Löpning Träning 125 inlägg 16958 visningar

Maffetone- Buffel eller Båg??

1967 • Domsjö
#1
12 december 2013 - 17:48
Gilla
Jag har nyss börjat köra efter Maffetone pga att jag har både varit sjuk till och från samt att jag har varit dragandes med en ond fotled sedan i Mars 2013. Har nu kört 4 Maff pass inklusive första testet på 40 minuter och jag känner redan att min fot känns bättre samt att de senaste 2 passen har det kännts som om jag kan springa hur länge som helst. Men har märkt att efter ca 50 minuter så börjar pulsen leva sitt eget liv och pendlar upp och ner. Har max puls på 129 enligt Maff då jag är 46 år gammal.
Men jag skulle vilja höra om nån annan (Vilket jag sett) har kört Maffetone och vad ni tycker om det.
Kan säga att mitt mål 2014 är att springa en Höga Kusten halvmara under 1:50 och mitt rekord på Höga Kusten 2012 ligger på 1:53:08.
Sprang Göteborgsvarvet 2013 och hamnade av yttre förhållanden på 2:07.
< < < 1 2 3 4 5 6 7 > > >
Magnus
Stockholm
#41
19 december 2013 kl 19:00 Redigerad 19 december 2013 kl 19:03
Gilla
En faktor man ofta glömmer bort i dessa sammanhang, och som faktiskt är mycket viktig, är totalmängdens inverkan på den dagliga arbetspulsen. Springer du varje dag, kanske 2 ggr till och med, och med en hög totalmängd (säg 15 mil eller mer) kommer pulsen vara lägre pga diverse orsaker, så det blir mycket lättare att hålla låg puls då, det kommer naturligt. Motionärer med låg mängd och vilodagar kommer ha det betydligt tuffare med lågpuls, vilket verkar borga för en del frustration och missförstånd, som uppkommer här på forumet med jämna mellanrum.

Annars slår väl Markus Torgeby Janne W ganska hårt:
http://www.runnersworld.se/blogs/markustorgeby/dimma-och-distans.htm

3:50-tempo med <70% i snittpuls...

Bättre att gå på % av maxpulsen istf ett exakt värde.
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#42
19 december 2013 kl 19:19
1 Gilla
Det är väl just Janne W som Mackans blogginlägg syftar på, tror jag: http://maramackan.wordpress.com/2013/09/17/trender/

Han gjorde fina träningspass, men han fick aldrig riktigt till det på maran av någon anledning.

Det finns ju en stor mental aspekt i det hela också och det kan nog vara bra för många att lära sig "lida" ordentligt även på träning för att klara att pressa sig på tävling.
1976 • Sollentuna
#43
19 december 2013 kl 20:58
Gilla
Låter så ja, Gabriel.
1969 • Stockholm
#44
20 december 2013 kl 09:27
1 Gilla
Fast även om man kan imponeras och fascineras av att vissa gör tider man drömmer om med samma puls som man själv har då man går ut med soppåsen, så finns ju inget egenvärde i att kunna springa i visst tempo med viss puls eller hur? Om två löpare kommer in på samma tid på tävling, så vinner inte den med lägst puls t.ex. Nu är ju inte allt tävling, men då man diskuterar lågpulstränings ev. fördelar så tycker jag inte den förmågan kvalar in riktigt.
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#45
20 december 2013 kl 09:55
Gilla
Thomas, nej det är väl tvärtom så att den som lyckas ligga på högst % av sin maxpuls har störst chans att vinna tävlingen. Förutsatt att allt annat är lika, såklart.
HR
1972 • Stockholm
#46
21 december 2013 kl 22:53
Gilla
Thomas Strömquist:
en del av de lågpulslöpare jag stött på hanterar pulshöjning ganska dåligt och kroknar ganska fort i fart även om de kan nöta många km i lågpulsfart.

Om de kliver över sin tröskelfart (som oftast är låg om de bara tränat lågpuls) så får de en skenande puls, dvs en puls som ökar hela tiden och efter en kort tid så kroknar de. Det gör att de presterar ganska dåligt på milen trots att de enkelt knäcker ett tre till fyramilspass på sina rundor. Ska man springa ett kortare lopp så kan man "dra sönder dem" med en kortare farthöjning på någon km som de inte kan återhämta sig ifrån då de har mycket svårt att få ner pulsen igen. Att de sedan är kusligt pulsstabila i lågfart hjälper ju inte.

Sedan finns det ju de som lågpulstränar mycket mängd som springer riktigt fort också. Men det har ju redan sagts.
1969 • Stockholm
#47
21 december 2013 kl 23:22
Gilla
Hm, där ser man. Det måste ju vara rätt svårt då egentligen att säga att det finns någon egentlig nytta med lågpulsträning - att någon "håller" många mil med lågpuls säger ju inte att han/hon inte skulle gjort det annars eller tvärtom att någon inte gör det är ju ingen garanti för att det skulle varit bättre...

