Foruminlägg av Tommy Ivarsson

< < < 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > > >
#1
•
9 januari 2014 kl 09:16
Gilla
Alla varianter av pastasallad funkar, du kan ju själv variera proteinkällorna och grönsakskällorna. Tips kan vara kyckling, champinjoner, mango, avocado, fetaost,, oliver och pasta ;)
#2
•
9 januari 2014 kl 09:27
Gilla
Är du frisk så kommer ditt HbA1c inte diffa mer än någon procent hit och dit. Värre för oss diabetiker vars HbA1c kan diffa allt mellan 5-10 mmol/L och till och med högre om man verkligen missköter sig.

I övrigt är knappast blodsockret den stora boven till dålig prestation. Jag misstänker starkt att det inte finns någon kausalt samband mellan kolhydratsintag inför träning och försämrad prestation, snarare tvärtom!
#3
•
10 januari 2014 kl 14:27
Gilla
Hej gott folk, jag har varit inne och läst här i evigheter men skriver inget.

Mitt namn är hur som helst Tommy Ivarsson, jag är otroligt nördig inom specifika områden och sitter som produktutvecklare på Umarasports.

Enkelt talat så har vi lyckats fylla ett litet hål i marknaden, dvs forskningsbaserade kosttillskott som är GARANTERAT säkra att inta oavsett vilken nivå du tävlar på. Jag är säker på att många här inne är någorlunda uppdaterade inom kolhydratsforskningen gällande glukos/fruktos-komponerade sportdrycker och dess överlägsenhet. Problemet är att många av nutidens producenter lever lite på gamla meriter och har liksom fastnat i sin utveckling även om det finns mycket bättre saker numera (inga namn nämnda).

Jag ber er bara kika in på vår hemsida www.umarasports.com och läsa på och ställa frågor till mig här eller via får facebooksida www.facebook.com/umarasports

Väl löpt

// Tommy
#4
•
10 januari 2014 kl 15:04
Gilla
Jo, molekylvikten i sig påverkar tömningshastigheten på magsäcken. Men det är inte där som begränsningen ligger. Begränsningen för hur mycket utav kolhydratkällan du kan ta upp och använda som energi är först och främst baserat på de bärare som finns genom membranet i tunntarmen. Bäraren för glukos har visats sig kunna transportera mängder upp mot 1,0gr/minut oavsett hur mycket du tillsätter (resterande vätska ligger kvar i magen = magproblem vid för stora intag).

Hemligheten är att koppla in en annan bärare genom membranet (glukos och fruktos har olika bärare). Hux flux gäller inte gränsen på 1gr/minut längre utan man har kunnat komma upp i mängder på 1,8-1,9gr/minut. Man för givetvis tänka på att även här går det att överdosera varvid doseringsanvisningarna är väl anpassade utefter hur länge du tänkt träna ;)

Vi är konditionsfrälsta och det började med en av våra klienter Andreas Lindén som har haft det här lilla försprånget ett tag nu och hans framgångar. Sen tänkte vi att "va faan", det här kanske mer människor skulle vilja ha tillgång till :)

#5
•
10 januari 2014 kl 15:09
Gilla
NU hittade jag en liten regelruta som sa att reklam inte är uppskattat :) Letade efter reglerna tidigare men hittade dem inte någonstans. Hur som helst, om random administratör anser det som reklam eller liknande (det är det väl förvisso på ett sätt) så är du/ni välkomna att ta bort hyperlänkarna.

Vi jobbar supermycket med att komma ut till klubbar och utbilda också så låt gärna tråden vara kvar för frågor så svarar jag gärna på dem.

#6
•
10 januari 2014 kl 18:22
Gilla
Ja det är absolut vidöppna kort, det är klart att det finns en viss bias inblandad då jag representerar företaget. Men jag är trots allt inkörd i forskningsvärlden och ingen blir gladare än jag av diskussioner :)
#7
•
10 januari 2014 kl 19:45
Gilla
Intressant fråga!

Glukosbärarna (SGLT1) över tarmmembranet kommer mättas vid ungefär 60gr glukos/timme oavsett molekylvikt. Så vitargo+fruktos kommer med största sannolikhet fungera lika bra som maltodextrin+fruktos när det kommer till upptagshastighet så du kan mycket väl blanda själv om du har Carbosyn hemma.

