Löpning Kost & Näring 55 inlägg 7501 visningar

Hur motiverar ni er att äta?

1977 • Lövånger
#1
17 april 2021 - 11:14
2 Gilla
Springer ca. 6 mil i veckan, väger för lite och har varit utan mens i över ett år. Äter bättre men nu hittar inte motivationen att äta när jag inte är hungrig, trots att jag skulle behöva det. Dels för att lägga på mig nåt kilo och undvika att jag skadar mig. Är sällan hungrig och blir bara äcklad av att äta när jag inte är sugen. Hur gör ni som springer mycket och inte har nån större matlust?
< < < 1 2 3 > > >
#21
18 april 2021 kl 11:03
Detta inlägg har raderats
1977 • Lövånger
#22
18 april 2021 kl 12:40
2 Gilla
Håller med dig, det är inte bara kvinnor som har problem med kosten.
1977 • Lövånger
#23
18 april 2021 kl 12:42
1 Gilla
Gör rätt ofta smoothies och det fungerar bra.
1977 • Lövånger
#24
18 april 2021 kl 12:44
1 Gilla
Har faktiskt börjat ha olja i gröten. Jag för ingen matdagbok.
1965 • Kungsholmen
#25
19 april 2021 kl 09:33
6 Gilla
Jag tror att just nyttighetshetsen nuförtiden är boven för många. "Nyttig" mat är ju inte alltid så lockande. Lär man sig älska pizza, hamburgare, och godsaker så är det oftast inga problem att hålla vikten uppe.
Vi är ju gjorda för att älska fett och socker speciellt ihop, tror ingen frossar i sallad och gröt ;-)
Jenny Nilsson
1968 • VALLENTUNA
#26
19 april 2021 kl 09:55
7 Gilla
Anna,
Jag känner med och för dig!

Jag har själv RED-S, ett syndrom som drabbar både män och kvinnor. Jag har fått stressfraktur pga detta och lite andra skador också innan vi upptäckte detta. Jag har haft hormonspiral sedan 1990-talet någon gång, så mens har jag knappt haft sedan dess. Jag har alltså inte förstått att jag troligen haft problem även där.

Jag har fått hjälp av en idrottsnutritionist (som är ultralöpare) eftersom dietisterna i primärvården inte riktigt har möjlighet att hjälpa mig. Jag har dessutom ibs och äter specialkost. Det var efter denna kost infördes som skadorna började dyka upp. Då gick det över i att vara underskott.

Läs på om RED-S är mitt råd och sök hjälp! Jag är ännu inte där med tillräckligt med energi som jag tål utan att magen havererar, men kämpar vidare med energitäta livsmedel och inte för täta måltider och inte för stora måltider.

Jag har aldrig haft matintresse eller känt matlust, men jag vill inte få fler allvarliga skador eller skador som verkligen kan påverka livskvaliteten inte bara nu utan för resten av livet. Jag är motiverad.

Kram,
Jenny
1989 • Alingsås
#27
19 april 2021 kl 10:26
3 Gilla
Hej Anna! #26 skriver något jätteviktigt.
Jätteskönt att läkare konstaterat att du i alla fall inte är rent fysiskt sjuk. - Däremot mår kroppen inte bra av att bli av med mensen. Det är ett tydligt tecken på RED-S. Så precis som Jenny skriver - läs på lite om det och sök hjälp om du inte klarar att hantera det på egen hand. (det är starkt att ta hjälp)

Ang. maten och energin.. Några andra har ju föreslagit att du "kryddar" med mer näringstäta livsmedel, och dricker din energi. Låter som en bra start. jordnötssmör, matolja, avokado, lax osv. massa bra fett - och mer energi. pasta och ris är kanske lite mer energi / gram - istället för potatis och havregryn t.ex. Tror ofta det är ganska mycket fett i växtbaserade proteiner, t.ex. tempeh, bönor osv. Kanske något att testa? Annars, som de andra säger - "skräpmat" Det är massa go energi för någon som behöver det! :)

Hoppas du kommer ur det och kan få tillbaka mens och några kilon! <3
1977 • SKELLEFTEÅ
#28
19 april 2021 kl 10:43
Gilla
Så du tycker jag ska sluta springa?
John K
1969 • Stockholm
#29
19 april 2021 kl 11:34
3 Gilla
Ibland undrar jag lite över hur diskussionsläget så lätt far åt skogen på diverse forum.

Roligt att flera nu också har svarat på ett icke-värderande och i mitt tycke, mer relevant sätt.
Mikael Fågelborg
1978 • Hässleholm
#30
19 april 2021 kl 18:34
Gilla
Ja forumtrådar är oftast av karaktären tyck som oss eller tyck inte alls så även denna tråd.

Förtydligande. Om en läkare, som sitter inne med detaljerad kunskap både om patienten och medicinsk sådan, säger att man ska sluta springa ska man givetvis lyssna på läkaren och sluta springa.
John K
1969 • Stockholm
#31
19 april 2021 kl 19:38
2 Gilla
Nej. En läkare är inte en gudomlighet. Om man kommer med ett sådant råd så ska man kunna ge en relevant rational. Även läkarkåren har en inomgruppslig variation (som följer normalvariationen) vad gäller t.ex. yrkesmässig skicklighet och förmåga att bearbeta tillgänglig information på ett vettigt sätt.

Den respons som TS har fått väcker associationer hos mig om hur kvinnor bemöts annorlunda inom vården. Finns ett antal studier som visar på underliggande attityder där man t.ex. oftare intar en negativt värderande inställning till subjektiv information från kvinnor jämfört med män.

Mikael Fågelborg
1978 • Hässleholm
#32
19 april 2021 kl 19:54
Gilla
Det förstår jag väl med att läkare är mänskliga och att gruppen följer en normalvariation jag är själv naturvetare dock inte läkare.

