22 juli 2012 kl 16:39
Hans, jag hade själv väldigt låg stegfrekvens tidigare. Det kryllar av berättelser från löpare som har fått ett lättare löpsteg genom att höja stegfrekvensen. Jag har aldrig hört något argument för att lägre stegfrekvens skulle vara mer naturligt för somliga. Det är bara en vanesak.
Den kraft som går åt för att komma upp luften i varje steg ökar med kvadraten på den tid som man spenderar i luften. Det är därför effektivare och skonsammare att ta många små steg än färre långa steg. Dessutom landar man med foten närmare kroppen och bromsar mindre, utan någon negativ bieffekt.
Om man har för låg stegfrekvens så skjuter man helt enkelt ifrån för mycket i förhållande till den fart man har. Jag hade själv jättesvårt att höja stegfrekvensen tills jag insåg den orsaken. Jag föreställde mig att man skulle veva snabbare med benen för att höja frekvensen, men så fungerar det inte. Benen rör sig inte fortare med högre frekvens. Det är inte som i cykling. Man tar bara kortare steg, lite oftare.
Det kan också vara värt att inse att det räcker med ett minimalt frånskjut för att springa. När man väl har fått upp farten, så krävs väldigt lite kraft framåt för att bibehålla farten.
Det bästa knepet för att lära sig skjuta ifrån mindre är att tänka att man lyfter foten från marken så snart man har satt ned den. Då kopplar man bort den omedvetna benägenheten att skjuta ifrån för mycket. När man räknar frekvensen, så ska man räkna på momentet när foten lättar från marken, så man inte forcerar steget.
Det finns en övre gräns för hur hög stegfrekvens man kan ha utan att spänna sig. Den gränsen ökar med hastigheten.
