Går för fullt igen På grund av en efterhängsen förkylning från mellandagarna och en bit in i januari fick träningen stå åt sidan någon vecka. Försökte träna lågintensivt ett tag, men blev inte bättre i förkylningen så gjorde värderingen att det var bättre att låta kroppen hantera det i lugn...
Vi är anmälda till 24 h online running och har betalt för nummerlapp och en medalj. Däremellan är vi självförsörjande, äter vår egen mat och loggar vår egen tid. 6 personer i en stuga som efter hand luktar alltmer svett. Men kul har vi. Här kommer en evighetslång rapport, för er som undrar hur sånt här egentligen går till…
Tre veckor in på 2019 så har jag äntligen kommit tillbaka till löpningen igen. Det känns som en stor lättnad att kunna röra sig fritt och inte ha några känningar alls. Under de 25 dagarna med löpvila så cyklade och simmade jag istället. Det gick till och med så långt att jag funderar på att köpa en racercykel. Kollegorna...
Nu kanske rubriken får det att låta som att jag har tagit ut en seger i förskott. Absolut inte. Första halvan är avklarad – jag lyckades med mitt stora mål för hösten som var att vinna Falktouren. Andra halvan, den om Sandsjöbacka Trail, syftar istället på mina sedvanliga tankar inför kommande helgs äventyr. Den räknar jag inte på något sätt med att vinna – men däremot vill jag dela med mig av mina...
Det har blivit två veckor här i Las Palmas. Snart dags att åka hem till mörker och kyla. Så skönt för mitt joggarjag att ändå ha lagrat upp i minnesbanken dessa ljuvliga rundor jag gjort i korta tights och linne längs strandpromenad och havsstrand. Inköp av nybakade croissants och frukost på vår egen balkong efteråt. Livskvalitetde luxe!Varannan morgon har jag gått upp tidigt och snört på joggingskorna...
Totalt blev det sju nya medaljer in på Blingkontot 2018. Borde ha blivit några till men av olika orsaker brann de inne trots betalda startavgifter. Sju lopp är ändå en klar uppryckning jämfört med 2017 då det bara blev två. Det skitåret inleddes storstilat med en halvmara i Marrakech och avslutades lika storstilat med Österlen(halv)maran...
Det började med en till synes oskyldig fråga från en kollega: varför springer du? Och slutade med att jag tvingade mig själv att svara på frågan om jag springer för att jag försöker lura mig själv, för att jag inte vill bli gammal…
Jag hade fått till fem månader med riktigt bra träning inför loppet, men trots detta känt en mer och mer vikande form de sista två månaderna, mycket till följd av stress och återkommande småförkylningar. Men jag var trygg i att jag hade fått till den mängd jag behövde och den längd jag behövde på långpassen....
Idén till det här inlägget kom efter jag läst det här blogginlägget från bloggen Running Research Junkie (rekommenderad läsning!) som brukar skärskåda påståenden runt löpning ur ett vetenskapligt perspektiv. Sedan jag fick hälsporre i våras har jag intresserat mig mer för mina fötter och löparskor, som jag redan har ett nästintill ohälsosamt intresse för.
Då var det alltså dags för mitt fjärde Tjörnarparen. Det första med den nya slingan och 50miles totalt. Vädret kan vara utmanande i december och så var det även i år. Det var kring 5°C, blåsigt samt regn större delen av dagen. Skitväder alltså, men precis som många av oss vill ha det. Men vi tar det från början....