Foruminlägg av Stefan Redebo

< < < 1 2 3 4 5 6 > > >
#1
•
12 januari 2008 kl 20:17 Redigerad 12 januari 2008 kl 20:18
Gilla
Hej! Det här verkar vara ett trevligt forum att hänga på inför maran i Sthlm. Har ännu inte börjat köra efter något program och har väl egentligen målsättningen att ta mig runt med livet i behåll. När jag jämför 4- och 5-timmarsprogrammet så känns det som att jag ligger på en nivå mitt emellan. Frugan säger att mitt program idag är enligt devisen för långt för fort för sällan. Dags alltså för lagom tempo mer regelbundet och med siktet inställt på distansökning.Det svåraste tänker jag är att kunna styra om livet så att programmet går att följa. Men vad jag kan läsa i era inlägg så verkar det gå och att man får vara lite pragamatiskt när det gäller AS:s schema.
//Stefan
#2
•
12 januari 2008 kl 23:50
Gilla
Vi har fått el i Mariefred också så de blir en del kvällspass och fler lär det bli nu. Tur man inte bor i Övertorneå ; )
#3
•
15 januari 2008 kl 20:38
Gilla
Tänkte bara rapportera att jag klarat av mitt första pass i AS:s program. Det var också första gången någonsin jag körde fartlek. Varvade 1min högt med 1 min lågt tempo i nästan 5 km. Vet inte om jag skulle kalla det lek och AS skulle nog inte kalla det fart. Men som alltid - efteråt är det bra skönt.
Eller som ungarna kanske skulle uttryckt det - då äger man fett!
#4
•
19 januari 2008 kl 17:15
Gilla
Jaha! Då är det dags för nästa lektion - pulsmätning. Det låter viktigt det där ni säger om pulsen hit och dit. Jag provade för några år sedan att mäta pulsen men blev aldrig klok över hur man skulle tänka kring det så att det blev en hjälp. Jag är nyfiken på att höra hur ni resonerar och använder den informationen. Styr ni t ex tempot under passen utifrån pulsen?
Gruvar mig lite för morgondagens långpass. Någon pratade om vätskekontroll med hembakt sockerkaka. Den skulle man gärna passera. Alt plasera ut i form av en fru.
#5
•
20 januari 2008 kl 12:58
Gilla
Tack för dina svar Peter - ska följa länkarna du bifogade. Har just hämtat mig efter dagens pass. Vilket fantastiskt väder vi fick här. Skinande sol 4-5 grader och vindstilla. Tyvärr blev tempot för högt igen. FInns inte en chans att jag tar mig runt en mara med det tempot. Men jag blir otålig och vill komma fram. Behöver mer mental träning.
Frugan sände en tacksamhetens tanke till dig Peter när jag berättade att du hade med dig sockerkakan i fickan. Hon hade börjat ställa in sig på en vinter och vår i väntans tider - stående efter en grusväg med sportdryck och nybakat.
#6
•
24 januari 2008 kl 23:27
Gilla
Skönt med distanslöpning jmf med tisdagens fartlek. Har tagit fram en gammal pulsklocka för att komplicera tillvaron lite. Och det lyckades. Inspirerad av det jag läst här tänker jag försöka sänka snittpulsen. Har tyvärr inte den funktionen på klockan så det får bli en grov skattning utifrån att jag sneglar på den titt som tätt. Under dagens pass försökte jag hålla ett lågt tempo för att dämpa pulsen. Lågt tempo blev det men uppskattad snitpuls låg ändå på ca 158. Högsta puls som jag såg var 165. När jag ser era snitt så ligger de betydligt lägre. Väl i mål efter dagens mil så gick pulsen ner från drygt 160 till 127 på en minut ungefär. Nå - nu vilar jag till söndagens långdistans och siktar på att sänka puls och tempo ytterligare några procent.
#7
•
26 januari 2008 kl 10:57 Redigerad 26 januari 2008 kl 12:12
Gilla
Har ökat träningsdosen med ambitionen att klar maran i Stockholm. Ett av resultaten så här långt är att mina tånaglar börjat ta stryk. I dagsläget ömmar en på varje fot och naglarna ser ut att vara på väg att lämna in (ramla av). Hur gör ni -går det att förebygga? Är det skorna det hänger på? Har ca 40mil gamla Saucony som har känts bra för övrigt.
#8
•
26 januari 2008 kl 17:22
Gilla
Oki! Mina skor är nog ganska precis i stl. Då är det bara att se ut ett nytt större par (Löplabbet hälsar och tackar :). Kan det vara ide att tänka sig ett skobyte under maran - att man ska ha två skor insprungna?
Tack för snabba och bra svar.
#9
•
2 mars 2008 kl 22:51
Gilla
"Mardrömmar"
Bra med varierad träning?! Var på sportlov i Härjedalen v 8 och det blev många timmar i backen och några mil på längden. Dock ingen löpning på en dryg vecka. Försökte gå tillbaks till 4 h-programmet och startade med en halvmara. Fy f:n vad tungt och dessutom smärtade knät och höften. Det släppte dock varje gång jag stannade och stretchade. Idag en vecka senare så blev det ytterligare en lite dryg halvmara men besvären i knä och höft kvarstår. Frågan är om man ska kämpa på och hoppas att det ger sig eller om man ska ta ett brake. Skulle vara en mardröm (i den negativa bemärkelsen) om besvären kvarstod när det var dags för maran.
#10
•
16 mars 2008 kl 17:55
Gilla
Det är riktigt bra med kondition. När man t ex ska springa till tåget. Du hinner oftare med det och du blir inte lika högröd i ansiktet av alla trappor från tunnelbanan dit.
Ovan är ett av de tecken jag har sett att min kondition är på bättringsvägen.
Jag tycker alltså som t ex Anders S att man ska utgå från sig själv. Om man kan göra det mesta av det man vill utan att flåset sätter hinder är jag nöjd. T ex springa maran vilket ju är överkurs för de flesta. Kanske även för undertecknad om de inte kan skaka liv i mig den 1:a juni. Slängde ett öga på din dagbok Stefan (L). Ger mig fan på att du redan nu springer något fortare per km än 83,5 min. Redan det är ju ett framsteg ; )
#11
•
21 mars 2008 kl 17:59
Gilla
Fick snabbt två blå naglar när jag började springa långpass. Tror faktiskt att det berodde på att jag slarvat med att klippa naglarna. Är noga med det nu plus att jag har tejpat de två som ömmar. Har blivit mycket bättre efter det. Jag var också på väg att köpa större skor men avvaktar nu.
#12
•
4 april 2008 kl 15:32 Redigerad 4 april 2008 kl 15:39
Gilla
För ett par år sedan var jag ute och joggade i all sköns ro. Kom fram till ett gäng kompisar till min son som då var i 12-årsåldern som lirade bandy på gatan. En kille tittade upp och skrek "Släpp handbromsen".
För några veckor sedan kom jag springande på ett av alla pass i 4 h-programmet när jag möter en man med hund. När jag kommer närmare ser jag att det den oförskämda grabbens far. Just när jag passerar hojtar han "Redebo - släpp handbromsen"
Sådan far ... Alt äpplet faller inte långt från ..
#13
•
10 april 2008 kl 20:49
Gilla
Ibland är det lustigt hur ämnet här tangerar var mansjälv befinner sig. Konsterade just till frugan som får stå ut med att lyssna på mycket tugg om löpning, att det onda knät jag dragits med sedan sportlovets skidåkning under dagens pass gav med sig när jag ökade tempot och började lyfta mer på bladen. Annars brukar det krävas ett stopp och stretching för att få bort smärtan. Det är något med det monotona nötande och i nedförsbackar stötandet som blir en utmaning för knät. På nästa långpass kanske det får bli som du säger Peter; lite snabbare perioder varvade med återhämtning. Idén med att höja tempot kom egentligen efter det förra långpasset då vi ju skulle öka lite efter en och en halv timme vilket till min förvåning kändes bättre för knät.
#14
•
20 april 2008 kl 22:31
Gilla
Nästan 27 km idag och det gjorde inte särskilt ont. Men nu är det bra stelt i benen. Nya skor tror jag är en del av skillnaden.Riktigt sköna Nike. Jag tycker vi är grymt tuffa som fortsätter att bara öka dosen. Känner mig faktiskt stolt redan på den här nivån.
#15
•
7 maj 2008 kl 23:41
Gilla
Jag sprang mitt livs första +30 km-pass för ca 10 dar sedan.Det var av misstag. Tanken var att springa 27 men sprang vilse och det visade sig sedan att det landade på strax över 30. Kändes förvånansvärt bra. Hade nog orkat några km till. Jag har kommit att använda 4h programmet som jag använder recept. Försöker fånga grunden och improviserar sedan utifrån vad som finns i skåpen. Har fokus på långpassen och gör lite som det faller sig med kvalitén däremellan. Oftast ett eller två pass runt milen och helst terräng. Försöker ha lite högre tempo då och är oftast mer slut efter dem än långpassen. Fast långpassen sitter i mycket längre.