Att man skulle "lära" kroppen att bränna fett eller liknande vet ju varenda kolhydratmumsare som fastat ett tag och sen sprungit ändå är struntprat :-)
1963 • Åkersberga
#48
22 december 2013 kl 13:29
1 Gilla
Det intressanta är om Maffe-träning kan hjälpa Roger under 1,50 på en HM,
inte vad som är fel med hela Maffe upplägget.

Förutsättningar:
-Har varit skadad, därför ganska otränad.
-Inte 25 längre.
-Vill bli bättre på långa distanser.

Låter som du kan ha stor nytta av just Maffe-träning.
Det vissa ser som felet med stort F - pulsformeln - kommer hjälpa dig hålla dig skadefri genom att tvinga dig till lugn träning.

Kontinuitet, inte intensitet kommer ta dig under 1,50.
Lycka till.
HR
1972 • Stockholm
#49
22 december 2013 kl 14:27
Gilla
Kim Felt: absolut! Kontinuitet är klart viktigare än intensitet. Däremot vänder jag mig emot att man:

A) ska utgå ifrån en generisk och tveksam formel för att räkna ut en fix-puls.
B) slaviskt skall följa den på nästan alla sina pass.

Det kan gå precis lika bra - kanske ännu bättre - att ta det lugnt och springa på känn och satsa på att vara ute en viss tid i rörelse istället för att utgå ifrån en potentiellt missvisande puls som riktmärke.

Variation i puls och ansträngning får man ju i passet iallafall, om det t ex kommer en längre backe. Då får man ju bestämma sig för om man vill gå hela eller delar av den backen eller springa den i början men framöver så bör man ju kanske sträva efter att springa backen så naturligt och avslappnat som möjligt - även om pulsen momentant går upp sex-sju slag.

Har man skadehistorik så bör man kanske komplettera med annan träning - både för variation och allsidighet. Samtidigt bör man ha i åtanke att annan träning inte alltid kan ersätta någon del av mängden i löpningen utan mer som ett komplement.
Andreas Nilsson
1980 • Stockholm
#50
23 december 2013 kl 10:54
1 Gilla
Lågpuls fungerade jättebra för mig att hitta glädjen och kontinuitet i löpningen. Innan jag testade det var mitt upplägg att se om jag kunde springa min vanliga runda lite snabbare än senast. Lågpuls blev en aha upplevelse där jag kunde sluta ett pass på X Km och redan vara sugen på att testa X +1 km nästa gång. Var ganska stor skillnad mot att med blodsmak i munnen fundera på om det verkligen är så viktigt att springa.

Även fast det säkert går att springa snabbt på Lågpuls så finns det inget egenvärde i att bara springa så för alltid, förutom om du tycker Lågpuls är jättekul och snabbare är tråkigt. De flesta tränar för att koppla av och må bra och då är det minst lika viktigt att ha kul under träningen som att persa på milen.

Ett annat sätt att beräkna pulsen är att göra ett "anaerobt tröskel test", vet inte om det är rätt benämning men tanken är att testa vid vilken puls som hjärtat inte hinner med och mjölksyra börjar bildas. Hela tanken med maffetone och Lågpuls är att hålla sig under den tröskeln. Testet görs enkelt med ett löpband och en pulsklocka.

Du börjar med att värma upp 10min i lugnt tempo, bara för att få igång kroppen. Testet börjar med att ställa bandet på lämplig låg hastighet. Varje minut höjer du hastigheten 0,5 km/h och noterar pulsen. Så fortsätter du tills du inte klarar att springa tillräckligt snabbt, du behöver inte spränga dig själv för testet är slut långt innan dess. Efteråt mappar du in hastighet och puls i en graf med hastighet på ena axeln och puls på den andra. Du kommer se att pulsen och hastigheten följer varandra i en rak linje i början. När det kommer ett hack i kurvan och pulsen inte längre ökar i samma takt som hastigheten så är det gränsen du bör hålla dig under. Fanns en jättebra sida om det här testet tidigare med färdigt excel blad att peta in datat, hittar den tyvärr inte nu.
1967 • www.sapiens.se
#51
23 december 2013 kl 10:57
Gilla
Sök lite på Conconitest så hittar du kanske något Andreas!
Andreas Nilsson
1980 • Stockholm
#52
23 december 2013 kl 10:57 Redigerad 23 december 2013 kl 11:09
Gilla
Nu hittade jag det, conconi test kallas det, finns massor med info på nätet. Tydligen mindes jag lite fel, anaeroba tröskeln som man får fram i testet minus 20 ska tydligen ge den aeroba tröskeln som ska vara lämplig att använda vid lågpulsträning.
Oldboy
1952 • Danderyd
#53
23 december 2013 kl 11:32 Redigerad 23 december 2013 kl 13:29
2 Gilla
Henrik, håller helt med - utom en sak. Formeln är inte tveksam, den är felaktig, kommer från ett statistiskt samband (sammanträffande) på ett för litet underlag, bygger inte på något som helst orsakssamband.
Conconitest låter som en bättre grund om man behöver en piska för att ta det lugnt nog. Men förr eller senare bör man ju lämna det stadiet, för hälsans skull. Att aldrig få upp pulsen känns ju som ett sätt att åldras i förtid!
HR
1972 • Stockholm
#54
23 december 2013 kl 21:46
Gilla
Oldboy; tack för klargörandet. Då är det onekligen en skitformel.

