Löpning • Kost & Näring • 19 inlägg • 6345 visningar •

Jag vill tappa några kilon - men hur göra??

Anna Markelin
1970 • Esbo, Finland
#1
•
29 september 2009 - 12:27
Gilla
Kan någon klok och erfaren hjälpa mig - jag går UPP i vikt ju mer jag springer ... Skulle både vilja och behöva gå ner ca 3-4 kg för att minska belastning på knän och leder och också för att det skulle kännas "lättare" i kroppen. Jag gjorde en InBody kroppsmätning som visade att jag har klart över genomsnittet i muskelmassa och min fettprocent enl den ligger på 21%, BMI 22.4, men eftersom jag väger 70 kg så är det ganska tungt att springa längre sträckor. Åtminstone mentalt tungt ....
Är det någon som kan råda mig hur jag ska lyckas gå ner i vikt? Äter bra (hemlagat, fettsnålt, långsamma kolhydrater, massor av grönt etc), dricker måttligt med alkohol (lite vin ibland), äter godis ibland, inga kakor, glass, bakverk, vitt bröd etc.

Suck, vet inte hur jag ska göra. Är det bara att acceptera faktum?

tack på förhand för svar!

/anna
Lena M
1961 • Norrtälje
#2
•
29 september 2009 kl 13:30
Gilla
Tja - med den muskelmassan, den fettprocenten och det bmi:et och den vikten och den kosthålningen och du fortfarande vill ha färre kilon att bära på och fortsätta springa ser jag ingen annan råd än att kapa en arm eller nå´t....

(jag skojar. Vad jag menar är att mitt svar är JA, på din sista fråga, alltså :-)
Robert Roman
1962 • Torslanda
#3
•
29 september 2009 kl 13:38
Gilla
Det är ju skillnad på att gå ned i vikt och förbruka "fett"
Muskler väger ju mer än fett så om kroppen är "normalfet" så är det inte säkert att man går ned i vikt, men kan omforma sig...

Såg ett program för att antal år sedan om hur kroppen fungerar. Nu kan jag inte termer och kanske slänger mig med fel ord, men i alla fall så enligt dem så är det "enda" sättet att förbruka fett naturligt är att röra sig.
Dieter fasta med mera tar fett på "fel" ställen
När du rör dig så börjar musklerna att aktiveras. När de aktiveras så förbrukar de fett. När fettet börjar ta slut i musklerna och motionen fortsätter så ropar musklerna på fett från fettreserverna. Mage rumpa, kinder för min del. Är man konternuerlig så minskar dessa reserver och man behöver givetvis fylla på.
En aktiv muskel förbrukar även fett i vila om den har tränats under en längre period.
Ju fler muskler du har igång desto bättre och snabbare förbrukar du fett. Därför är bla stavgång effektivare än joggning i just fettförbränningsyfte...

Detta säger ju inget om att gå ned i vikt, så jag vet inte om detta är ett svar på din fråga. Jag själv tycker att jag väger mycket men har inte någon "gubbmage" hyfsat fast i hullet över de hela, så jag är ganska nöjd ändå...
Lena M
1961 • Norrtälje
#4
•
29 september 2009 kl 13:50
Gilla
Jag uppfattade att frågan gällde färre antal kilon.

I övrigt får ju var och en ställa sig frågan vad de prioriterar:
- en vältränad kropp med normal fettprocent
eller låg vikt,
eller en liten volym
eller en stark kropp
eller en frisk kropp
eller en vacker kropp
eller en kurvig kropp
eller en muskulös kropp
eller en snabb löparkropp

det är inte alltid man kan få det ena utan att försaka det andra. Så man får välja vilket som är viktigast. Och vissa saker får man acceptera därför att deinte går att ändra på.

Förutom "frisk kropp" är min favvo en funktionsduglig kropp, dvs en som fungerar till det man vill göra med den.
Lars Brinkhoff
1974 • Göteborg
#5
•
29 september 2009 kl 14:57
Gilla
Jag har BMI 23.5, men tycker det går bra att springa lite halvlångt i alla fall (uppemot två mil).