Fördel - Bra om du redan har carbosyn + fruktos hemma (behöver inte köpa nytt)

Nackdel - Upptaget kan inte öka mer än vad tarmen tillåter även om tömningshastigheten på magsäcken ökar. Den färdigblandade produkten kommer bli dyrare än om den blandats med en billigare snabb kolhydratkälla såsom glukos.
#8
•
10 januari 2014 kl 19:52
Gilla
Som den främsta forskaren inom området (Jaukendrup) så vackert skrev i en artikel - "The gut is extremely adaptable. Practice your carbohydrate intake strategy in training! Do not experiment in competition."

Så vi vet inte om tarmen kan adapteras till ett snabbare upptag av glukos om glukosen anländer till tarmen snabbare. Troligtvis gör den inte detta men det är som sagt inte undersökt.

#9
•
11 januari 2014 kl 01:13
Gilla
Tack för feedbacken!

Hemsidan lanserades i förrgår så den är inte riktigt optimerad ännu. Den ska speedas upp en hel del, sökoptimering ska införas etc så vi är medvetna om problemet och jobbar på det.

Men tack för infon.
#10
•
12 januari 2014 kl 17:21
Gilla
Om vi tänker att ni är på en nivå där ni har koll på kosten, ni får i er den energi ni behöver för att prestera bra, ni sover ordentligt, ni har periodiserad och planerad träning över en hel säsong och ni tävlar med jämna mellanrum.

Är det i det här läget någonstans som ni känner att något inte räcker till? Något som krånglar?
Det kan vara allt ifrån ledvärk, bråkande mage, energibrist efter en viss tid/distans, trötthet under en viss del av ett lopp eller hela vägen, svårt att sova efter ett sent träningspass, spykänsla vid minsta lilla tröskelträning etc.

Ett kosttillskott är just ett tillskott och givetvis ska man ha koll på grunderna först och främst. Men det finns tider och tillfällen där tillskott av olika slag är väl befogat.

Hur skulle ert egendesignade favorittillskott se ut och för vissa tillfällen ska det användas?

Ex. Något mot krampkänningarna i vaderna vid stigningar, Något mot den trötthet sm slår in varje gång jag kommer till den där bron borta vid det gula huset, någonting som hjälper mig somna och sova bättre dagen innan tävling etc etc.

#11
•
12 januari 2014 kl 22:04
Gilla
Delen med mineraler och kramp är väl ganska ihålig och på elitnivå skrotad även om många motionärer fortfarande trycker i sig div mineraler i tron att det minskar kramp.

Den troligaste orsaken till kramp i dagsläget är en ändrad neuromotorisk kontroll som uppstår då musklerna blir trötta. Det kan mycket väl finnas en eller flera förklaringar till men ingen som forskningen lyckats identifiera ännu.


Nu tror jag dock att du missade mitt "Ex" i början på sista stycket, det där var bara valfria exempel som dök upp ur huvudet i samma sekund som jag skrev meningarna, det kunde mycket väl stått andra saker där, det var som sagt bara exempel och inga frågor i sig :)

Själva frågan är skriven strax ovanför, det kan ha varit lite klantigt ser jag nu då frågan kanske skulle varit längst ner i inlägget men hur som helst, vi gör ett nytt försök.

Hur skulle ert egendesignade favorittillskott se ut och för vissa tillfällen ska det användas?
#12
•
12 januari 2014 kl 22:08
Gilla
Eftersom jag som sagt sitter som produktutvecklare på Umarasports så jobbar jag med det här. Även om jag håller mig uppdaterad på vad forskningen säger, vad som är nytt just nu och det senaste åren etc etc så vill jag/vi inte tappa kontakten med folket.

Ett problem är till för att lösas, vi kan bara hjälpa till vid vissa områden men först måste vi kartlägga dessa områden ordentligt och vad är då bättre än att fråga folket.

Så det blir för min del en brainstormingtråd för nya produkter som samtidigt tillåter er att vara med och bestämma över "vad är det jag verkligen saknar". Därefter är det upp till oss att se hur det går att lösa rent praktiskt.
#13
•
14 januari 2014 kl 22:11
Gilla
Ja men det här vill jag ha som en brainstormingtråd där folk snarare tipsar om saker de vill lösa. Jag säger inte att kosttillskott kan lösa alla problem men det kan ju kanske underlätta något här och där.
Det är väl klart att det är bra att hitta en produkt som säljer, det finns gott om produkter med tveksam innehållsförteckning, icke verksamma substanser etc etc och jag räknar absolut inte med att vanligt folk har koll på vad som är verksamt och inte. Precis som jag inte har koll på vilken grävaggregat till min traktor som fungerar bäst, men det finns folk som kan sånt och då frågar jag dem.

