ASICS Stockholm Marathon - Stockholm

Spännande. Hade egentligen inte alls tänkt springa Stockholm Marathon i år, utan tänkte fokusera på SMIR, Helsingborg Marathon och kanske något mer i höst. Men efter Springtime och en bra träningssäsong kände jag mig i bra form och när jag insåg att det fanns startplatser kvar, inget annat inplanerat under helgen, möjlighet till skjuts upp och ner med trevligt sällskap och dessutom boende hemma hos gamla kompis Ola, så fanns inga ursäkter kvar. Jag anmälde mig ett par veckor innan start och körde ett formtoppningsprogram från jogg.se. Kanske skulle jag ha chans till pers? Kanske skulle jag rent av klara sub-3:10?

När dagen närmade sig blev det allt tydligare att majvärmen skulle hålla i sig och tillsammans med andra medlöpare nojade jag över vad det skulle göra med prestationen. Vid start var det runt 30 grader i skuggan och vi svettades rejält bara av att sitta i skuggan på läktaren vid Östermalms IP. Micke, Fredrik och jag bestämde oss för att hålla ihop i början och preliminärt hålla 5-minuterstempo och sedan se vad som var rimligt.

Starten gick och det var tryckande hett och som vanligt riktigt trångt. Första kilometern hade det inte gått att springa fortare även om vi velat på grund av trängseln. Det lossnade efterhand, men det var fortfarande svårt att hålla ihop med Fredrik och Micke. Speciellt vid vätskestationerna. De hade satt in extra vätskastationer så de fanns vid varannan kilometer. Jag drack vid samtliga och tog även den energi som erbjöds. Hade även med Enervit-tabletter som jag tog vid några tillfällen.

De första 12 km kändes trots värmen helt ok. Jag höll i snitt ca 4:50-tempo, vilket i normala fall borde vara lätt under hela loppet. Om jag gått för sub-3:10 hade jag gått ut i 4:25-tempo. När solen tryckte på som värst var det väldigt tungt, men som tur var kom det några svalkande moln emellanåt även om de inte var många. Vid 22 km passerade Micke mig och även om jag fortfarande inte hade några större problem att hålla tempot kände jag att det började bli tyngre. Jag visste att det skulle bli värre på Södermalm och det blev det. Backar och värme gjorde att jag successivt tappade tempo. Fredrik sprang förbi mig vid 26 km och efter det var det en kamp att ta sig i mål. Jag höll på att springa fel på Södermalm där loppet är tvåfiligt och risken var stor att komma i vänsterfilen och därmed missa ca 6 km av banan. Tydligen hade det drabbat ca 200 löpare och jag förstår att det lätt kunde hända.

Trots att tempot rasade mot slutet tog jag mig i mål till slut. Tiden är min näst sämsta mara-tid, men trots det min bästa på Stockholm Marathon (sprang på 3:41 2012 och bröt på grund av skada 2016). Placering 1214 totalt och 131 i min åldersklass får jag ändå vara nöjd med.

Efter en kort återhämtning på Östermalms IP med alkoholfri öl och lite gott eftersnack kände jag mig i bra skick igen och hade Inga problem att promenera hem till Ola vid Vasaparken.