Löpning • Skador & Rehab • 7 inlägg • 288 visningar •

Tånaglar

Stefan Redebo
1957 • Mariefred
#1
•
26 januari 2008 - 10:57 (Redigerad 26 januari 2008 - 12:12)
Gilla
Har ökat träningsdosen med ambitionen att klar maran i Stockholm. Ett av resultaten så här långt är att mina tånaglar börjat ta stryk. I dagsläget ömmar en på varje fot och naglarna ser ut att vara på väg att lämna in (ramla av). Hur gör ni -går det att förebygga? Är det skorna det hänger på? Har ca 40mil gamla Saucony som har känts bra för övrigt.
Richard Larsson
1967 • Västerås
#2
•
26 januari 2008 kl 13:54
Gilla
Det kan behövas ett halvnr större skor på långpassen p g a att fötterna svullnar lite. Smörj in tårna/naglarna med vaselin el liknande. Sen brukar fötterna vänja sig till viss del.
Janne Westberg
1969 • Upplands Väsby
#3
•
26 januari 2008 kl 15:38
Gilla
Du behöver ett eller två nummer större skor bara. När du ökar dosen och distansen så får du uppleva mera svullna fötter mot slutet av passen. Helt normalt, bara att vänja sig.

Det är inte dina fötterna du har just i affären du köper skorna för, utan dina *svullna* fötter efter ett långt härligt långdistanspass...

Ett tips som jag alltid brukar köra... nästa gång du köper skor, kolla inte ens på vilken storlek de har. Bara be att få prova större och större storlek. När du sen känner att skorna du just nu provar är LÖJLIGT stora, ja då är storleken du provade precis innan exakt den rätta.
Stefan Redebo
1957 • Mariefred
#4
•
26 januari 2008 kl 17:22
Gilla
Oki! Mina skor är nog ganska precis i stl. Då är det bara att se ut ett nytt större par (Löplabbet hälsar och tackar :). Kan det vara ide att tänka sig ett skobyte under maran - att man ska ha två skor insprungna?
Tack för snabba och bra svar.
Roger Bohman
1967 • Ronneby
#5
•
26 januari 2008 kl 18:05
Gilla
Kan bara hålla med Jannes inlägg. Skor är alltid för små när tånaglarna blir blå och ömmar. Själv kör jag idag på 1½ nummer större, men det lär bli ett halvnummer större när passen blir längre i vår. Just nu är passen runt en mil och då klarar man sig på skor av mindre storlek, ungefär ½ nummer större än normalt. (Dock en nybörjargrej då man inte hört något annat.)
Lustigt nog vet säljarna i de vanliga butikerna, Intersport, Sportkompaniet, Team Sportia m.fl. knappt om detta då de sällan springer själva. Bara att skon ska vara "lite större" och de rekommenderar ofta ½ nummer större.

Löplabbet m.fl. butiker där de är lite mer kunniga är nog att föredra.

Nej, du ska nog INTE byta skor under marans gång. Finns ingen anledning som jag ser det... men, kanske en idé att testa. Frågan är om man skulle ha en rygga med sig med skorna i så fall? Låter besvärligt i mina öron. Jag skulle nog inte prova detta.

Är man hiskligt snabb i benen kan man inhandla "tävlingsskor" som håller runt 50 mil. (Knappt det ens ibland.) Dessa skor är löjligt lätta och man märker INTE att de sitter på fötterna. MEN det är om man vill kapa någon minut till på maran då man ligger på tider runt 2 tim 30 min.
/Roger
Carin Stenmark
1971 • Göteborg
#6
•
26 januari 2008 kl 22:52
Gilla
Jag köpte nya skor på fot & skokliniken pga blå-lila tå (ömmande) på ena foten och domning i andra. 1/2 nr större och med vidare läst är jag av med domningarna men nu börjar även tån brevid stortån bli ganska blå! Såg tips i RW senaste nr. Någon som vet vilken av snörning som funkar?
Markus Avén
1960 • Linghem
#7
•
27 januari 2008 kl 07:29
Gilla
Jag har alltid minst två par skor som jag växlat mellan när jag tränar. Jag tycker att det hjälper mig att undvika problem med fötterna.
Just för tillfället har jag bara två sorters skor, ett par Adidas för asfalt och två par Reebok som är mer allround. De är ganska olika att springa i men om jag för ensidigt springer i bara en av modellerna blir jag tillsist öm i fötter, vader eller knän.

Angående att byta skor under ett lopp så har jag provat det och tyckte att de var mycket bra.
De flesta längre lopp går ju på någon varvbana. Jag har nästan alltid med en väska med extra skor och strumpor för att kunna byta till vid behov.
Jag har nog inte gjort något skobyte under pågående tävling under detta årtusende men under ett Stockholm marathon på 80-talet utgjorde det skillnaden mellan att bryta och att komma i mål.

Sedan frågan om var väskan ska förvaras. Eftersom jag mest springer långlopp så måste jag oftast ha med mig någon anhörig från familj eller klubb som chaufför. Men när jag varit ensam har jag ibland talat med någon funktionär utefter banan som lovat hålla min ryggsäck under uppsikt.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.