoråd och det är ingen diet, det är enbart ett värde på hur snabbt 50g kolhydrater i olika livsmedel tas upp i blodet. det säger inget om något fett, inget om fibrer, inget om proteiner o.s.v. Det är mediahypen inom det område som gör att folk tolkar in massa saker i det här.
GI kan användas som ett hjälpmedel när man går ner i vikt eller går upp i vikt, men det krävs mycket mer än enbart GI för att äta bra.
1963 • Stockholm
#31
21 april 2008 kl 17:29
Gilla
Simon: Blir man verkligen tjockare av att äta 2000 kcal godis än 2000 kcal frukt? Energimängden är ju densamma. Skillnaden är nog att det är svårt att få i sig 2000 kcal frukt, man hinner nog bli mätt innan;-)
Janet S
1979 • Umeå
#32
21 april 2008 kl 18:14
Gilla
Simon, självklart är GI ett mått på hur snabb blodsockerstigringen blir av ett visst livsmedel. Jag menar bara att de "GI-råd" som finns idag bland allmänheten går i stort sett i linje med allmänna kostråd, eftersom GI-förespråkarna gärna hänvisar till livsmedel som har ett lågt GI, alltså fett (men nyttiga fetter), protein, fiberrika livsmedel etc. De glömmer dock glycemic load, men den diskussionen är inte viktig. Jag ville bara få fram att jag inte är en förespråkare av vansinniga dieter som Atkins, lågkolhydrat etc. Alla får äta det de mår bra av, helst utan att läsa tidningarna..
Däremot är 2000 kcal 2000 kcal oavsett om de kommer från en låda bananer eller ett kilo godis, tyvärr. De ger samma mängd energi, vilket ju är det väsentliga.
1983 • Linköping
#33
21 april 2008 kl 18:52
Gilla
Visst är det svårt att få i sig så mycket frukt, men om vi byter ut det mot helt vanlig jordnötter så är det fortfarande så att du blir tjockare av att äta godiset än nötterna även om det är samma kaloriintag.
Hur kan det vara så här då? Dels är det så att godis innehåller både snabba kolhydrater och härdat fett. Kolhydraterna drar på en hög insulinnivå, detta gör att fett och kolhydrater lagras in. Det härdade fett vill väldigt gärna stanna i fettcellerna istället för att användas, vi har alltså svårt att göra av med det här fettet.
Äter vi istället jordnötter så har vi inte de snabba kolhydraterna och insulinpåslaget, dessutom har vi bättre fetter i nötterna som kroppen hellre använder direkt istället för att lagra det. Vi kommer alltså få en ökad basalmetabolism när vi äter nötter men inte när vi äter godiset.
Så konklusionen blir att ja 2000kcal alltid är 2000kcal, men kroppen reagerar olika beroende på i vilken form vi får i oss energin.
Har gjorts en studie här i Linköping, av Fredrik Nyström, som undersökt godis mot jordnötter, lika stort energiintag, men de som åt godis blev tjockare, redan efter två veckor var det en signifikant skillnad. Detta har inte publicerats än, men det går bra att leta efter kommande artiklar på pubmed. Gäller att hålla sig uppdaterad på ny forskning.
Janet S
1979 • Umeå
#34
21 april 2008 kl 19:59
Gilla
Man kan prata länge om hur olika livsmedel påverkar kroppen på olika sätt. Insulin försvårar lipolysen, härdat fett både sänker HDL och höjer LDL, mättat fett leder till ateroskleros etc... Basalmetabolismen ändras dock inte av maten eftersom den är den energiförbrukning som en person har i vila och som upprätthåller andning, cirkulation, syntes av organiska ämnen, nervsystemets aktivitet, upprätthållande av kroppstemperatur etc. Den bestäms i huvudsak av storleken på kroppens aktiva cellmassa och påverkas därför av kroppsstorlek och kroppssammansättning (men även ålder, kön, fysisk aktivitet, hormonnivåer, genetiska skillnader etc). Muskler kräver alltså mer energi än t.ex. fett. Det du pratar om är matens termogena effekt. Bra att veta när du slår på PubMed ;)
Susan
1966 • Saltsjö-Duvnäs
#35
22 april 2008 kl 08:54
Gilla
Gi stämmer inte alls med de allmänna kostråd jag känner till. Potatis går bort enligt GI. Processad mat likaså. Pasta undviker man, likaså bröd. OM man inte kan klara sig utan bröd och pasta så är så klart fullkornsvarianterna bäst. De allmänna kostråd jag fått de senaste åren innehåller en rekommendatione att äta pasta och bröd. Varför föreskriver tallriksmodellen en massa potatis/pasta/ris om den nu stämmer så väl med Gi?

