Foruminlägg av David Oscarsson

< < < 1 2 3 4 5 > > >
#1
•
26 juli 2015 kl 00:20
1 Gilla
Mallinois/Rottweiler.
Löpning är i mitt fall den enda helt bekymmersfria aktiviteten vi ägnar oss åt. Vi springer 2,5 km på en kvart eller en mil på 40 minuter, allt är lika välkommet.
Hunden skriker ut ett tyst "go-go-go" mellan varje andetag.
Han är snabb så han hinner att kissa o hamna två meter bakom mig för att sedan ta ledningen igen med ett lätt drag i selen.

Skaffa sele, två meter koppel, ett bälte o en hund.
Svårt o slå.

Ett roligt add on är att springa ut i skogen o be ngn annan att släppa hunden efter 10 minuter.
Min hund har starka jaktinstinkter men när vittringen efter husse finns där ute är allt fokus på att spåra mig.
Jag brukar klocka hunden och han tar alltid exakt halva tiden på sig att hitta mig, mäktigt steg har han:-)
#2
•
23 augusti 2015 kl 09:24
Gilla
...kanske är bra men,

Inte ett ord om tillsatser i maten, e-ämnen, glutamat, karragenan etc etc.

Ett alternativ till lösning på löparmage: prova att äta mat utan tillsatser. Mat från växt och djurriket (naturen ni vet).
Min sambo trodde hon var laktosintolerant o hade dålig mage ett halvt liv tills hon läste detta, nu fungerar kroppen och hon har återfått energi.
http://www.utbildningscenter.se/dokument/nyhetsbrev.5.2011.pdf


...som inte har ngn koppling till författaren eller dennes verksamhet,
#3
•
23 augusti 2015 kl 12:43
Gilla
#7 Kanhända finns påståenden som inte är styrkta.
Otaliga personer hävdar att genom att ta bort tillsatser (o inte minst raffinerat socker, som ju är en konstgjord onaturlig ingrediens) så har de mer eller mindre fått ett liv.

För att få dessa råd så behöver man lyssna på råd som inte har vetenskapligt stöd. Twisted men sant.

Att skölja ur magen med kaffe innan ett långpass, vet inte vad jag ska säga om det, men om du tycker det är en bra metod så kan jag tipsa om laxermedel.
#4
•
23 augusti 2015 kl 20:56
Gilla
#11
Jaja, du har vetenskapen som vapen, allas vår avgud, större än allt.
Jag går ut o kollar chemtrails o tuggar ngt homeopatiskt mot min idioti.
#5
•
24 augusti 2015 kl 20:49
Gilla
"During training and racing, drink at regular 15 to 20 minute intervals to minimize loss of body weight to approximately 2% of your starting body weight by the end of the race"
http://www.baa.org/races/boston-marathon/participant-information/hydration-information.aspx

o komihåg, alla är olika!
#6
•
1 september 2015 kl 08:35
Gilla
Bortskänkes/bytes

Saucony Mirage 5

Har sprungit typ 15 km under två pass, men dom är lite lite för små, vilket blir förödande i längden.
UK 10 US 11 Eur 45.

Om ngn köpt för stor storlek av annan lågdropssko så byter jag gärna.
#7
•
11 oktober 2015 kl 08:04
Gilla
Törs man anmäla sig?
Jag har sprungit til o från i mitt liv o är nu 44.
Denna träningsperiod började i juni då jag började träna inför ett 11 km lopp 12/9, kom i mål på 53,28.
Jag har sprungit några långpass, men inte mer än 23 k.

I måndags sprang jag 23k (6,44/km) delvis mkt kuperad terräng).
I torsdags testade jag ett par nya skor, sprang vilse o kom hem efter
18 km, 5:38 i snitt.

Jag kände mig inte extremt trött efter passen, ingen speciell träningsvärk efteråt.

Törs man testa en mara o sikta på sub 4?

Jag har läst några artiklar o kommit fram till att det är tveksamt men
jag tror själv det skulle gå.

Skall man lyssna på expertis eller sig själv?

Jag är 192 o väger 92 kg, låter som en tjockis men är bara rejält byggd.
#8
•
11 oktober 2015 kl 17:27
Gilla
Dom finns att fynda på Röda Korset i Kisa:-)
#9
•
13 oktober 2015 kl 15:36
1 Gilla
Jag får det så fort jag kör för hårt.
Mitt ganska bipolära och adhdiga jag mår bra av löpning men kan inte tvångsmatas, då sitter det en svartalf o väntar rätt vad det är, men aldrig under löpningen han kommer på natten.
#10
•
5 november 2015 kl 07:03
Gilla
Om du vill springa fler km, spring långsammare.
KM först, fartökning sen.
#11
•
13 december 2015 kl 16:49
Gilla
#106 Amanda.
Jag känner flera som har beskrivit sin situation som du och haft fantastisk nytta av periodisk fasta. Två kvinnor som jag känner väl -jag överdriver inte- säger sig fått ett nytt liv o undrar varför ingen talat om det för dom tidigare.

