Foruminlägg av Emma Lind

< < < 1 2 > > >
#1
•
23 februari 2008 kl 17:06
Gilla
Snarare ett fenomen än ett problem men undrar ändå vad det kan bero på: Efter att ha sprungit ungefär en kvart så blir jag nästan alltid pionröd i ansiktet. Jag känner mig inte trött, har inte svårt att andas och svettas inte nämnvärt, men nunan den lyser upp hela spåret. Detta gäller även vid andra träningsformer. Någon som vet varför det blir så?
#2
•
23 februari 2008 kl 17:26
Gilla
Tack för tipset. Hittar dock inte tråden...
#3
•
18 mars 2008 kl 22:54
Gilla
Mina tånaglar har blivit blå! Har inte slagit i dem och har inte för små skor så vad kan det bero på? Har sett det på lilltårna tidigare och nu märkte jag att även en ringtånagel har blivit knallblå. Kan det bero på löpningen?
#4
•
19 mars 2008 kl 12:43 Redigerad 19 mars 2008 kl 12:46
Gilla
Tack för svar!

Jag som tycker att mina skor är JÄTTEstora. Provade ut dem på löp & skokliniken här i Gbg och blev chockad när de halade fram båtarna. Men det är väl kanske oundvikligt då. Det gör ju inte ont men det känns ju alltid skönt att veta att man inte är ensam om det.

På tal om träning inför Lidingö skulle det vara kul om man kunde träna tillsammans någon gång ibland. De som bor i Göteborgstrakten alltså. Men det kanske man borde skapa en ny tråd om.
#5
•
22 mars 2008 kl 16:48
Gilla
Jag är inte så påläst om löpning så sett men jag var där du är nu för lite mer än ett år sen och känner verkligen igen mig. Vi verkar även ha samma träningsbakgrund. Mitt sätt att ta mig ur det var att leka lite med hastigheterna, lutningen och distansen. Kolla in de olika programmen som finns på löpbandet, sätt upp små mål (tex om fyra minuter ska jag vara uppe i x km) och försök att inte fastna i ett tempo. Sen så är det ju oundvikligt att det känns jobbigt ibland, men det blir ju lättare med tiden. Jag såg stjärnor och trodde att jag skulle svimma när jag sprang 5 km på löpbandet i januari förra året men kom ändå runt Göteborgsvarvet på två timmar samma år. Det blir ju enklare att hålla uppe motivationen om man är inställd på ett mål.
Och om du tränar fem dagar i veckan kanske det är bäst att de dagar du springer ligger efter vilodagar så att du inte är sliten redan när du ställer dig på bandet. Jag tycker att tre dagar löpning i veckan är lagom, då kan jag både behålla och förbättra mina resultat. Sen tränar jag andra muskelgrupper två dagar i veckan och har två vilodagar. Funkar finfint.

Är ju som sagt ingen proffslöpare men detta är iaf vad mina erfarenheter lärt mig. Sen är ju allt sånt här individuellt men jag är helt säker på att du bara kommer tycka det är roligare och roligare ju mer du springer. Så kommer ju våren snart och att springa ute är ju faktiskt bra mycket roligare än att nöta löpband.

Lycka till!
#6
•
29 mars 2008 kl 10:37
Gilla
Exactemento! Jag har precis samma sak tror jag! Skulle precis börja leta efter ämnet i forumen för jag har som du ingen aning om varför det uppstår. Är det så att du tex inte kan göra en tåhävning med den foten? Och att det när det är som värst även gör ont att stödja på den? I så fall kanske vi har vi råkat ut för samma fenomen. För mig går det också perioder när jag inte känner av det men så fort jag försöker öka farten kommer det tillbaka. Igår efter att jag hade kört fartlek fick jag tillbaka det och masserade med tigerbalsam och tog på mig benvärmare, men jag känner fortfarande av det idag. Ska ut och köra milen i lugnt tempo i eftermiddag och se om jag kan kan "mjuka upp det".
Hoppas det finns någon snäll Jogg:are som kan mer om detta!
#7
•
29 mars 2008 kl 17:13
Gilla
Det var en riktigt dum idé. Att ge mig ut och springa alltså. Nu gör det ondare än innan och putar t.o.m ut där det ska puta in, bredvid hälsenan. Det känns varmt och jag kan inte sträcka ut foten. Varför stannar man inte och går när det gör ont? Inte utan att man blir lite sur på sig själv. Hmmm...

#8
•
30 mars 2008 kl 18:47
Gilla
Oj, det var rikligt med information. Tack så mycket!
Ska börja med salvan och se om det hjälper, om inte får jag gå vidare med era andra tips.
#9
•
8 april 2008 kl 09:18
Gilla
Sitter här hemma och väntar på min läkartid. Min fotled har inte blivit bättre, snarare tvärtom. Spännande spännande att se vad de har att säga. Risken finns väl att man blir ivägskickad med en remiss som sträcker sig in i evigheten och rådet att fortsätta vila, men jag ska försöka stå på mig så att de undersöker så mycket de kan. Annars tar jag Ceclias råd och går till en kiropraktor, men jag har har aldrig riktigt förstått vad de gör.

Väntelivänt. Spenderar lite tid med att skriva här medans jag sippar på kaffet.

