20 december 2007 kl 22:22
Jag snusare sedan flera år tillbaka.
Jag har också idrottat hela mitt liv och använt löpning som ett sätt att komma i bättre form för det egentliga uppdraget. Nu när man inte "platsar" längre så tänkte jag bli löpare och löpa för löpandets skull. Tidigare har löpträningen till största delen bestått av vad jag nu lärt mig kallas anaerobisk träning, enligt formeln "no pain no gain". Så har det fortsatt tills dess att jag började läsa om lågpulsträning här på forumet. Helst plötsligt fick man för sig att mäta pulsen i vila och under träning.
För några veckor sedan var jag magsjuk och snusade inte under en hel vecka. Jag noterade efter mitt tillfrisknande och innan min första snus:
Vilopulsen var vid två mätningar 52. Innan sjukdomen så pendlade den mellan 60 - 65 vid olika mätningar.
Innan sjukdomen så kunde jag inte springa på min aerobiska puls (140) överhuvudtaget. Det handlade mest om att jogga-gå-jogga-stå still ... Efter sjukdomen och innan min första snus så kunde jag faktiskt jogga på 140 puls. Fortfarande i väldigt lusigt tempo betraktat med en löpares ögon, men jag får skylla på många år av mjölksyratyngda ben.
En annan effekt som jag märkt av snusuppehåll är att nattsömnen blir mycket bättre. Mer utvilad på dagarna.
Detta är exakt vetenskap för mig. Så nu blir det inget mer snus. Nöjet av bättre löpstyrka överväger. Hoppas också att sveriges riksdag hjälper mig i min nikotinabstinens genom en rejäl höjning vid nyår.