Löpning Tävlingar & Motionslopp 15 inlägg 8458 visningar

Första marathon sub 4.30. Rimligt?

Karin
1977 • stockholm
#1
18 september 2011 - 17:06
Gilla
Jag funderar på att anmäla mig till Sthlm Marathon 2012, fast jag tidigare svurit på att aldrig göra det. Sträckan Söder Mälarstrand och Västerbron X2 känns närmast skräckinjagade.
Däremot genomförde jag min första halvmara igår och det var underbart kul. Jag satsade på att ta det såpass lugnt så att det skulle bli en positiv upplevelse och hamnade på 2.06.
Nu går jag därför och sneglar på anmälningslistan till helmaran men vet inte om jag vågar. Har hört så mycket skräckhistorier om folk som bajsar på sig och kräks och får bryta och whatnot.

Min fråga är, om jag tränar någorlunda fokuserat under vintern, är det rimligt att komma under 4.30 på en mara?
Jag vill ju att även detta lopp ska bli ett positivt minne, inte för segt men heller inte för hårt så att man blir illamående.

Vad tror ni?

Claes Danielsson
1971 • Västerås
#2
18 september 2011 kl 17:26
Gilla
Om du tog det lite halvlugnt igår och hamnade på 2.06 ser jag det som högst rimligt att du kan gå under 4.30 på maran om åtta månader. Träna upp dig långsamt och systematiskt bara så ska du varken behöva bajsa på dig, kräkas eller bryta loppet. Dessutom har du ett roligt och inspirerande mål som motiverar dig när det känns motigt att ge sig ut och springa i vintermörkret.

Seså, skynda dig och anmäl dig nu ;)
Mikael Angelin
1969 • Tygelsjö
#3
18 september 2011 kl 17:38
Gilla
Självklart. Från halvmara på 1.49 i september sprang jag sedan Köpenhamns mara i maj på 3.46 - och tränade inte fokuserat förrän de sista 3-4 månader. Prova Janne Holmens program som funnits i RW. Jag bestämde mig för en tid som var rimlig, följde programmet och fixade det. Jag var inte ens jättetrogen programmet, slarvade en hel del (familj och stundtals krävande jobb). You can do it!
1969 • Stockholm
#4
18 september 2011 kl 17:39
Gilla
Det klarar du. Tänk på att på varje skräckhistoria går det tusentals löpare som genomför loppet på ett "anständigt" sätt. Om du tränar rätt kommer du klara 4.30 ganska lätt om du sprang halvmaran på så fin tid och tog det lugnt.

Första steget är att anmäla sig. Sen är det egentligen träningen inför loppet som är det jobbiga, själva Maratonloppet är en fest om än en ganska jobbig fest stundtals. Men sen när du klarat ditt mål är tillfredställelsen och välmåendet totalt!
1981 • Göteborg
#5
18 september 2011 kl 17:51
Gilla
En mara är riktigt jobbig. Men du kommer att fixa det galant Karin och tiden du eftersträvar fixar du.

Jag har sagt att jag aldrig mer ska köra en mara men senaste veckorna har jag blivit mer sugen på det.

Kör hårt Karin
Karin
1977 • stockholm
#6
18 september 2011 kl 17:54
Gilla
Alltså jag tog det inte såpass lugnt på halvmaran som i småjogg, jag hade bitvis lite ont i knän och andra dippar, men känslan under loppet var alltid mer positiv än negativ.

Tack för era tips, nu blir jag ännu mer sugen på att anmäla mig. Att se maraton som en fest som stundtals är en rätt jobbig fest låter som en bra inställning.
Mr. B
1963 • Hemma
#7
18 september 2011 kl 23:48
Gilla
Jag tycker också att det verkar rimligt. Men det förutsätter fokuserad träning. "Någorlunda fokuserad" kan tolkas på olika sätt...

Det brukar dyka upp mängder av glada tillrop i sådana här diskussioner. Jag tycker att det känns lite fel, för det är inte självklart att du fixar det galant. Däremot är det mycket troligt att du fixar det om du tränar rätt.

Om du har ont i knäna vid 19 km så är det betydligt lättare att tvinga sig ytterligare två kilometer än att tvinga sig ytterligare 23 kilometer. Även om man pratar om "löparfest" så är det väldigt glest mellan leende löpare den sista milen. Sköt dina långpass, så får du åtminstone le efter målgången. Jag har sett löpare bryta, spy, gråta och bajsa på sig. Ingen av dem log.
Christoffer L Björnqvist
1984 • Katrineholm
#8
19 september 2011 kl 09:11
Gilla
Mja du känner dig nog sj bäst vad som är rimligt!?

Men det låter inte som det vore ngr jätte problem att få en positiv upplevelse med fokuserad träning fram till dess.

Men har man inte jätte vana så är det väl som han ovan beskriver inte allt för tätt mellan leendena sista milen, även fast det var rätt roliga tillrop på det ämnet sista milen som fick mig att le=)

Började sj konditionsträna i Nov så jag är långt ifrån ngn überatlet & gjorde min första start i år på Sthlm marathon. Gled in under strax 4h efter ett balanserat lopp i måttligt njutningstempo fram till 33km vill säga.... Men jag vill nog ändå framhäva att det är en löparfest om man är någorlunda god form, trodde marathonen skulle va det tråkigaste loppet (gör klassikern också) men det är nog det jag har positivast minnen ifrån eftersom det är en total helhetsupplevelse & känslan att glida in på Stockholm Stadion var för mig oslagbar är nog bara Vasaloppsmålet jag kan jämföra med det!