Har också haft och har fortfarande lite problem med ett knä. Gjorde tidigare som Patrik och stannade regelbundet och stretchade. Nu går jag en bit ungefär var 30 min och dricker och äter samtidigt. Det brukar räcka för att kunna springa ytterligare 30 utan smärta. Tyckte att jag förvärrade situationen med stretching men det är säket olika.
Nu siktar jag på mitt andra 30+ pass till helgen. Egentligen borde man väl försöka ta 35 så blir steget inte så långt den 31:a.
Grattis alla som har passerat 30 för första ggn. Tycker det är "äger" grymt (som min son skull hata att jag skrev).
#16
•
11 maj 2008 kl 20:06
Gilla
Mitt livs andra 30 km. Tusan vad jobbigt det var i värmen. Nu kan jag ana hur det var på maran förra året. Tanken drygt en mil och en timmes löpning till idag gjorde mig illamånde.
Vad lära - vilket var baktanken med att ta passet i solgasset. Jag tryckte i mig två av Maxims energigel och en kaka. Dock ingen dryck av deras märke som jag upplever svår för magen ibland. 1 liter vatten gick åt också. Jag tror faktist att det var för lite. Jag drack som en torrlagd kamel när jag kom hem. Hur mycket ska man egentligen hälla i sig under en mara?
Får man vila fram till maran nu? Nå sista långpasset var det definitivt.
#17
•
2 juni 2008 kl 23:48
Gilla
Jag får sälla mig till dem som både överlevt och fullföljt. Är ruskigt nöjd med att ha genomfört loppet med äcklig disciplin. Konsekvent långsamt och dricka och äta vid alla kontroller. Tiden och placeringen är inget att skriva hem om men det var aldrig en del av målet. Nästa år ska jag våga gasa lite mer men i år hade jag en oerhörd respekt för hur reaktionen skulle bli efter 35 km som jag aldrig varit nära. Hade massor av kraft kvar då vilket framförallt säger mycket om tempot fram dit.
Hararna måste ha fått något olämpligt i morötterna så förvirrat som det verkade vara. Såg också världens snabbaste 5.30 hare. Sen passerade jag ett par 4 hharar och då hade klockan också passerat 4h med råge. Men det är klart även harar måste få ha dåliga dagar.
Lustigt sammanträffande: När jag åkte hem med tåg till Mariefred från Sthlm idag så satt jag med några kvinnor och en man. De började samtala och genom musiken i mina hörlurar trängde brottstycken in som blev du inte trött i värmen, hur känns det idag, var stod familjen osv. När han berättade om den fruktansvärda trappan efteråt kunde jag inte hålla tyst längre och frågade om han sprungit maran. Det hade han och liksom jag för första gången. Det visade sig att han oxå kom från Mariefred och vad jag förstår av resultatlistan så satt alla Mariefreds maratonlöpare plötsligt där i samma kuppè. Det var bara två i år.
Grattis till oss alla vi är vinnare och ett stort tack till dig Peter H som startade och höll liv i 4 h-tråden. Den har varit ett roligt stöd i uppladdningen.
#18
•
5 augusti 2008 kl 00:20
Gilla
Köpte en 305:a i Västerås idag/igår för 2049 kr på Outdoorexperten. Men hade El-giganten haft den i butik hade jag köpt den där. Nu ser jag fram mot uppehåll och en chans att prova den. Vet någon förresten om det är möjligt att föra in filerna från den till löpardagboken här på Jogg. Har inte fördjupat mig i det än. Antagligen inte -eller?
#19
•
12 augusti 2008 kl 11:07
Gilla
Har sedan en dryg vecka sprungit med min nya kompis Garmin 305. Vi har bestämt oss för att köra lågpulsträning efter att bl a ha läst denna tråd. Sitter med samma frågor som Jonas W när det gäller hur länge man ska låta signalen för övervarv ljuda. Jag har satt pulsintervallet 120-140 sl/m. Maxpuls ca 195-200. Är 51 år och har tränat utan skador ett bra tag. När jag tittar på kurvan efter passen så pendlar jag runt 140. Har funderat på att jag borde justera pulsintervallet något.
Igår när jag sprang och det var en längre uppförslöpa så blev jag nästan desperat tillslut för att pulsen aldrig gick ner de där sista slagen under 140 och bara längtade efter att lägga på en spurt - men jag höll mig.
Vill också säga att jag verkligen gillar det här sättet att träna. Det långsamma tempot är avstressande och något som jag hoppas smittar av sig på annat i livet - en ny livsstil. Slow motion får en ny innebörd.
#20
•
14 augusti 2008 kl 08:47
Gilla
Tack Janne W för svar och råd. Får se hur dagens pass känns med intervallet 125-145. Kommer ändå att sträva mot 140.
< < < 1 2 3 4 5 6 > > >