3 juni 2012 kl 18:59
Jag får gå mot strömmen och säga att jag inte persade. Kom in på 3:44, siktade på sub 3:30
Första rundan blev det en del extra att försöka undvika vattenpölarna. Efter ett tag var det bara att inse att det inte spela någon roll. Till slut märkte jag inte om jag sprang i vattnet eller ej.
Stor blåsa som sprack vid 28 km. Sen kom krampen lite överallt efterhand. Vågade inte trycka på mer. Som alla andra sagt, södermalm bort mot västerbron och upp där var det sjukaste jag varit med om. Var helt yr vid toppen av bron.
Storgrät efter målet. Strunta i att jag inte slog pers, igår var det viktigaste att kriga sig i mål.
Galet kallt efteråt. Dock en härlig känsla att stå sidanom alla andra som försökte byta om mitt ute på Östermalms IP och inte kunde ta av eller på sig strumporna.
Vi ses på Jubileumsmarathonet 14 juli