Lycka till från en som slapp se bajs & spyor=)
Magnus
1968 • Västerås
#9
19 september 2011 kl 09:27
Gilla
Jag avverkade två halvmaror innen första helmaran. Inför maran följde jag ett 20 veckors träningsprogram, vilket jag även gjort inför halvmarorna. Jag upplevde delar av träningen som jobbigare än själva loppet, mycket beroende på att jag inte sprungit längre än 21 km tidigare. Jag tror att den övervägande delen av de som bryter har tränat mindre än vad du kommer att göra. Känner du stor tveksamhet inför 2012 så kommer det fler maror.

Va fasen, om jag - en 43-åring på 100 kg som började löpträna för tre år sen - klarade det, så lär väl du också göra det? Om du inte fuskar med långpassen så tror jag du fixar det på 4.15. :-)
1946 • Vallentuna
#10
19 september 2011 kl 13:53
Gilla
Det bör påpekas att ordentlig träning långt ifrån är någon garanti för ett lyckat Stockholm Marathon. Trots att jag tränat regelbundet i sju år både längre och snabbare än Szalkais 4-timmarsprogram och lika regelbundet sprungit halvmaratonlopp på mellan 1:51 och 1:57 (häromdan 1:55), har jag varken lyckats springa Stockholmsmaran i nivå med min förmåga (MacMillan och Daniels säger väl drygt fyra timmar medan jag inte kommit under 4:40) eller utan att må illa efteråt (Jo 2010 motade jag Olle i grind och promenerade de sista 9 km med sluttid över 5:20).

Felet har varit att jag envisats med att betrakta ett maraton som bara ett dubbelt så långt halvmaraton, vilket det för många faktiskt tycks vara, de håller bara lägre fart och blir bara mycket tröttare och ömmare i benen. För mig handlar det i grunden om ett annat slags lopp, mer som de ultralopp jag annars genomfört med maginnehåll och humör i behåll.

Nyckelordet är digestion. Under ett halvmaratonlopp dricker jag bara en eller två muggar vatten och så kan jag klara mig skapligt upp till 25-30 km, men över längre sträckor behövs annan tillförsel och det är här mina problem kommit på Stockholms gator. Och det är här du hittar poängen med denna kommentar. Det räcker alltså inte nödvändigtvis med att träna hjärta och muskler utan du bör även lära känna din mage. För mig har detta tagit många år, men mitt Vallentuna Banmaraton i våras under sträng disciplin (se länk nedan) visar att ingenting är omöjligt. Mitt råd är alltså att du lär dig "äta" och dricka redan under dina lugna långpass, så att det känns som om du har energi och humör kvar även om kroppen är trött när du kommer hem. Du gör också klokt i att inte ha något tidsmål när du står på Lidingövägen första gången, utan bara försöka springa på ett sätt som känns uthålligt från början. Om du råkar vara i form blir det nog ändå tillräckligt fort.
http://maxochnisse.se/2011/05/29/vallentuna-banmaraton-pa-42115/
Erik Sjöberg
1975 • Stenungsund
#11
19 september 2011 kl 19:46
Gilla
Klart att du skall anmäla dig. =)
Jag sprang mitt livs första mara i Tallinn förra helgen och tog mig runt på 4:07. Jag har tränat hyfsat fokuserat i 9 månader men då jag anmälde mig så sent som två vekor innan start så fick jag inte till något riktigt långpass vilket jag kände att jag saknade.
1973 • Knivsta
#12
19 september 2011 kl 20:05
Gilla
Anmäl dig, Karin!! Det har jag gjort, och jag sprang en halvmara för första gången nu i lördags i Stockholm. Jag tror också att det kommer gå jättebra för dig, och om jag talar utifrån hur jag själv funkar så är det ju vägen dit som är mödan värd. Bra sporre.
Karin
1977 • stockholm
#13
19 september 2011 kl 20:13
Gilla
Allrajt, nu har jag anmält mig.

Känns scary men roligt. Satsar förutom intervallträning etc denna vinter framför allt på många och lugna långpass på helgerna, med vätska och mat för att se hur magen pallar...

Tack för kloka råd!
1973 • Knivsta
#14
19 september 2011 kl 20:15
Gilla
YAY! Vad roligt, lycka till nu!!
Karibou
1976 • Sundbyberg
#15
3 oktober 2011 kl 22:58
Gilla
Hej på dig! Jag bekräftar : DET GÅR ATT SRPINGA FÖRSTA MARTHON SUB 4.30!!! Gjorde Budapest marathon i 3:53:35 under helgen.
Med riktigt träning är det ok.
Följde jogg.se träningsprogram 3ggr/vecka i 12 veckor (titta på min agenda om du vill - har anpassat så att långpass blev på fredagar istället för söndagar - så det är enklare med familjenmys på helgen!)

STOR LYCKA TILL!
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.