Jag visade foten för en sköterska igår och hon sa (som om hon pratade med ett barn) "Är en fot så här svullen så här länge ska man gå till en läkare vet du." Ja, men man tror ju gärna att det ska gå över. Sen frågade hon om jag hade haft sår på foten och letade efter streck på benet. Om hon misstänkte blodförgiftning så förstår jag inte varför. Jag tycker inte att svullnaden är så väldigt blå och i övrigt är ju foten i normalfärg så att säga.

Väntelivänt. Kaffet börjar bli kallt. Om jag själv skulle gissa vad det är för fel skulle jag nog säga att jag överansträngt en muskel. Undra hur lång tid det tar att återhämta sig från något sådant. Jag ser liksom framför mig hur jag skuttar ut från läkaren idag med en smärt och smidig fotled. Det kanske är lite mycket att hoppas på.

Hoppas att det går bättre med din fot Daniel. Hoppas att du inte misstycker att jag hijackat din tråd lite...

Jahapp. Då var det dags!
#10
•
8 april 2008 kl 11:50
Gilla
Nä nu är jag skeptisk! Distriktläkaren sa avslitet ledband, men det tycker jag låter väl allvarligt. Någon som drabbats av det? Kan man verkligen stödja på foten då?
#11
•
20 maj 2008 kl 22:18
Gilla
Ibland, oftast när jag har tränat, kan jag bli så jättejättesugen på mjölk att jag lätt sveper en liter rakt upp och ner. Jag dricker nästan en liter mjölk om dagen nu för tiden och kan jämföra min mjölktörst med andras sötsug.
Är det verkligen nyttigt att dricka så här mycket mjölk?
#12
•
21 maj 2008 kl 10:58
Gilla
Ok, Tack för alla svar! Angelica - Ja, det var faktiskt skönt att få en förklaring till det. Känns lite konstigt att ha ett sånt sug efter mjölk. Kanske kan vara bra att hålla sig till röd mjölk, den är ju inte lika mkt "behandlad". Fortsätter dricka mjölk med gott samvete då men undviker att ta dem samtidigt som järntabletterna!
#13
•
27 augusti 2008 kl 21:21
Gilla
Jag är med! Klarade 16 och det var fler än jag trodde. Verkar som att det är en relativt lugn start så kör man bara enligt schemat och gör testen borde man väl inte slita ut sig. Ska bli roligt att höra från den första som klarat det!
#14
•
12 oktober 2008 kl 15:31
Gilla
Jag gjorde samma sak för två år sen och började på ungefär samma nivå och t.o.m ännu lite senare, och det gick! Så det kan du absolut klara!

Men som Andreas säger, ta det lugnt. Jag fick lite problem med ena fotleden någon månad efter loppet, antagligen för att jag lite hybris och trodde att jag kunde bli mkt bättre jättefort om jag tränade som tusan. Det resulterade till flera besök hos sjukgymnasten och enda träningen på att tag blev att sitta på en stol och försöka fösa en handduk fram och tillbaka på golvet.Så låt träningsnivån öka långsamt är mitt tips.

Och de träningsprogrammen är bra. Men skulle du missa någon dag här och där eller få kasta om/ springa kortare osv så hoppa inte av det för det. Om du har svårt att följa dem exakt så se dem mer som en riktlinje än ett strikt schema.

Och har du tillgång till gym är löpband ett bra alternativ på vintern. Utomhus är givetvis bättre, men om det är snöslask och beckmörkt är det bättre att ta några kilometer på bandet än att stanna hemma.

Ja, och en annan grej! (Oj vad mycket jag hade att säga om detta - men upptäckte löpning på samma sätt som du och är jätteglad över det.) Börja prenumera på en löptidning vetja! Då får man tips, inspiration och en spark i r-ven att fortsätta. Jag tycker att Runners World är bra för att den går att läsa även om man inte redan är expert på ämnet. Många bra "grundtips".

Och till sist - Att skriva ner hur mycket man springer är skoj och bra för då ser man hur man förbättras (förhoppningsvis). Och det triggar ju till att fortsätta.


Lycka till!


#15
•
23 oktober 2008 kl 19:50
Gilla
Min jobbkompis sprang i Slottskogen i Göteborg när hon hörde en kvinna skrika till, och det var då ett överfall på en kvinna. Det slutade med att mannen blev gripen då min kollega hade mobilen på sig och polisen var i närheten och snabbt på plats. Bra att han blev gripen, men läskigt ändå.
Överfallsalarm är bra, sällskap är bra, hund är bra, att slippa allt detta vore ännu bättre, men kanske "better safe than sorry".
Statistiken visar ju på anmälda överfall, men de flesta överfall av dessa slag blir inte anmälda. Mörkertalet är stort. Samtidigt kan man ju inte springa omkring att vara rädd för allt. Ja, jag vet inte. En svår nöt att knäcka detta...

#16
•
29 oktober 2008 kl 21:50
Gilla
Inget ordspråk direkt men när jag känner att det går lite trögt att fösa sig fram brukar jag tänka: Glöm de krafter du gjort av med och fokusera på de du har kvar!
#17
•
6 november 2008 kl 21:57
Gilla
Jag kan inte kommande onsdag men kommer gärna på de andra!
#18
•
28 november 2008 kl 00:03
Gilla
Jag hittar inte tråden om gemensam träning inför varvet, de som var (är?) på onsdagar. Om någon vill lägga in en länk vore det snäll!
#19
•
28 november 2008 kl 00:09
Gilla
Hoppsan jag hittade den!
#20
•
28 november 2008 kl 18:43
Gilla
Tack för tips! Vet du månne vilka öppetider de har i veckan?
< < < 1 2 > > >