Prova 5:2, enkelt, ofarligt o effektivt.
Jag skulle kunna skriva mer om det, men eftersom allt inte är vetenskapligt belagt så brukar det bara bli onödigt tjafs.


#12
•
14 december 2015 kl 07:09
Gilla
# 110 amanda

Jag fastar då och då, upplever följande: bättre sömn, bättre hy, mer kontrollerad aptit. Det enda jag märkt vad gäller träningen är att jag dgn efter inte presterar lika bra om jag kör ett hårt pass.

Definitionen på hunger är ett sjunkande blodsockervärde, det har inget med "brist på energi" att göra, man är inte hungrig när man fastar, det går över.

De ggr jag har svårt att kontrollera min aptit är när jag har för mkt socker i kosten.

Som med mkt annat gäller devisen, "process före mening", dvs, man måste erfara fastan för att förstå vad den har för mening. Ungefär som med kärlek, det går inte att förklara, lyssnaren är förblindad av sina egna föreställningar.
#13
•
14 december 2015 kl 13:30
1 Gilla
Egentligen föredrar jag att fast några dgr i sträck, men det kräver lite mer, trappa ner innan, trappa upp långsamt.
Så jag kör 5:2, 6:1 eller 7:0:-)
Det är enkelt att följa, de flesta jag känner påverkas inte vad gäller arbetskapacitet, man kan äta normalt dgn innan o dgn efter.

Dessutom har de flesta vetenskapliga rönen visat sig att 5:2 ger väldigt bra långsiktiga effekter vad gäller blodvärden, cancerreducering etc, bättre än att fasta en vecka om året tex.
Även 1:6 ger bra effekt.
#14
•
15 december 2015 kl 13:41
1 Gilla
Innan vi upprörs så kan vi väl förkovra oss i ämnet.
Vi som fastar har ju många nya hjärnceller så det orkar vi väl?!? http://hjarnfysik.blogspot.se/2013/03/periodisk-fasta.html
#15
•
15 december 2015 kl 20:00
Gilla
De flesta kulturer har fasta som ett inslag i hur rätt leva sitt liv, tillgången på näring har under människans evolution alltid varierat. Vad ett forskarlag kommit fram till i en enskild fråga är mindre värt i mitt huvud.

Enligt wiki så lagras 100g glykogen i levern, 400g i musklerna, lägg därtill förmågan att lagra o bryta ner fett.

Vad har vi dom förmågorna till?
#16
•
25 december 2015 kl 23:46
Gilla
En fråga till er som skriver i tråden, ungefär hur långt är det mellan stockholm o göteborg, i km.
#17
•
27 december 2015 kl 20:15
Gilla
Det är sant Johan, själv funderar på om jag skall ansluta mig eller sikta lite högre, 2039 km från min köksdörr till Timisoara.
#18
•
11 juli 2016 kl 00:11
Gilla
Jag har både trail glove och bare access, båda noll dropp men förstnämnda med betydligt mindre dämpning, BA har aldrig gett mig värk i vader men trail gloven gör det en masse. Det finns iofs en fördel med lite dämpning, man tvingas tänka på tekniken, hälen sätter man inte i ostraffat o man söker sig självmant mot ett skonsamt steg.
#19
•
18 juli 2016 kl 19:41
Gilla
Kan ju vara så att din klocka plottar lite sällan, då försvinner det snabbt många metrar. Jag har en tomtom och den tappar 2-4% i snitsig terräng. Under normala omständigheter går den dock som en (gps)klocka:-) (skall).

Jag har sprungit med kamrater som har splirrans garmins, that's how I know for sure.
#20
•
21 augusti 2016 kl 21:08
Gilla
Jag känner inget när jag springer men direkt efter passet så får jag ont i höften, jag får småhalta lite ett tag.
Det är "runt höftkulan" som det gör ont.
Efter jag varit still ngn timma så klingar det bort.
Jag har överörliga axlar (hypermobil), är det ngt relaterat till detta fast nu i "bakbenen"?
Undrar var det är och om det kan förvärras.
Ngt man bör tänka på?
< < < 1 2 3 4 5 > > >