Annars, om jag vill gå ner i vikt, fortsätter jag att träna och äta som vanlig, bara lite mindre mat och undviker de uppenbara kaloribomberna.
Maria Andersson
1966 • Kungsbacka
#6
•
29 september 2009 kl 15:18
Gilla
Men det låter ju som att du är väldigt normalviktig, och din fettprocent är väl inte ett dugg hög? Så det är klart att du måste ha jättesvårt för att gå ner i vikt! Då får du ju svälta dig och tappa muskelmassa, och det rimmar ju rätt illa med träningen? Att träna OCH svälta sig lär ju öka risken för dig att bli sjuk o svag genom att du sliter ner dig och blir katabol.
Vill du bli lättare så får du nog skippa alla träningen så att du blir av med musker - men hur bra är det...
Du får kanske acceptera att du har en atletisk kroppbyggnad och aldrig kommer att vinna någon mara...; ) Det är ju inte precis farligt att springa o väga 70 kg! Dessutom minskar du ju risken för benskörhet när du belastar ditt skelett!
Johan Bäck
1971 • Örebro
#7
•
29 september 2009 kl 15:48
Gilla
"Åtminstone mentalt tungt .... " - du får väl helt enkelt börja träna hjärnan ; )
Anette Palmquist
1963 • Hestra
#8
•
29 september 2009 kl 16:01
Gilla
Jag har precis som du börjat springa nyligen (förra året) och tränar ganska mycket.
Jag tycker att det finns lite för mycket av mig, men alla håller inte med
.
Jag har sen jag började träna inte gått ner alls (jag har dessutom slängt ut vågen), men blivit något "mindre" ändå, och för mig är det viktigare hur jag ser ut (förstå mig rätt nu) än vad jag väger.
Det är ju skillnad om jag väger 65 kg och har en bilring runt "midjan", eller om jag väger 65 kg, utan bilring men med lite mer lårmuskler mm.
Vad jag egentligen väger behöver ju ingen veta, inte jag heller.

Släng ut vågen, ta fram måttband om du vill ha resultat, ut och spring, kör
sit ups så det ryker och fortsätt träna för att må bra.

Sist jag var på hälsokontroll (hösten 08) hade jag ett BMI på 22,7 och jag sprang Göteborgsvarvet i våras utan några större problem.
Men visst, hade jag vägt 10 kg mindre så hade det troligtvis gått fortare och känts lättare, men jag tror inte min kropp pallar den viktnedgången, så det är inget alternativ.
Instämmer med Maria Andersson, jag vinner troligtvis heller någon mara, men jag vill gärna kunna kapa några sekunder på årets tävlingstider, nästa säsong.

Och jag tror att vi tjejer är mer fokuserade på detta "problem" än vad killarna är och det vore intressant att få veta lite mer om hur löptränande tjejer tänker.


Johannes Jansson
1992 • Röke
#9
•
29 september 2009 kl 16:12
Gilla
Tråd på ett annat forum om just viktminskning: http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=26881
Heimo
1960 • Swe
#10
•
29 september 2009 kl 16:21
Gilla
Enda sättet är att få ett energiunderskott. totalt sett.
Antingen springer du mer (längre pass) äter mindre portioner eller både delarna.
Ett bra sätt att öka på sin förbränning är att börja styrketräna, många tror felaktigt att styrketräning skulle ge en ökad muskelmassa på 5 kg eller mer på ett par år.....så enkelt är det inte.
Men eftersom du vill bli lättare så är det ju råd runt det du vill ha....attt du är fullt normalviktig etc vet du säkert reedan:-)

Många mil i löpspåret, öite gym och mindre kalorier så kommer viktminskningen sakteliga, ...ett så lite energiunderskott som 100kcal/dag ger en viktminskning av ca 5 kg på ett år....
Anders Linusson
1974 • Värnamo
#11
•
29 september 2009 kl 16:24
Gilla
Jag har sedan jag började löpträna (2004) inte gått ner ett gram. Väger 85 kg och är 183 cm lång, bra värden för en hockeyspelare sämre för en långdistanslöpare...

Har under perioder försökt med diverse knep för att gå ner i vikt. Slutat med skräpmat, godis. Käkat långsamma kolhydrater. Fettsnålt. Hållt upp med alkohol ett par månader. Har det hänt något? Nej, zipp, nada. Det enda som hänt är att jag inte har varit lika tillfreds med tillvaron under dessa perioder.

Nu äter jag (och dricker) som jag gjorde innan jag började löpträna. Ligger kvar på samma vikt och mår toppen!

Löptiderna blir också (om än långsamt) bättre för varje år. Om jag ska bli ännu bättre får jag helt enkelt springa längre, oftare och fortare.

Håller fullt med Lena att en funktionsduglig kropp är viktigast!
Henrik Ekstrand
1978 • Malmö
#12
•
29 september 2009 kl 16:31
Gilla
Istället för att minska belastningen på lederna genom att gå ned i vikt kan du kanske träna upp musklerna runt dem och därigenom minska belastningen.
Om det är mentalt jobbigt kan jag tänka mig att du springer aningen för snabbt. Det gjorde jag själv i början innan jag läste på och började följa ett av programmen på marathon.se. Med lite lägre tempo gjorde det inte så "ont" att springa och då blev det gradvis roligare och i och med det även lättare. Resultatet av den träningen blir dock knappast sämre eftersom man blir mindre skadad och har roligare och däravspringer oftare och längre :)
Anna Markelin
1970 • Esbo, Finland
#13
•
29 september 2009 kl 18:17
Gilla
Tack massor för era svar. Lena, jag tror jag behåller både armar och ben :) och visst, jag är normalviktig - mina funderingar är kanske mer kring OM man kan gå ner i vikt med mina förutsättningar eller om man faktiskt ska vara nöjd, frisk och glad och sluta fundera så mycket. Naturligtvis är det så, hellre stark och frisk än smal och trött.
Det är också intressant att spekulera kring hur mycket lättare löpningen blir i takt med viktminskning, men det är ju som sagt inte musklerna man vill bli av med ...

