27 maj 2010 kl 22:09
Gillar generellt de ösigare banden bäst, bra tempo är alltid inspirerande.
Samtidigt kan man ju inte annat än bli glad av exempelvis frälsningsarmén. Bara det faktum att de sitter där är ju hur skönt som helst, och inte kan man ta illa upp över Taube och annat på dragspel.
Är nog ganska mycket allätare när jag väl springer, det mesta funkar, allt från samba till jazz.