Löpning • Träning • 56 inlägg • 5043 visningar •

puls

Anders Nyman

1965 • Örebro

•

7 november 2011 - 18:46

Gilla

Har nu haft min Garmin i c:a en månad. Har oftast tränat på det sättet att jag har kört så hårt som jag har orkat men har lärt mig att ta det lite lugnt för att orka ett långpass emellanåt.
Var ute idag och drog en knapp mil utan att ta ut mig. Snittpuls 179. Brukar ligga mellan 168-180 utan att jag för den skull känner mig helt slut. Ska tilläggas att jag inte testat maxpulsen.
Fyller ju 47 i februari. Vilken nivå ligger ni på under löppassen?

< < < 1 2 3 > > >

Tomas Oskarsson

1955 • Borås

#21

•

9 november 2011 kl 21:32

Gilla

Andreas: jag tror pulsen ökar hur tränad man än är det har inte mycket att göra med hur aerobiskt tränad man är dock tror jag att man får en större pulsökning om man är sämre aerobiskt tränad.

Johan Larsson

1972 • Halmstad

#22

•

9 november 2011 kl 21:43

Gilla

En faktor är cardiac drift, en minskning i blodvolym pga vätskeförlust, det brukar märkas särskilt på längre pass i varmt väder om man inte dricker, eller dricker lite. På pass inomhus är det också tydligare. En annan faktor är att kroppen fördelar om blod till huden för att svalka kroppen, därför ökar pulsen för att tillföra tillräckligt med syre till musklerna.

Att dricka ordentligt och att inte klä sig för varmt kan kanske minska effekten lite.

Alexander Malmström

1985 • Nyköping

#23

•

9 november 2011 kl 21:46

Gilla

@Johan
hmm... Det låter vettigt. Från mitt pass igår minns jag att värmen och svetten kom i samma utsträckning som pulsökningen ungefär.
Jag sprang dock bara 4 km i ett väldigt lågt tempo.

Göran Gramby

1964 • Bjärred

#24

•

9 november 2011 kl 22:04

Gilla

Jag rekommenderar att alla läser länken http://www.shapelink.com/sv/blog/hakanlarsson/pulstraning där Håkan Larsson mycket förtjänstfullt redovisar sin syn på pulsträning. Det utmynnar i träning på olika nivåer som procent av tröskelpulsen. Jag tycker detta är lättbegripligt och fungerar utmärkt. Är i praktiken samma som t.ex. Jack Daniels rekommendationer mfl. I slutändan måste man ju dock ändå känna efter hur det känns när man tränar och inte vara slav under klockan

Johan Larsson

1972 • Halmstad

#25

•

9 november 2011 kl 22:08

Gilla

Om jag är ute på ett långpass i lugn jämn fart så stabiliserar sig min puls rätt bra efter ca: 15 minuter, kanske i mitt fall runt 130-134, där ligger den sedan rätt länge. Efter runt 60-80 minuter, lite beroende på temperaturen, så börjar pulsen långsamt att stiga upp mot runt 140. Är det mycket varmt brukar jag få sänka tempot om inte pulsen skall fortsätta att stiga (förutsatt att jag vill springa ett lugnt pass med lägre puls).

Jag brukar inte märka av det riktigt så tidigt som efter 4 k, men vi är å andra sidan alla olika. I värsta fall kan det kanske i ditt fall vara någon form av infektion eller att du är lite sliten. Var uppmärksam och se vad som händer.

Johan Larsson

1972 • Halmstad

#26

•

9 november 2011 kl 22:18

Gilla

En bra sida Göran, men det är lite vågat att slänga in en sån brandfackla här på jogg;-) Tidigare har det blivit livliga trådar när MAF diskuterats och även huruvida det finns någon tröskel, lite som hund-, barfota- och vilken sida man skall springa på trådarna m fl.

Jag håller för övrigt med dig om att man inte skall vara slav under klockan. Det är lika dumt som att följa ett träningsprogram slaviskt.

Andreas Andersson

1981 • Falun

#27

•

9 november 2011 kl 22:43

Gilla

Tomas, jag känner igen det där med att springa för fort på Långpassen!Det är lätt hänt, men jag tror det är lättare att undvika det om man springer enligt en förutbestämd pulszon. Som Johan säger så spelar det inte så stor roll om man pressar lite extra på LP om man ”bara” tränar 2-3ggr/vecka. Men med ökad träningsfrekvens så behöver man akta sig för att köra på för hårt. Det kräver längre återhämtning och den planerade träning nästföljande dagar blir lidande, på en högre nivå är det viktigt att förstå innebörden av varje enskilt träningspass.

Naturligtvis kommer pulsen att stiga från det att man påbörjar fysisk aktivitet (minut 0) men efter ett tag når kroppen ett steady-state (om vältränad) detta sker vanligtvis mellan minut 10 och 20, därefter så håller pulsen sig relativt stabil. Pulsen kommer alltid att ”drifta” något även efter detta men bör inte öka mer än 5-7slag under en timmes löpning.

