Tre olika positioner: uppe på styret, på reglagen, i bocken...

Sportig sits ofta rätt

Prylar»Sportig«en sits med lagom mix av komfort och effektivitet.

Tre sittställningar som inte alla självklart passar novisen på racer

Händerna uppe på styret:
komfort som är lätt att gilla och helt ok kontroll gör att här spenderar novisen mest tid.

Händerna på reglagen:
mera kraft i benen, mindre luftmotstånd, bättre viktfördelning och mera kontroll känns lite ovant i början för novisen men i takt med att antalet mil i kroppen ökar läggs mera tid här.

Händerna nere i bocken:
minimalt luftmotstånd och maximal kontroll men novisen får kramp.

Benen ska inte vara helt raka utan lätt böjda i knäna
när pedalerna är nere och vänder i botten på rundtrampet.

Överkroppen ska inte kännas fångad i en påtvingad konstig ställning
utan vara naturligt avspänd.

Att sitta på en racer är inte lika skönt som i favoritfåtöljen så »oj! småjobbigt« är en helt normal reaktion hos novisen i starten som överraskande snabbt byts till »ah! härligt« när milen ökar i träningsdagboken men för att nå målet gäller att sadel och styre monteras rätt redan från start.

Regeln för sadeln lika för alla från novis till proffs monteringen är rätt om knäna är lätt böjda när pedalerna vänder i botten på trampet för då kommer benen att jobba effektivt hela varvet runt.

Regeln för styret är mera komplicerad här är skillnaden mellan rätt och fel inte alls lika självklar utan utrymme finns för olika varianter allt från proffsets »Tour de France-stuk« som fokuserar på effektivitet med minsta möjliga luftmotstånd och mesta möjliga kraft i benen där styret monteras lågt och rejält långt fram mätt från sadeln till turistens »komfort-rakt-upp-och-ner« med styret högt och nära där novisen på racer normalt siktar mitt emellan på en »sportig« sits med lagom mix av komfort och effektivitet.

Endast registrerade medlemmar kan posta kommentarer.
Registrera dig här eller logga in ovan.