Löpning • Tävlingar & Motionslopp • 435 inlägg • 19763 visningar •

Ultraintervaller 16 juli

Niklas Karlsson
1972 • Alingsås
Administratör
#1
•
18 april 2011 - 21:50 (Redigerad 18 april 2011 - 21:50)
Gilla
Förslaget att köra sommarens Ultraintervaller den 16 juli föll väl ut, så vi kör på det. Starttiden är inte spikad ännu utan får väl diskuteras ett tag till.

Info om tidigare ultraintervaller hittar ni här http://www.jogg.se/misc/ultraintervall.aspx
Det är även den sidan som kommer att användas för att raportera resultat och följa löpare den 16 juli.
< < < 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 > > >
Marie Dellby
1964 • Bålsta
#421
•
17 juli 2011 kl 13:17
Gilla
Vill bara skicka ett stort och imponerat GRATTIS till Erika.Du gjorde en riktigt bra prestation..Fortsätt så!/ Marie Dellby


csaba
1973 • Malmö
#422
•
17 juli 2011 kl 13:50
Gilla
Grattis allihopa.
Tyvärr mina knän begränsade mitt deltagande, men jag höll koll på er på nätet.

GRATTIS !
Stefan Sjöström
1965 • Umeå
#423
•
17 juli 2011 kl 14:35
Gilla
Ni som har mer erfarenhet av ultror och ultraintervaller, hur upplever ni att effekten blir efteråt? Bryter dom ner mer än de bygger upp?

Själv sprang jag nu sex intervaller, tre veckor efter en mara där jag inte tog ut max. Intervallerna gick nu i 5,40-tempo, vilket kan ställas mot att jag siktar på 5-minuterstempo i den mara jag planerar i september. När jag sprang fyra intervaller i vintras upplevde jag det som att återhämtningen gick väldigt snabbt och att det gav en träningseffekt, men det klart, någonstans går ju gränsen för hur mycket som är uppbyggande.
Stefan Manning
1956 • PARTILLE
#424
•
17 juli 2011 kl 14:49
Gilla
Efteråt är det ungefär som efter en vanlig ultra. Lite slö och loj i kroppen. Däremot kan jag säga att dessa ultraintervaller (8 x 10) sliter mer än de ultraintervall XL (4 x 21,1) jag gjorde för en dryg månad sedan. Inget snack om den saken.
Ultraintervaller är en ypperlig träning i att återhämta sig och komma ut på banan igen och att lära sig att äta och dricka rätt. Detta har man glädje av på ultralopp och långa tidslopp 24 timmar och över, där man måste planera in pauser. Du tränar Dig även i att hålla igång en längre tid.
Stefan Sjöström
1965 • Umeå
#425
•
17 juli 2011 kl 15:05
Gilla
Tack Stefan - vad säger du om nyttan för mig som mest tänker på marathon då? Det finns förstås ett värde med att springa många mil, men kanske det kostar mer än det smakar att köra så mycket på en dag?
Stefan Manning
1956 • PARTILLE
#426
•
17 juli 2011 kl 15:15
Gilla
Nyttan vid ett marathon är att Du har ett mycket starkt psykologiskt övertag. Många som skall springa en mara fruktar distansen och oroar sig för den. Det är ju egentligen inget att oroa sig för. Det är hur man har förberett sig man skall oroa sig för om man nu har dåligt samvete.
Du har ju sprungit 6 intervaller - totalt 60 km. Du vet att Du har kapacitet att springa 6 mil. En sådan vetskap om att ha marginalerna på sin sida ger Dig en trygghet när Du står på startlinjen. Du kan slappna av och fokusera på helt andra saker än att fundera ut huruvida Du skulle klara det eller inte. Därmed kommer Du att få en högre kvalité i Din marathonupplevelse. Dock finns det en risk att Du kan tappa respekten för marathondistansen, vilket Du inte skall. Du skall bara bli bekväm med den.
Dessutom tror jag att ultraintervallerna ger Dig en fin rutin och nya insikter om Du vill ägna Dig åt marathonlöpning eller ultralöpning.
Linus Ivarson
1984 • Göteborg
#427
•
17 juli 2011 kl 15:39
Gilla
Liten rapport från mig dagen efter:
Sov 14 timmar. Muskelvärken har nästan helt försvunnit i benen, nu är det bara fötterna kvar. För övrigt är fötterna fortfarande lite svullna, hur långt kan det ta för dem att återgå till normal storlek?
Jag är riktigt trött i huvudet, och yrsel kommer och går med jämna mellanrum. Känns lite som om jag har tunnelseende och har svårt att verkligen fokusera på något.
Vidare verkar det inte finnas något stopp på hur mycket vätska och näring kroppen vill ha. Direkt efter åttonde igår åt jag 1kg oxpytt plus fyra stekta ägg. Hittills idag har jag ätit 8 mackor, 1 tallrik yoghurt, 2 micro-pizzor, 3 kaffe och nästan 2 liter mjölk.
Jag funderar på att lugna mig lite med mat-intaget nu, jag vill ju trots allt hamna på kalori-minus i slutändan.
För övrigt känns huvudet ungefär som dagen efter en pangfylla.
Bruno Malabeux
1971 • Vänge
#428
•
17 juli 2011 kl 15:46 Redigerad 17 juli 2011 kl 15:46
Gilla
Vilken skön natt sömn!!!