Alexander, dina grafer antyder att rundan du springer är relativt kuperad??då kommer pulsen att åka bergodalbana. Sen så tycker jag inte att du har så mycket drift; om du tittar på din puls efter2km och din slutpuls så skiljer det inte så vansinnigt mycket.

Alexander Malmström

1985 • Nyköping

#28

•

10 november 2011 kl 07:49

Gilla

@Andreas
Banan är faktiskt väldigt flack. Det är en väldigt liten lutning efter 2 km men absolut ingen kuperad bana.
Jag tror det är klockan som missvisar lite. Om man använder GPS som tempo mätare så svajar det väldigt mycket fast ett stadigt tempo. Det funkar dock bra med fotpod som "tempovisare".

Jag tyckte det kändes som mycket om man även tar med tempot/intensiteten i beräkningen. Tempot sjunker, vilket beror på att jag ville hålla pulsen på en viss nivå men pulsen ökade ändå, Men det kanske var så att det var pulsen de första 2 km som var "ostabiliserad" och att det kanske skulle ha stabiliserat sig runt 170 istället för 165?

Linus Gustafsson

1972 • Söderhamn

#29

•

10 november 2011 kl 08:08

Gilla

På långpassen kan jag prata ganska obehindrat de första 15km iallafall, sen kan det komma lite flås i konversationen. På snabbdistansen tar jag ut mig rejält. Det skiljer ju nästan 40 sek/km i hastighet också.

Tage Ericsson

1952 • Varberg

#30

•

10 november 2011 kl 08:14

Gilla

@Oldboy: Intressant att se dina pulsvärden då vi är jämnåriga. Jag ligger på 170 - drygt 180 när jag håller ett maxtempo som är hållbart för 5 - 15 km. Maxpulsen ligger en bit över 190 och ibland över 200. Kan se i början att pulsen ligger kring 130 och då är det mer ansträngande. Vi ligger således båda klart över de värden man "ska" ha i vår ålder.
Precis som du skriver är ju pulsen bara en liten faktor i det som är viktigast dvs den maximala syrgasupptagningsförmågan. Syrgasupptaget är ju = hjärtminutvolymen x arteriovenösa syrgasdifferensen där hjärtminutvolymen = frekvensen x slagvolymen. Syrgasdifferensen har vi inte berört och då får vi börja titta på lungorna och det perifera syrgasupptaget också. Speciellt lungornas betydelse blir där intressant med implikationer på andningstekniken. Detta kan man ju skriva en hel fysiologibok om, men vi nöjer oss med att konstatera att pulsfrekvensen är en liten faktor i helheten och den är tämligen individuell.
Intressant också är att jag började med pulsmätning först i somras. Har heller aldrig kört intervaller. Har ändå vad jag kan se bra tempo i löpningen för min ålder och aldrig behövt bryta. En effektiv träningsvariant är den handicaplöpning som vi kör. Om några timmar ska jag bli jagad av en trettioåring som gör milen under 38 så nu får man börja ladda :-))

Alexander Malmström

1985 • Nyköping

#31

•

10 november 2011 kl 08:38

Gilla

Jag kanske skulle tillägga vad den här tråden handlar om.

Min maxpuls är uppskattad till 215. Har varit uppe i 209 ett flertal gånger och sedan har ´jag lagt på lite.
Jag springer mina flesta pass mellan 185-190.

Alexander Malmström

1985 • Nyköping

#32

•

10 november 2011 kl 08:47

Gilla

När vi ändå talar om puls och det känns dumt att starta en ny tråd så tänkte jag fråga.

Man man ska köra tex Backintervaller och man tänkt göra det i 75-85% av maxpuls. Ska man räkna med vilotiden oxå och då få ett snitt på 75-85% eller är det intensiteten man ska ha under arbetet och sedan lägre under vilan?
Är det snittet under hela passet som ska vara 75-85% eller under ansträngning?

Magnus

Stockholm

#33

•

10 november 2011 kl 09:22

Gilla

Jag har väldigt stor skillnad på vanliga distanspass och snabbdistans, närmare 1 min/km. Att srpinga för snabbt på sina distanspass är ett vanligt fel många gör. Ofta spelar det ingen större roll eftersom inte så många tränar 6-7 dagar per vecka, det är då det börjar bli viktigt, annars återhämtar man sig inte inför kvalitetspassen. Springer man bara 2-3 ggr per vecka spelar farten ingen större roll. Det brukar lösa sig själv ändå; försöker man springa snabbt hela tiden blir man antingen skadad eller övertränad och de som inte lär sig att sänka farten efter detta brukar sluta med löpning eller bli kroniskt skadade och får börja med simning eller cykling eller nåt.

Andreas Andersson

1981 • Falun

#34

•

10 november 2011 kl 10:05

Gilla

Alexander, där ser man! såg ut som kuperat då pulsen hade så många spikar. Tittade lite i din träningsdagbok och ser att detta var första passet på 2 veckor. Så baserat på det så är det inte speciellt konstigt att pulsen stegras även att farten är låg. Försök att springa regelbundet 3 ggr i veckan, gärna 60 min per gång så ska du se att pulsen kommer att vara stabil inom ett par veckor.