Ja du hittar kolhydrater i vanlig mat, du hittar beta-alanin i t.ex kyckling, du hittar citrullin i vattenmelon osv. Men det är som att jämföra äpplen och päron. Om jag frågar efter den bästa bilen gällande krocksäkerhet och du rekommenderar en cykel så har du hjälpt mig hitta ett transportmedel men det stannar där.
Och nej kosttillskott är inte nödvändigt för någon, det är inte ens värt att lägga pengar på för en del, men det är inte de personer jag vänder mig åt. Jag vill ha de människor som får hjälp av ett kosttillskott. Säg de som kör ultradistanslopp på 24h, för att de inte ska behöva stanna, ta fram stormköket, laga mat och sedan fortsätta så skulle jag rekommendera en sportdryck. Dels sparar de tid som de kan lägga på vettigare saker såsom sömn, de förbättrar sin återhämtning och kan med största säkerhet prestera bättre.

Forskningen är väldigt på det klara med att vissa tillskott kan höja din prestation som idrottare på ett eller annat vis, det är inget snack om saken. Men det betyder inte att alla ska köpa det, det hela beror ju helt på hur hårt du satsar.

Om du gillar plastförpackningar eller inte är ganska oväsentligt, det är insidan som räknas ;)
#14
•
15 januari 2014 kl 22:07
1 Gilla
Anders - Det är många som har bevisad positiv effekt. Men det är inte alla som har en sådan effekt att det är värt kostnaden om du inte är på elitelitnivå och då verkligen kan vinna genom att få ut det lilla lilla extra.

Men de substanser som har en bevisad effekt (bevisad i det här faller är att över 90-95% av alla studier som undersökt om substansen har en prestationshöjande effekt faktiskt har kunnat påvisa en sådan:

Kolhydrater där blandningen glukos/fruktos är överlägsen i ration 2:1 upp till maximalt 109gr/h, någon studie har testat intag upp mot 120gr/h och det har funkat men det är gränsfall vad magen klarar och om magen börjar bråka så sjunker prestationen (obviousely).

Koffein, Beta-Alanin, Citrullin, L-Arginin, Ornithin är andra med klar bevisad effekt. Nitrat eller Betain är det nya och samtliga studier som undersökt detta har funnit en effekt, de har dock testat rödbetsjuice som är rikt på nitrat och betain vilket gör att man inte kan dra en slutsats att det är det ena eller det andra som höjer prestationen, det kan ju även vara mixen som har effekt.

Det är allmänt känt pga okunskap, på samma vis som folk tror att man blir tjock om man äter efter 18.00, att insulinutsöndring gör att du matar in fett i fettcellerna, att eskimåfolket i dagsläget fortfarande bara äter säl och bär och att om du trär en nylonstumpa över en svartvit tv så får du färg ;)

Var har du fått informationen ifrån att under 100milslopp så är tillskott förödande och på vilket sätt? Jag är kritisk men inte nitisk, jag lyssnar gärna på allas åsikter och väger och funderar på dem.

Jag skulle ALDRIG klanka ner på folk som inte har kunskapen om hur vår kropp fungerar ner på cellnivå, det vore helt befängt att tro att alla har den kunskapen. Men jag utbildar gärna och för diskussioner

Sen som en punchline så vill jag att du Anders funderar på vad som skiljer t.ex järntabletter från det järn du finner i t.ex rött kött.
#15
•
15 januari 2014 kl 22:09
Gilla
Fredrik - Det där låter som något med gott om energi, dvs det funkar garanterat alldeles utmärkt.

