Sovmorgon till klockan sex, vad sägs om det? Tyvärr har jag känningar om nätterna av värmevallningar igen. På en 1-5 skål skulle jag uppskatta att de än så länge är 1 och således rätt harmlösa, men irriterande nog! Men jag är nöjd över att sova ostört i sju timmar.Här regnar det idag så jag ringde Sofie vid halv nio och frågade om vi skulle ta Stella med oss på en fikastund. Strax efter nio åkte vi...
Så var dagen kommen. Sveriges tuffaste och garanterat längsta 100-miles lopp skulle starta, Kullamannen Ultra 100 miles även kallad "Himmel, Hav och Helvete". Jag var förberedd från topp till tå och mentalt inställd på en hård resa. Det blev tidig uppstigning med grötfrukost och tunnbrödsrulle innan bilresan till Båstad. Emma skjutsade...
Fantastisk stämning, snudd på perfekt löpväder och på alla sätt och vis en dag att minnas i New York. Det var bara en liten, inte allt för obetydlig detalj som felade, nämligen att jag själv inte kunde springa...
I lite drygt fem år höll jag ihop med 100% fokus på löpning. Ingen stretching eller rörlighetsträning, 0% styrketräning och en nästan sjuklig fobi för någon annan form av konditionsträning. Tills nu…
Efter en fantastisk halvmaratonsäsong, där varje lopp hade inneburit nytt personbästa var det dags att springa det sista loppet på distansen. Å-stadsloppet blev årets femte halvmara, och som mål hade jag att springa under 85 minuter, vilket skulle innebära ett nytt personbästa med nästan tre minuter.
I helgen var jag och Emma med på den årliga klubbresan som Söderåsens FK arrangerar. Nu några dagar efter är jag fortfarande lite hög efter helgens känslobubbel. Oslo visade sig från sin bästa sida, det var kul och jag sprang stabilt samt någorlunda snabbt. Mina mål med Oslo Maraton uppfylldes med råge! FREDAGEN – Vi...
Efter ett par veckor med bra mängd var det dags att trappa ner lite för att åka till Köpenhamn och springa den snabba halvmaran i Köpenhamn! Så hur gick det? På tisdagen innan loppet körde jag det sista hårda passet som bestod av 3×2000, 6×1000 på bana med en minuts vila. Passet gick bra och gav förhoppningar inför helgen. Farten snittade runt 3.24 och jag kunde avsluta sista tusingen på 3.17.
Vad gör man när man inte längre tycker det är kul att dra ut i skogen att springa? Den känslan har jag brottats med i stort sett hela sommaren, framförallt sedan min mamma hastigt gick bort i början på juni. Inget av det som varit planerat under säsongen har gått bra, efter bara 33km på Lavaredo så bröt jag och Idre Fjällmaraton kom jag inte ens till startlinjen. Aldrig tidigare har jag haft såna...
Magiskt vackert, brutalt brant och riktigt läskiga stup - ja det var några av inslagen under helgens Mountain trail på Färöarna. Det var resan och loppet jag längtat efter i mer än tio månader men som kunde spolierats när bagagefolket på Kastrup gick ut i en vild strejk...
Min sjätte start i Helsingborg marathon var en osäker historia. Vad hade skadan och det tre månader ofrivilliga löpuppehållet egentligen gjort med formen? Och hur hanterar man de sista milen när det längsta man sprungit på länge är 14 kilometer…?