OCH framförallt: Varför är så många dietister så rädda för GI och liknande? Kanske för att det funkar, men inte stämmer helt med vad de blivit lärda och vad livsmedelsverket rekommenderar... Vapnet är att förlöjliga alla som inte läst exakt de högskolepoäng som leder till att bli dietist. Även om det är intelligenta människor som visst kan läsa och ta till sig information. Känner igen den metoden från andra yrkesgrupper också.
Janet S
1979 • Umeå
#36
22 april 2008 kl 11:16 Redigerad 22 april 2008 kl 11:39
Gilla
Det finns olika varianter av GI, eller hur? Det du beskriver, att ta bort kolhydratkällor som bröd, pasta, ris etc (istället för att byta ut mot långsammare varianter med fiber) är mer som Atkins. Enligt GI finns det många många varianter av bröd, ris etc som har ett sånt lågt GI så de "får" ätas av GI-anhängare. De behöver inte uteslutas. Däremot behöver man kanske inte så stora mängder kolhydrater som folk faktiskt får i sig dagligen. En smart kosthållning anpassas efter individen.
Man måste även kolla på hela måltiden (glycemic load) och inte enstaka livsmedel. Sammansättningen av en måltid med olika livsmedel blir ju helt annorlunda än om man tittar på enstaka livsmedel. På så sätt kan man få in potatis i en måltid utan att höja GI så mycket. Det är ganska fyndigt!

Jag är nästart färdig dietist och jag är inte rädd för GI eller någon annan diet, det är vad man gör med den. GI, om den används sunt, fungerar som tallriksmodellen. Det roliga är ju att om man verkligen följer tallriksmodellen så skulle man med stor sannolikhet hålla sig viktstabil. Problemet är idag att många klagar på den gamla tallriksmodellen och säger att den inte fungerar eftersom folk blir fetare o fetare. Jag undrar: hur många äter enligt tallriksmodellen? Jag vet inte någon som verkligen äter så och som också är överviktig. Det handlar om sunt förnuft.

Jag skulle aldrig förlöjliga någon som inte läser till dietist, vad skulle jag tjäna på det? Det är ju snarare så att dietister blir förlöjligade eftersom de inte hakar på allt som kommer fram, eftersom våra råd måste baseras på beprövad, vetenskaplig grund. Så enkelt är det.
Jag är istället imponerad av folks kunskaper inom området. Vad jag ville lyfta fram vara att man inte ska läsa tidningar eller haka på en modetrend som är inne för tillfället. Jag tvekar inte alls på att folk kan läsa vetenskapliga artiklar och vara kunniga inom detta område, då kan vi ju alla hjälpa varandra. Synd att peka finger, tycker jag.
Vi är alla olika och olika kosthållningar fungerar olika för olika människor. Det är ett nytt intressant ämne, nutrigenomics. Men det är ju en annan diskussion.... Hoppas du inte tar illa upp, Susan. Det kan bara vara intressant med diskussioner eftersom folk faktiskt är så himla kunniga på området! Jag lär mig mycket av att läsa allas inlägg. Om just denna metod funkar för dig så är det ju jättebra, man måste ändå anpassa kosten efter individen, dess livsstil och förutsättningar.
1975 • Göteborg
#37
22 april 2008 kl 22:52
Gilla
Jag är dietist och känner inte heller igen mig i dina påståenden Susan. Som Simon skriver ovan så är GI ingen diet egentligen, det är enbart ett värde på hur snabbt 50g kolhydrater i olika livsmedel tas upp i blodet. Detta forskades fram för att diabetiker skulle kunna reglera sitt blodsocker och har egentligen inget att göra med fett, kostfiber eller proteiner. Fett och protein har inget GI-värde eftersom de inte innehåller kolhydrater. Däremot kan fett och protein hjälpa till att sänka GI-värdet i ett livsmedel/maträtt. Även många andra faktorer gör detta.

Som dietist utbildar jag diabetiker i hur de bör äta för att minska risken för följdsjukdomar som de kan få av för högt blodsocker, jag lär ut hur man äter för att blodsockret skall ligga så jämnt som möjligt och på en låg nivå.

En normalviktig frisk, icke bantande person har inte ett blodsocker som åker berg-och dalbana, som det ofta skrivs. Därför är inte inte lika viktigt för dem att äta med mat med lågt GI eller en massa mellanmål som ju ofta också förespråkas. Frukost, lunch och middag och ett mellanmål varje dag medför att man kan äta tillräckligt mycket till målen och bli mätt och nöjd. Många är oerhört fokuserade på mellanmål idag och går mer eller mindre och småäter hela dagen. Det tror jag är en av orsakerna till överviktsproblematiken vi har idag.

GI-metoden som Susan beskriver, är snarare en light-version av Atkins som jag inte tror är ett sunt sätt att leva på sikt. Det finns några olika faktorer för att minska risken för sjukdom (bla många cancersorter, diabetes och hjärtkärlsjukdom) som de flesta kostexperter brukar vara överens om. De är: äta mycket frukt och grönsaker, äta fullkornsprodukter, ät kostfiber, äta fisk flera gånger per vecka, minska intaget av rött kött. Dessa stämmer inte alls överens med Atkins och de mer feltolkade GI-versionerna, och därför skulle jag aldrig förespråka att ta bort kolhydrater ur kosten, då försvinner både frukt, grönsaker, fullkorn och fiber. Däremot får man gärna ta bort godis, bakverk, socker, snacks, läsk och snabbmat samt hålla koll på portionsstorleken när man äter pasta, ris, bröd osv eftersom det är lätt att äta för mycket av dessa.

Enligt forskning presterar konditionsidrottare bättre vid ett kostintag baserat på kolhydrater med medelhöga och höga GI-värden.Dessa kolhydrater gör att glukogeninlagringen går snabbare och man därigenom kan träna hårdare/oftare. Jag vet att Jonas Colting rekommenderar annorlunda, det finns ju alltid undantag som bekräftar regeln. Som legitimerad så måste man alltid följa forskning och beprövad erfarenhet och vi kan inte vända kappan efter vinden.

Jag förlöjligar inte heller människor som inte har högskoleutbildning inom kost. Om någon äter på ett speciellt sätt och tycker att de mår bra av det respekterar jag självklart detta. Jag är mycket medveten om att det finns många exempel på människor som har bantat enligt mina råd och misslyckats. Att gå ner i vikt är inte lätt och det gäller verkligen att hitta en metod som passar en. Det viktigaste är dock att den metod man väljer inte går ut över hälsan, då har man ju ändå inte vunnit något i slutändan.
Susan
1966 • Saltsjö-Duvnäs
#38
24 april 2008 kl 14:51
Gilla
Den metod jag beskrev, kalla den GI-metod eller inte innebär ju inte att man tar bort grönsakrena ur kosten. Förstår inte hur du kan läsa det?

Jag förespråkar att ta bort dessa mängder med pasta, ris och potatis som föreskivs i allmänna kostråd som tallriksmodellen. Ersätt dessa med grönsaker! Det du skriver bekräftar ju vad jag beskrev som GI-metoden. Mycket grönsaker! Däremot så tillskriver du mig att mena att man ska plocka bort grönsaker ur kosten. Förstår inte? Ingen "GI-metod" föreskriver att man ska plocka bort grönsaker, fibrer och fullkorn. Tvärtom det är ju detta man ska öka på bekostnad av vetemjöl som pasta och vitt bröd!
1975 • Göteborg
#39
24 april 2008 kl 15:46
Gilla
Va bra, då är vi ju överens då!
Jesper
1979 • Stockholm
#40
24 april 2008 kl 17:40
Gilla
Janet S:

Javisst, det är inte nyttigt att äta Atkins en längre period. Såg själv rätt sjuk ut efter att bara ätit 20 g kolhydrater/dag i över ett halvår. Grejen var att jag såg ut som en avsevärt mycket smalare sjukling än tidigare. Som jag tidigare skrev är det viktigt att lära sig att äta rätt mat. Överviktiga och feta är knappast tjockisar för att de är outbildade och inte vet vad dom skall äta för att inte bli tjocka. En tjockis vet att man blir tjock om man äter en bakelse. Tyvärr har de problem med att använda sig av sina kunskaper. Här kan Atkins vara bra till en början, man får kontroll över ätandet och är aldrig hungrig, man tappar i vikt och kan sakteligen börja träna och lägga om sin livsstil, peppad av den stora viktnedgången.

En bra metod borde vara att sätta en tjockis på en öde ö, som personlig sak kan han låna dina dietistböcker där denne får lära sig hur man skall äta nyttigt och gå ner i vikt ;) Blir både smal och skolad i hur man behåller sin idealvikt.

< < < 1 2 3 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.