Jag skulle vänta med backintervaller tills du fått mer kontinutet i din träning, speciellt med tanke på att vi är i mitten av november nu..

Annars när det gäller backintervaller så bör intensiteten under intervallerna vara i det angivna intervallet, börja de första runt 75% och avverka de sista på 85%.

Alexander Malmström

1985 • Nyköping

#35

•

10 november 2011 kl 12:52

Gilla

@Andreas
ahhh... Så kan det förstås vara.

Jag hat åkt på en liten skada i benet och ska till sjukgymnast idag. Jag testade för första gången på två veckor att springa här om dan.
Annars så har jag sprungit 3 grr i veckan i flera månader innan dess.

Men ett uppehåll på två veckor gör alltså skillnad?

Anders Nikander

1966 • Ekenäs

#36

•

10 november 2011 kl 13:37

Gilla

Måste få fråga en kanske lite dum fråga om pulsträning. Enligt Karvonens formel ligger mitt pulsintervall som jag bör ha på långpass mellan 130-144 slag. Betyder det a) att jag bör som någon annan paranoid typ hela tiden granska att min puls hålls mellan detta intervall när jag springer eller b) glömma pulsklockan och kolla att medelpulsen hållits inom detta intervall när jag avslutat träningen?

Tage Ericsson

1952 • Varberg

#37

•

10 november 2011 kl 14:37

Gilla

@ Anders: Jag röstar för alternativ b och dessutom bara se pulsvärden som information. Sätt upp mål för mellantider och km-tider och fokusera på löptekniken är mitt förslag om du vill springa snabbt.

Andreas Andersson

1981 • Falun

#38

•

10 november 2011 kl 19:06

Gilla

Alexander, Jag skulle inte dra för stora växlar av det passet i sånt fall, 2 veckors frånvaro inverkar negativt, finns lite studier om det men har inga fakta i huvet just nu. Men ta det lugnt så här i början så är du snart på banan igen. Hur gick det hos sjukgymnasten förresten??

Anders, om du vill använda pulsklockan så utgå från 130bpm, det är ok om du ser pulsvärden på 140-144 mot slutet av passet men inte högre än så. Alternativ b kan ju vara kul/intressant men meningslöst ur träningssynpunkt.

Alexander Malmström

1985 • Nyköping

#39

•

10 november 2011 kl 19:18

Gilla

@Andreas

Jag blev förvånad. Jag trodde han var sjukgymnast och att jag skulle få komma dit och att han skulle konstatera vad problemet var och ge mig något typ av träningsprogram eller övningar som skulle hjälpa och förebygga. Samt kanske ordinera en viss tids vila.
Nu visade det sig att han var sjukgymnast/naprapat.
Jag kom in och visade vart det gjorde ont, kan börjde och klämde och kollade i vilka lägen det gjorde ont.
Sedan behandlade han mig med stötvågsbehandling. En maskin som slår på det onda området vilket ska leda till en snabbare läkning och så sa han att jag skulle vila tills på söndag.
Jag frågade om han hade några tips på förebyggande åtgärder men då sa han bara att jag förhoppningsvis skulle vara besvärsfri efter detta och att det inte skulle komma tillbaka. Kändes inte så seriöst. Men jag ska ge det en chans.

Det var enligt honom, precis som jag trodde, de "gångar" som senorna som går från lilltåbenet upp runt fotknölen och sedan vidare upp i nån muskel i underbenet går i,som var inflammerade. Nåt med lonhgus och brevis.

Daniel Evaldsson

1976 • Växjö

#40

•

10 november 2011 kl 20:03

Gilla

@Oldboy - Fast Polar använder ju inte HRR så antagandet att det var en finne som "uppfann" det förstår jag att det fanns folk som hade vettiga argument mot.

Vidare undrar jag var du fått informationen om att du skulle kunna ändra din maxpuls genom träning. Ingen litteratur jag läst i ämnet har någonsin påstått det, däremot motsatsen (maxpulsen påverkas INTE av träning). Däremot påverkas slagvolymen och därmed också minutvolymen av träning (eller passivitet).
Att maxpulsen skulle vara grenspecifik tror jag endast beror på den lokala kapaciteten, dvs att genom förbättrad teknik kan du komma närmare din faktiska maxpuls.
Själv kommer jag t.ex upp i mycket högre puls när jag springer än när jag cyklar, Men har efter mer cykelträning kunnat pressa mig hårdare (utan för mycket mjölksyra och lokal muskelutmattning) och därmed komma upp i en högre puls.

Rent medicinskt har vi en konstant maxpuls. Bara för att hjärtat blir större och starkare betyder det inte att det kan triggas till att slå oftare.

I övrigt håller jag med övriga som anser att den upplevda ansträngningen är ett bättre mått. Framför allt innan man har lärt sig hur sin kropp fungerar (och hur pulsklockan, pulszoner, tröskelpuls mm fungerar). Jag tror inte att stora delar av vår svenska konditionselit kör med pulsklocka bara för att det är häftigt att se diagrammen i datorn efter deras 12-14 pass i veckan.

< < < 1 2 3 > > >

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.