2 december 2009 kl 10:14
En fascinerande artikel om fötter och skor är denna
http://www.dailymail.co.uk/home/moslive/article-1170253/The-painful-truth-trainers-Are-expensive-running-shoes-waste-money.html
Där står det bla om rehabspecialisten David Smyntek som blev nyfiken på hur långt skor kan användas, som t.ex. den legendariske ultralöparen Arthur Newton som inte bytte ut sina enkla canvasskor förrens de rullat på i minst 4000 miles.
Vidare står det "So Smyntek changed tack. Whenever his shoes got thin, he kept on running. When the outside edge started to go, he swapped the right for the left and kept running. Five miles a day, every day. Once he realised he could run comfortably in broken-down, even wrong-footed shoes, he had his answer. If he wasn´t using them the way they were designed, maybe that design wasn´t such a big deal after all."
Sedan är det nog så, springer man med tunna skor - då finns det inte så mycket som kan slipas ner och bli snett. Men däremot vanliga löparskor har rätt så många centimeter mjuk massa i botten och slits ner på alla möjliga konstiga sätt eftersom fötterna roterar på alla möjliga vis (olika för olika människor) innan de känner att det finns fast mark.
Då kan jag tänka mig att tjockbottnade skor som blir snedslitna (främst i hälen) kan bli ett problem. Är det jämt slitage, eller bara slitage kring framfot/fotbladet så är det nog ingen fara.