Ska ut och jogga med gamla arbetskamrater imorgon bitti före jobb, förena nytta med nöje. Det blir så sakteliga roligare och enklare att springa!

tack igen!
elin
1987 • Hägersten
#14
•
16 december 2009 kl 16:24
Gilla
Har lite samma problem men har insett att det är svårt att gå ner i vikt och betydligt lättare att bara bli mindre. Jag tränar kanske 2 pass i veckan har inte gått ner i vikt men alla jeans har blivit förstora, det har gjort mig ganska nöjd.

Tycker som andra sagt också titta mer på hur kroppen minskar i omfång. det är nästan roligare. Sen tror jag vikten nedgången kommer senare, med mer ihållande träning.
Andreas Persson
1981 • Malmö
#15
•
16 december 2009 kl 19:14
Gilla
För mig kom viktminskningen när jag slutade springa, och utan att jag bett om den.

Jag har varit skadad sedan september och har inte kunnat löpträna. Istället har jag tagit raska promenader. 3-5 km, ofta på morgonen före frukost. Jag promenerar ungefär lika ofta som jag brukade springa och ungefär lika länge. Kosten är densamma. Möjligen har portionerna blivit mindre eftersom jag inte varit lika hungrig. Sedan jag började med detta har jag tappat åtminstone två kilo.

Summa summarum: För viktminskning verkar det vara lågintensiv, regelbunden träning som gäller. Ingen skräll kanske, men jag trodde inte att skillnaden skulle vara så stor.
Roger Jakobson
1972 • Onsala
#16
•
16 december 2009 kl 19:50
Gilla
Haj alla!

Jag kan säga att Andreas har helt rätt i det han säger ang lågintensiv träning,den bränner mer fett än högintensiv jag är själv levande bevis på detta.
Jag började med maff träning i juni i år ock jag har tappat ca: 5 kilo fett på kroppen,har innan detta inte tappat ett kilo på säkert 3 år maff träning kombinerat med mindre kolhydrater och mer fett samt proteiner är vad som funkar för mig i alla fall. Prova att söka på maff träning här i forumet så lär du få många träffar ang denna träningsform. Mvh/Roger
Fredrik Estman
1978 • Älandsbro
#17
•
16 december 2009 kl 21:09
Gilla
MInska radikalt på kolhydraterna och ät mer fett. Riktigt fett, inte margarin eller något som heter lätta.
Detta är det absolut bästa lösningen för alla som har svårt att gå ned i vikt. (Tycker jag...)

Mvh En som tidigare nästan alltid var hungrig men som efter att ha kommit i kontakt med LCHF ALDRIG mer brottas med hungerkänslor.

Simple as that... :-)
Johannes Jansson
1992 • Röke
#18
•
16 december 2009 kl 21:57
Gilla
Energi in vs energi ut. Vill du gå ner i vikt så får du antingen få i dig mindre energi eller göra av med mer. För att få i dig mindre energi kan du antingen äta mindre, eller äta effektivare. Alltså äta mat som mättar, men inte inehåller så mycket energi. Grönsaker är ett utmärkt exempel på sådan mat, kolla näringsvärdet på olika livsmedel för att se vad som är energitätt och vad som inte är det. Annars får du helt enkelt röra dig mer.

Har också hört att lågintensiv träning bränner mer fett, men det jämnar kroppen ut över dygnet ändå. Om du bränner mycket fett på träningen bränner kroppen mindre resten av dagen, och vice versa. Därför spelar det ingen roll om man kör maff eller snabbdistans, det är hur mycket enregi man gör av med som avgör om man går upp eller ner i vikt.

Vill återigen länka till denna utmärka guiden/förklaringen: http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=26881

//En som har gått ner 10 kg i höst
Emil Westin
1991 • Linköping
#19
•
16 december 2009 kl 22:23
Gilla
Bry dig inte om vad du äter. Du kan äta vad som helst egentligen. Det du ska fokusera på är hur mycket du äter VS hur mycket du rör dig. Som mannen ovan skrev så är det (energi in - energi ut) som spelar roll i viktminskning, alltså rör på dig mer och ät lite mindre.

Inte så svårt! Allts som krävs är lite vilja, och lite uppoffringar men det är det värt eller hur? ;)
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.