ReportageTjejlopp är ett intressant kulturellt fenomen men vad är det egentligen? När uppstod det och varför? Hur förändras det över tid? Vad är det som gör att så många kvinnor vill delta i dessa lopp? Ja frågorna är nästan lika många som loppen är populära. För att förstå mer har vi pratat med Karin S Lindelöf som med start i höst kommer att forska på Tjejloppen som fenomen. Redan nu har projektet rullat igång så smått.
Vad är egentligen ett tjejlopp?
Tjejloppen är ett lopp för endast kvinnor. Ofta kortare och marknadsförs snarare i termer av fest, glädje och gemenskap än prestation och utmaning. Det finns också ofta omkringarrangemang speciellt avpassade för vad man tänker är kvinnors intressen: shopping, skönhet, hälsa, familj, välgörenhet. Vanligtvis är det gemensam uppvärmningsjympa innan start och ofta finns det även någon manlig speaker eller konferencier som flirtar och skojar med deltagarna. Ibland finns det manliga artister som underhåller. Profilprodukter, annonsmaterial och liknande går ofta i "tjejfärger" som rosa och lila. Överhuvudtaget handlar det i retoriken och inramningen mycket om att ha roligt och vara tillsammans, snarare än att tävla mot varandra. Detta gillar många deltagare, medan andra tycker att det är tramsigt.
Historien kring tjejlopp, hur ser den ut?
Vad vi vet idag startade det som vi tror är det första svenska tjejloppet, "Ladylufsen", i början av 1980-talet. Under en tioårsperiod tillkom sen flera av de välkända loppen, som Tjejmilen, Tjejvasan, Tjejvättern och Vårruset. Inspiration till de första loppen kom bl.a. från Danmark och USA. Tillkomsten av de svenska tjejloppen är också samtida med bl.a. KvinnorKan-rörelsen. Längre fram vet vi mer om det finns en koppling däremellan.
Deltagarna, drar tjejlopp en annan grupp kvinnor?
Detta har vi inte heller hunnit undersöka, men generellt så har ju motionsloppen fått ett enormt uppsving de senaste åren. Vi befinner oss mitt i en löparboom liknande den på 1980-talet, och dessutom har cykling i både terräng och på landsväg blivit väldigt stort och fler har även hittat till skidspåren. De mixade halvdistanserna blir också alltmer populära. De lopparrangörer som har alla tre varianterna, som t ex Vätternrundan/Halvvättern/Tjejvättern menar att tjejloppen dels har sina egna deltagarskaror som troget återkommer år från år, och dels kan fungera som instegslopp för de längre distanserna.
Vart är tjejloppen på väg?
En intressant företeelse är den snabba kvinnoklungan SubXX på Vätternrundan, som gjorde en könsseparerad satsning, men utan att dra ner på ambitionerna vad gäller själva idrottsprestationen. Även Tjejmarathon är intressant eftersom man där tog en välkänd form: tjejloppet – med välgörenhetskoppling, glädje, gemenskap och den rosa färgen – och fyllde den med ett delvis nytt innehåll (loppet var längre än en maraton) som utmanade den gängse förståelsen av tjejlopp och kvinnors idrottsprestationer. Vad som händer med tjejloppen i framtiden beror nog mycket på hur samhället i övrigt utvecklas, och i vilken utsträckning vi får en reell jämställdhet på livets alla områden, inklusive motionsidrotten.
Kan du se någon problematik?
Det skulle i så fall vara att tjejloppen kan riskera att bli ett slags "fängelse" istället för en frizon, alltså att tjejloppen i dess nuvarande form inte enbart utgör något frigörande, härligt och empowering för de enskilda deltagarna, utan också riskerar att förminska kvinnors motionsidrottande och få det att framstå som mindre viktigt än mäns.