God mat med trevligt sällskap blev det till lunchen idag med förstås gott vin ;-)
LIte champagne för att fira till efterrätten.
Annars, nästan inga stora värk idag, bara lite trött i kroppen.
Nu, ser jag fram emot 2 veckor semester med målning, snickeri och förstås några pass!!!
Ha det gott allihopa och hörs i november igen.
Stefan Manning
1956 • PARTILLE
#429
•
17 juli 2011 kl 15:52
Gilla
Räkna med att det kan ta någon vecka innan överflödet av vätska som binds upp av alla kolhydrater försvinner. Då borde svullnaden vara mer eller mindre väck.
Att gå med kompressionstrumpor på sig idag och imorgon är mumma. Jag är däremot grymt imponerad över Ditt matintag. Jösses! har Du fått binnekemask?
Jimmy Rosén
1978 • Hässleholm
#430
•
17 juli 2011 kl 19:04
Gilla
Då börjar man äntligen bli människa igen.
Man var ju sådär sugen på att gå upp när barnen vaknade i morse...
Hela första halvan av dagen var det som att gå runt i en dimma.
Är grymt imponerad av alla er andra som tog er runt i så mycket högre tempo än jag.

Nästa gång ska jag:

# Ta med min fru
# Planera bättre
# Äta och dricka bättre
# Välja "lätta" rundor
# Se till att barnen är borta dagen efter så att man kan sova ut
# Fullfölja springande

Åter igen, tack för allt stöd och uppmuntran.
Idag känns det förbannat bra att jag tog alla åtta trots allt...





Örjan Mattsson
1970 • Nordingrå
#431
•
17 juli 2011 kl 20:44 Redigerad 17 juli 2011 kl 20:44
Gilla
Har gått ett knappt dygn nu och har nu hunnit smälta gårdagen.

Tror som Stefan att jag kommer att ha mycket nytta av detta vid kommande marathonlopp. Styrkan i att veta att jag nu fixar 80 km (=nästan två maror) på en dag gör ju att man rent mentalt har en fördel när man börjar slita ont framåt 35 på maran. Att jag dessutom kände mig stark på sista intervallen och att det fanns krafter att ta fram som jag inte anade fanns, gör att jag tror jag flyttat fram min mentala gräns ytterligare.

Lite träningsvärk i låren är det enda jag kännar av idag, har till och med varit till skogs och plockat hjortron idag!

Ser redan fram mot nästa ultraintervallomgång. Många runt omkring mig skakar på huvudet när man berättar om ultraintervallerna. Förlåt dem - ty de vet inte bättre! Detta är ju bland de roligaste man kan ägna ett dygn åt.

PS! Håller för övrigt med Morgan i tidigare inlägg. Hoppas att Stefan Manning är med även nästa gång. Hans råd och inställning är guld värt att ha med sig när det tar emot, tack Stefan, du är grym!
Stefan Manning
1956 • PARTILLE
#432
•
17 juli 2011 kl 21:15
Gilla
Oj, nu blir jag lite röd om kinderna. Tack för uppskattningen, men jag är ingen expert. Jag har bara delat med mig av mina egna erfarenheter.
Men det är så roligt att läsa om denna glädje efteråt. Ni som insett att man klarar mycket mer än vad man tror. Många av Er har flyttat fram sina gränser oavsett antal intervaller. Sådant gör intryck på mig.
Om jag är med i november får vi se. Jag är anmäld till ett 24 timmarslopp på Bislett den 26 november (det skulle Ni prova) ;-)
Och till Jimmy vill jag nog säga att det var många som var grymt imponerad av Dig som reste Dig upp och tog sista intervallen. Du skall vara riktigt stolt, det gjorde Du dj-gt bra! :-)
Fantastisk underbar happening detta slitsamma dygn var :-)
Andreas Kerren
1984 • Åkarp
#433
•
17 juli 2011 kl 21:18
Gilla
En sak är säker jag ska göra ett ärligt försök nästa omgång
Johannes Gerth
1976 • Göteborg
#434
•
17 juli 2011 kl 21:20
Gilla
Jag vill också tacka alla deltagare för den fantastiska inspirationen! Hade egentligen tänkt att vila idag men det gick inte att låta bli att sticka ut nu ikväll, trots en lång substitutspromenad mitt på dagen.

Kom på mig själv med att stor-le när solen bröt igenom den täta skogen, det kom änder med ungar på stigen vid en sjö och ett rådjur hoppade fram bara ett par meter framför mig. Hela den suveräna upplevelsen nådde sitt crescendo när jag var vid foten av helvetet Västerberget (i Änggården, GBG) och jag började att skratta för att det skulle kännas så gött jobbigt att mata uppför. Som sagt, utan den här inspirationstråden så hade det nog inte blivit samma endorfin-kaskad! =)
Örjan Mattsson
1970 • Nordingrå
#435
•
17 juli 2011 kl 22:00
Gilla
Stefan:
Vem som är expert eller inte må väl så vara, men din inställning till löpningen (och troligen livet i stort gissar jag) är underbar och inspirerande.
Ska bli kul att följa din framfart på Bislett! Lycka till, men det är väl mycket som ska göras innan dess...
< < < 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.