Hade aldrig hört talas om Conconitestet - det skall kollas upp. :)
1965 • Kungsholmen
#55
23 december 2013 kl 23:41
Gilla
Som alla test är även Conconitestet av tveksam natur. Det ger tröskeltempot eller tröskelpuslen innan pulsdriften satt in. Men att säga att det är 20 slag ner till den aeroba tröskeln är ju lika godtyckligt som Maffetones ursprungliga formel och ger inget mer.
Och dessutom så ger ju pulsdriften minst 5-10 slag ökad puls efter en timme och att då statiskt följa en formel är alltid idiotiskt. Det är inte pulsen som är viktig utan ansträngningen/tempot om man vill hålla laktatkoncentrationen konstant.
Oldboy
1952 • Danderyd
#56
23 december 2013 kl 23:52
Gilla
Peter, håller helt med om att man måste ta hänsyn till pulsdriften om man ska träna efter puls. Det finns fler faktorer som påverkar så jag går på fart eller ansträngning beroende på pass.
HR
1972 • Stockholm
#57
24 december 2013 kl 11:56 Redigerad 24 december 2013 kl 11:56
Gilla
Peter P / Oldboy; ja, det var ungefär som jag trodde då.

Jag tror att det kommer ut en hel del irrläror i jakten på den "perfekta formeln" - som antagligen inte finns.

Jag fungerar ungefär som Oldboy; fart/ansträngning beroende på typ av pass och dagsform. Pulsen lever sitt eget liv i bakgrunden. Ibland som ett förstrött basplock från en medelålders jazzbasist innan stängningsdags på en sylta och ibland som ett death-metal-trumsolo i en sunkig källare inte långt ifrån valfri tunnelbana.
Andreas Nilsson
1980 • Stockholm
#58
31 december 2013 kl 18:02
1 Gilla
En modell är en förenklad bild av verkligheten, ibland mindre men sällan mer :) min erfarenhet av exempelvis pulsklocka är att ha gått från att läsa av kroppens signaler väldigt dåligt till att kunna känna ganska bra vilken puls jag ligger på.

Antar att det är samma sak om man söker efter en formel att basera sin träning på. Förhoppningsvis använder man den formel som är minst dålig och hamnar hyfsat rätt i träningsintensitet. Ju mer man tränar och ju bättre du blir på att läsa kroppens signaler desto mindre behöver du förlita dig på en gyllene formel. Om du dessutom vigör ditt träningsliv åt att ligga exakt i rätt intensitet för optimalt resultat så har du nog hängt upp en fin morot framför dig som du kan jaga länge.

Passar på att bjussa på en lånad formel, 2 pass x 7 dagar x 52 veckor x 10 år, sen kommer du nog kunna avgöra rätt bra vad som är lagom pulszon att träna i. Gott nytt löparår på er alla!
1970 • Kramfors
#59
3 januari 2014 kl 20:35
Gilla
Jag är nybörjare när det gäller löpning.
För mej kan pulsklockan vara en hjälp att åtminstonne från början av passet hålla farten nere så att jag inte kroknar så snabbt.

Vad är pulsdrift?
Jag läste lite om conconis test och undrar om jag inte skulle kunna använda dessa värden som en guide vid mjölksyra passen?
1965 • Kungsholmen
#60
3 januari 2014 kl 23:10
Gilla
Patrik: pulsdrift är det faktum att pulsen sakta drivs upp med tiden med konstant ansträngning pga värmeutveckling och vätskeförlust. Värmen gör att blod behöver transporteras via huden för nerkylning och för att då musklerna skall få samma syremängd så måste pulsen gå upp några slag, vätskeförlusten gör på samma sätt att pulsen sakta ökar med samma syretransport.
Pusldriften kan säkerligen ligga på ca 10 slag/min över en timmes löpning.

Detta gör att om du vet att din tröskelpuls är 165 efter 5-10 minuters löpning så kommer den kanske att vara 175 efter en timme, vilket gör det väldigt svårt att använda pulsen som styrmedel i längden.
< < < 1 2 3 4 5 6 7 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.