Tänk dock på att det är inte alla som orkar springa t.ex Stockholm maraton med en skål äppelkaka med vaniljsås i händerna och en flaska saltat potatisvatten i vätskebältet. Även om det ger mig en riktigt rolig bild på näthinnan just nu :D
#16
•
16 januari 2014 kl 09:31
Gilla
Johan - Beta-Alaning är väl utforskat et med, det släpptes en Meta Analys senast 2012 som gick igenom resultaten på 57 olika mätningar som fanns fram tills den dagen. Beta Alanin är dock för uthållighet, det är inte en substans som ökar din maxprestation när du gör ett maxlyft i marklyft t.ex.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22270875

Det har kommit 3-4 studier sedan 2012 också. Den senaste tittade på vilken underhållsdos som behövs i muskulaturern efter att du har buffrat upp nivåerna av karnosin.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24389513

Som ett exempel kan jag berätta att för att få i dig 179gr beta-alanin krävs det att du äter i runda slängar 298kg kycklingkött. Det här är en av anledningarna till att man har en del substanser som kosttillskott inom sjukvården, läkemedelsbranschen och numera även kosttillskottsbranschen.

För diskussion gällande de andra substanserna såsom citrullin så skicka mig ett pm, annars blir det här världens längsta inlägg snart. ;)

#17
•
16 januari 2014 kl 09:37
Gilla
Anders - Supertack för dina svar, det är sådana här tips jag i letar efter. Bikarbonat är jätteintressant och det är ett av de tillskott som också har en bevisad effekt, till och med en väldigt bra effekt. Dock krävs det allt som oftast intravenös tillförsel av det då du kommer spy upp det långt innan du får i dig såpass stora doser så att du har en riktigt bra effekt av det. Men givetvis har det en effekt i mindre doser också.
Vi sitter just nu och kollar på alternativ till hur man kan få i sig bikarbonaten utan att få kväljningar så vi jobbar på detta. Ingen annan har löst det på ett bra sätt så då ser vi det som en underbar utmaning :D

Det är jättebra sagt om att företagen ska ta sitt sociala och miljömässiga ansvar. Vi jobbar stenhårt med detta också. Grunden är självklar - Kvalitet före kvantitet.
#18
•
16 januari 2014 kl 09:41
Gilla
Kinsei - Tack för dina tips och åsikter

Samtliga tillskott du nämner där är väldigt basic och jag supportar dem allihop. Både rosenrot och ginseng har vetenskaplig uppbackning som adaptogener. Dvs de hjälper kroppen att anpassa sig till den stress den utsätts för. Men de har ingen direkt prestationshöjande effekt. Men om du anpassar dig bättre, återhämtar dig bättre etc så tillåts en högre träningsvolym med bättre anpassning vilket bör leda till en bättre prestation (om du inte slarvar med det andra viktiga såsom sömn, kost, träning).
#19
•
16 januari 2014 kl 09:55
Gilla
Henrik - Supertack för din åsikt. Just det där är det mest klassiska hos så gott som alla konditionsidrottare. Många börjar även experimentera lite extra, dvs höjer intaget fram tills den punkt då magen börjar bråka (ditt maximala upptag av enkla sockerarter är runt 60gr/timme, vad händer då om du försöker få i dig 80gr/timme? Jo det ligger kvar och skvalpar i magen = magproblem).

Lösningen här är glukos/fruktos-blandningen och detta bekymmer har vi redan löst och en produkt finns. Men jag älskar ditt förslag för det är det överlägset vanligaste problemet hos löpare/cyklister/triatleter.

På samma vis som vi hade en diskussion med många idrottare om smaken för att lösa ett annat klassiskt bekymmer. Någon som provat att kasta in en menthos i munnen efter 2-3 timmar löpning för att det börjar kännas som att tänderna ska klibba ihop? ;)
#20
•
16 januari 2014 kl 14:22
Gilla
Johan Pihl - Helt rätt där, men kapacitet ÄR prestation. Om du höjer din kapacitet och kan höja din uthållighet med några procent (snitt 2,85% vid snittintag på 179gr totalt enligt studien) så är det en prestationshöjning då prestation i det här läget är att springa fortare eller längre eller orka mer.

Du har en superbra kläm där på slutet. Det är givetvis beroende på vilken nivå du ligger på. Som författarna i den där artikeln skrev:

"This improvement would be sufficient to move the last place finalist in the men’s 1,500 m at the Beijing 2008 Olympic games to a bronze medal position. It should be noted that this calculation is based upon the median effect across several studies, and the vast majority of participants in the studies of this meta-analysis are recreationally active individuals rather than elite athletes."

Så det är givetvis upp till var och en hur mycket man värderar de extra sekunderna du kan tjäna eller de få placeringar i listan du kan klättra genom att inta någon av substanserna.
< < < 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > > >