Foruminlägg av Göran Gramby

< < < 1 2 3 4 5 > > >
#1
•
4 oktober 2010 kl 08:11
Gilla
Det är betydligt enklare att få upp en riktigt hög puls om man är otränad! Jag har kommit upp i 192 slag/min under spinning och jag är 46 år. Då var jag ganska otränad. Idag med betydligt bättre kondition är det jobbigt/svårt att ens komma över 180. Jag kör min klocka mot % av min tröskelpuls, som ligger på ca 170 slag/min ( se http://www.shapelink.com/sv/blog/hakanlarsson/pulstraning). Tröskelpulsen brukar ligga runt 85-90% av maxpuls. Har svårt att se varför man som vanlig motionär skall gå över tröskelpulsen. Tröskelpulsen är ungefär lika med mjölksyratröskeln eller den puls då man blir riktigt anfådd, dvs kör med undeskott av syre i blodet.
#2
•
7 mars 2011 kl 10:21
Gilla
Det är en sena som skaver mot knät som blir irriterad. Troligen en muskel som sitter på utsidan av höften som har blivit lite kort. Det hjälper att stretcha muskeln. Sök på löparknä och stretching så borde du hitta bilder på övningen. För övrigt en muskel man alltid bör stretcha om man är löpare för att slippa problem.
#3
•
7 mars 2011 kl 10:28
Gilla
Jag blev av med min benhinneinflammation genom att ändra löpstil något! Jag satt i foten för långt fram och inte under kroppen, dvs pendlade för långt fram med underbenet. Genom att ha underbenet mer böjt och sätta ner det rakt under kroppen minskade belastningen på bla benhinnorna. Som bonus blev löpsteget lite mer ekonomiskt!
#4
•
31 mars 2011 kl 18:25
Gilla
Se länk som beskriver hur man skall träna.
http://www.skane.se/upload/Webbplatser/Hassleholm/nya%20h%C3%A4ssleholm/dokument/halsena_061127.pdf
#5
•
9 juli 2011 kl 21:24
Gilla
Gör det ont i knät efter en stunds löpning låter det som sk löparknä. Då gör det ont på utsidan av knät och om jag kommer ihåg rätt lite under knäleden. Streching hjälper ofta. Sluta omedelbart att springa om det börjar hugga i knät. Jag har haft det och det kändes som om någon körde in en kniv i knät. Löparkänä beror på en sena som löper utanpå knät som blir irriterad när den gnider mot ett litet utskott på knät. Stretching av denna sena hjälper .
#6
•
9 juli 2011 kl 22:26
Gilla
Jag tycker att Joe Friels tes att maxpulsen går ner stämmer på mig. När jag började träna efter ett längre uppehåll var det inte särskilt svårt att få upp pulsen högt. I mitt fall testade jag den själv genom att öka belastning efterhand på rekommenderat sätt och kom fram till en maxpuls på 192 slag. Ganska högt för min ålder. Idag två år senare och betydligt bättre tränad känns det nästan omöjligt att komma över 185. Då ligger min tröskelpuls på ca 172 idag (fastställd genom att titta på pulsklockan när jag börjar andas ganska häftigt. Oftast stort motstånd mot att passera denna gräns!). Jag har alltså ungefär samma upplevelse av maxpulsen som startaren av denna tråd.

Allt eftersom hjärtat blir starkare krävs det alltså mer ansträngning för att öka pulsen. För att tala teknikerspråk, finns det en max effekt man kan plocka ur hjärtat? Dvs efterhand som hjärtat blir starkare sjunker tillgänglig maxpuls! Ta det nu inte alltför bokstavligt, naturligtvis har jag blivit snabbare osv efterhand som jag har förbättrat min kondition.
#7
•
13 juli 2011 kl 09:58
Gilla
Ligger troligen mycket i att det blir mycket svårare att nå sin maxpuls när man är mer vältränad!

Jag har slutat att räkna ut pulzoner mm med hjälp av maxpuls, vilopuls osv. Jag utgår från tröskelpulsen istället som varierar lite med hur tränad man är. Jag gör det enkelt med att kolla av vilken puls jag har när jag börjar andas lite häftigare. Sedan utgår jag från de pulszoner som finns på länken http://www.shapelink.com/sv/blog/hakanlarsson/pulstraning. För övrigt en bra sammanfattning om pulsträning.

Jag tränar inte jättemycket så jag gör det enkelt för mig och använder grovt sett två zoner. Strax under tröskelpuls för intervaller och snabbdistans och ca 85-92% av tröskelpuls för distans. Sedan är det mer en utgångspunkt beroende på dagsform.
#8
•
16 juli 2011 kl 22:35
Gilla
Jag sköljer alltid mina träningskläder samtidigt som jag duschar. De får då en lagom dos av varmt vatten och schampo. Sköljer av dem på slutet. Har alltid fungerat att tvätta kläderna som vanligt.
#9
•
5 september 2011 kl 10:14
Gilla
Borde inte utgångspunkten vara tröskelpulsen för respektive individ. För ett millopp borde man kunna ligga på eller strax under tröskelpuls. (Det är ett sätt att bestämma tröskelpulsen, Pulsen undet ett millopp i tävlingsfart) För längre sträckor får man gå ner lite i puls. Dessutom är det väl betydligt enklare att få en uppskattning av sin tröskelpuls än maxpulsen. Ju mer tränad man är desto svårare (jobbigare) blir det att komma upp i maxpuls
#10
•
8 oktober 2011 kl 16:39
Gilla
Alla kalkylatorerna tar fram en tid som skall motsvara strax under 100% av VDOT. (Det är alltså INTE 100% av maxpuls som det står på en del av sidorna) Det kan översättas till ungefär 100% av VOMAX eller tröskelpuls eller mjölksyratröskel,. dvs den puls där man börjar andas ganska kraftigt och snabbt. VDOT togs fram för att slippa testa sig i ett labb! Alltså, du springer för fort om du kör över tröskelpulsen. Eftersom du har pulsklocka, titta på klockan nästa gång du kommer så högt upp i puls att du börjar andas lite häftigt. Antag detta värde som din tröskelpuls. På intervallerna kan du ligga på ca 96-100% av denna puls. Det blir ungefär samma resultat som att köra med de olika kalkylatorerna. För distansträning kan du ligga runt 85-90% av tröskelpulsen. Ger också det ungefär samma hastighet som de olika kalkylatorerna. Enligt min åsikt är det alltså ingen större skillnad på de olika metoderna, det är upp till vad man själv känner för. Har man ingen GPS klocka är det enklare att gå på tröskelpulsen! Båda metoderna tar hänsyn till att man blir bättre eller sämre, vilket är klart bättre än att bara gå på % av maxpulsen (som är ganska svår och plågsam att ta fram)
#11
•
9 november 2011 kl 22:04
Gilla
Jag rekommenderar att alla läser länken http://www.shapelink.com/sv/blog/hakanlarsson/pulstraning där Håkan Larsson mycket förtjänstfullt redovisar sin syn på pulsträning. Det utmynnar i träning på olika nivåer som procent av tröskelpulsen. Jag tycker detta är lättbegripligt och fungerar utmärkt. Är i praktiken samma som t.ex. Jack Daniels rekommendationer mfl. I slutändan måste man ju dock ändå känna efter hur det känns när man tränar och inte vara slav under klockan
#12
•
28 maj 2012 kl 17:11
Gilla
Marie, tyvärr måste du nog ta reda på vad som hjälper just dig på det svåra sättet, dvs prova dig fram. Alla goda råd till trots är det inte alls säkert att det är applicerbart för dig. Det finns ju sjukgymnaster, kiropraktiker, naprapater osv. Dessutom är de ju säkert olika duktiga på olika skador. Så om en kiropraktiker inte kan hjälpa dig kan kanske en annan kan vara jättebra! Jag har haft både diskbråck och andra ryggproblem, och det har oftare varit verkningslösa behandlingar än sådana som har hjälpt.

Vad gäller det som du kan göra själv är nog Martin ovan inne på rätt spår. Rörelseträning är bättre än styrketräning. Det kan vara promenader mm. Framförallt skall det inte göra ont. Gör det inte ont är det troligen ok!

Bröstsim är inte bra om man har diskbrock i ländryggen, det ger ett högt tryck på diskarna där det gör som mest ont. Kan du crawla kan det nog vara ok.

Lite ovanligt att ditt "diskbrock" sitter så högt upp. Jag har haft en nerv i kläm strax under spetsen på skulderbladet. Det gjorde minst lika ont som diskbrock, och tog flera år innan det försvann helt. I början fick jag äta tramadol (typ morfin) i ganska höga doser i månader
#13
•
28 maj 2012 kl 17:42
Gilla
Bo, när du pendlar det bakre benet framåt måste du accelerera benet. (Annars kan ju benet inte hinna ikapp och förbi kroppen) Den kraft som går åt blir helt enkelt massan gånger accelerationen. Detta är en intern kraft i kroppen, men det går åt ganska mycket energi för detta. Det kanske kan förklara de låga energierna i din beräkning?

Klas, du har lite svårt att övertyga mig om din tes att ju mer du skjuter ifrån desto mer bromsar man när du sätter ner foten. Jag har i varje fall svårt att förstå kopplingen mellan frånskjut och hur långt framför kroppen du sätter i foten och därmed indirekt hur mycket du bromsar.

Jag köper resonemanget att du inte skall skjuta ifrån mer än nödvändigt vid konstant hastighet. Gör man det borde egentligen hastigheten öka, men eftersom man håller konstant hastighet måste man bromsa.....

Det är väl så att man egentligen inte håller helt konstant hastighet. Man accelererar och retarderar hela tiden beroende på var man är i sitt löpsteg. Detta går det åt onödig energi till.

Jag kan bara inte förstå att det skall finnas en koppling mellan frånskjut och hur mycket man bromsar när man sätter i foten.

Hoppas det är ok att jag lägger mig i. Jag gillar precis som Oldboy att diskutera dessa saker, även om det blir en smula teoretiskt (det är faktiskt den roliga biten...)

Göran
#14
•
28 maj 2012 kl 22:54
Gilla
Kan vi pröva att vända på resonemanget? Vilka yttre krafter skall övervinnas när man förflyttar sig framåt i konstant hastighet på ett plant underlag? Det torde inte vara mycket annat än luftmotståndet! Visserligen ökar luftmotståndet med kvadraten på hastigheten (vilket känns väldigt tydligt i motvind...), men i normal hastighet borde denna vara ganska liten. Jämför med att cykla i samma hastighet som du springer, inte så mycket, eller hur? För att klara av att springa måste vi tyvärr lyfta på benen, då höjs tyngdpunkten för hela kroppen. Den höjningen ger ett mått på hur mycket energi som går åt (Lägesenergi=mgh om någon kommer ihåg den formeln!) Det här avgör väl inte direkt om kraften är störst framåt eller uppåt utan att sätta in riktiga siffror, men för min del känns det som att kraften upp är betydligt större än kraften som går åt att förflytta sig framåt.

Löpning verkar alltså vara ett extremt ineffektivt sätt att förflytta sig framåt. Den överväldigande delen av energin man förbrukar används inte för att förflytta sig framåt. Kanske borde börja cykla istället :) Där behöver man bara röra på benen i cirklar lite för att förflytta sig.

Klas, du övertygade lite bättre denna gången med att den andra foten hamnar längre fram automatiskt om man skjuter ifrån mer. Min känsla nu är nog att om man medvetet skjuter ifrån mer så förlänger man steget, alltså fördröjer pendlingen framåt en aning. Då skulle jag kunna tänka mig att man sätter ner den andra foten längre fram??
#15
•
1 juni 2012 kl 22:01
Gilla
Det är mycket effektivare att cykla än att springa. Det är inte så mycket interna förluster :-)
#16
•
4 juni 2012 kl 17:05
Gilla
Om man läser Håkan Larssons blog som Benny länkade till talas det om att man kan ungefär uppskatta tröskelpulsen till att vara lika med "andningströskeln". Det är där som kroppen tycker man behöver lite mer syre, men man klarar inte av att dra i sig tillräckligt enligt blogen. Då skulle man ju kunna ligga ett par slag under denna tröskel under tröskelpasset. Någon som har en åsikt om detta? Det är ju ett enkelt sätt att bestämma hur man skall lägga upp en del av träningen utan att behöva gå till något lab.
#17
•
3 september 2012 kl 21:45
Gilla
Jag har sett bilder påexcentriska knäböj på ett ben. Foten på benet som tränas skulle stå på en kil med lutning 25 grader framåt. Har själv provat genom att stå i en trappa med en häl på kanten av trappsteget och foten vinklad neråt och sedan gjort excentriska knäböj på ett ben. Har själv lite ont av hopparknå både på ovan- och undersidan, och tycker att övningen hjälper för stunden. har inte provat under längre sammanhålland period, så jag vet inte om det hjälper helt. Egentligen samma tanke som att träna excentriska tåhävningar för hälsenan. Den behöver motion för att hjälpa läkningen på traven
#18
•
8 september 2012 kl 21:20
Gilla
Har haft väldigt svårt att få upp pulsen på normal nivå under två pass nyligen. Ett snabbdistanspass och ett relativt tufft spinningpass. På snabbdistansen låg jag ca 8 slag under normalt, trots att km tiderna var lite snabbare än sist. På spinningen dagen efte var det direkt svårt att få upp pulsen. Kändes som att ansträngningen var som vanligt, fast vid lägre puls då.

Till saken hör att jag har haft en anings förkylningssymptom med lite dammig hals. Dock ingen feber och normal vilopuls, dvs strax under 50. Pådistansen idag kändes det mer normalt igen

Någon som upplevt något liknande? Beror det på förkylningen? Lite av ett I-lands problem, men lite intressant?!
#19
•
16 september 2012 kl 15:24
Gilla
Det måste vara Maffetones förbannelse som har drabbat mig. Skulle inte ha dissat lågpulsträning. Nu blir det ju så varken jag vill eller inte. På långpassen är jag nästan nere i Maffepuls, i varje fall om jag räknar min ålder som 40+.....
#20
•
19 september 2012 kl 20:58
Gilla
Back in business igen. Plötsligt är pulsen tillbaka på normal nivå igen efter två veckor med lägre puls. Undrar om det inte var något litet virus som ställde till det
< < < 1 2 3 4 5 > > >