Men vad jag inte förstår är hur man kan tycka sig veta bättre än läkaren ifråga, när man har så ytterst lite information att gå på. Det är inte logiskt alls.

Monica Carlsson
1971 • Partille
#33
19 april 2021 kl 20:02
4 Gilla
Ska inte skriva sönder den här tråden pga viktigt ämne för trådstartaren, men just att berätta för andra att man tycker om att springa verkar ibland kunna bli som ett rött skynke för såna som inte gör det. Både vänner, kolleger, och såklart är även läkare bland vanliga människor i det avseendet. Ibland vet jag inte om det är någon typ av, i brist på bättre ord - avundsjuka, bland de som inte tycker om att springa som träning, eller kanske inte tränar så mycket alls.

Jag sökte hjälp på vårdcentralen (alltså, vilken massiv filtreringsfunktion de har att hitta rätt bland vårdsökande, vilka som verkligen behöver vilken typ av vård, ingen skugga över dem egentligen!) för en tilltagande trötthet. På informationen att jag springer som träningsform fick jag till svar, och inskrivet i min journal "kan man springa 2-3 mil i veckan är man inte sjuk". Jag fick söka hjälp andra vägar, och hittade till slut en genetisk defekt som gör att järnet i kroppen "hamnar fel".

Var lagom envis och lagom ödmjuk, samla den info du kan själv och diskutera med vården. Sök alternativ om du inte får hjälp men själv känner att något är fel, du vet bäst om din hälsa. Ge inte upp!
Anette Edman
1966 • Årsta
#34
19 april 2021 kl 22:05
1 Gilla
Du är 44 år så att mensen försvinner kan ju ha en naturlig förklaring. Det är lite tidigare än genomsnittet men inte extremt tidigt.

När det gäller avsaknad av hunger så känner jag tyvärr inte igen mig, när jag tränar mycket blir jag hungrigare. Men har du inget som du tycker är gott som du kan äta även om du inte är hungrig? Precis som någon skrev högre upp behöver det ju inte vara supernyttigt utan du kan väl lägga till något som är energirikt och gott.

Sluta springa tror jag inte är rätt väg att gå.
1965 • Kungsholmen
#35
19 april 2021 kl 23:00
5 Gilla
Angående läkarkompetens: för 11 år sen rekommenderade en ortoped mig att sluta springa pga en muskelöverbelastning. Nu springer jag än i upp till 13 mil och som mest 28h utan problem.
John K
1969 • Stockholm
#36
19 april 2021 kl 23:20
2 Gilla
Nu vet jag ju inte riktigt vems inlägg du refererar till, men jag har inte skrivit att man ska frångå läkarens specialkompetens. Utan att den feedback som TS fick från sin läkare, inte är en rimlig respons. Sedan kan ju mer information ha utbytts mellan läkaren och TS, men det kan ju varken du eller jag egentligen ha kännedom om.

Det är däremot ett faktum att den komplicerade situation som känntecknar vårdinteraktionen inte sällan leder till att förstärka felprocesser i vår informationsbearbetning. Vår förkärlek till heuristik kan leda till etablerandet och förstärkandet av olika typer av biaser som kan vara mer eller mindre resitenta beroende på våra underliggande "fördomar". Något som ingen (inklusive mig själv) är immun mot.

Att kvinnor t.ex. inte får likvärdig vård är ett väletablerat faktum inom vården. Det är inte en medveten diskriminering men på gruppnivå kan det t.ex. handla om att vårdpersonal inte tillmäter relevant subjektiv information lika stor vikt som man hade gjort om det t.ex. hade handlat om medelålders män. Det är verkligen svårt att förstå det där på ett individuellt plan, men tendenserna på gruppnivå är ganska tydlig.

Nåja, nu hamnar jag lite off-topic.
1977 • SKELLEFTEÅ
#37
20 april 2021 kl 06:37
3 Gilla
Jag har också tänkt tanken att jag kommit in i klimakteriet men blodprover jag tagit visade att så är det inte.
Det finns mycket jag tycker är gott men när jag äter får jag dåligt samvete.
Men efter söndagens långpass åt jag bla. två wienerbröd med gott samvete.
1989 • Alingsås
#38
20 april 2021 kl 07:42
8 Gilla
Kanske öppna upp ögonen för att du faktiskt har ett ätstört beteende snarare än något fysiskt fel? Om du får dåligt samvete av att äta när du inte tränar ringer mina klockor i alla fall.
Jag har en nära vän med ortorexi och förstår hur himla svårt det kan vara att komma ur dessa tankar, även om vi alla är på olika nivåer. (Pratar faktiskt själv med psykolog, om stress visserligen, men, det har varit otroligt lärorikt)
Våga fundera på det, bemöt dina tankar om dåligt samvete - "vad skulle hända om jag åt nu?" - Förmodligen är det sanna svaret: ingenting, mer än att du får mer energi till nästa löp-pass.
Jag hoppas verkligen att du hittar din väg, om inte på egen hand, med hjälp från någon! Kämpa på! Löpning är det bästa som finns, så förstår att du vill fortsätta med det!
Anette Edman
1966 • Årsta
#39
20 april 2021 kl 07:55
2 Gilla
Om det är pga "dåligt samvete" som du inte äter så tror jag precis som #38 att du behöver jobba med det psykiska. Där tror jag att du behöver bättre hjälp än vad du kan få på ett internetforum.
1994 • Umeå
#40
20 april 2021 kl 09:30 Redigerad 20 april 2021 kl 09:52
1 Gilla
Tycker det är tämligen enkelt. Jag vill kunna träna mycket, då krävs det också mycket energi för att kunna genomföra det.
< < < 1 2 3 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.