Gran Canaria marathon

Gran Canaria marathon i Las Palmas. Perfekt väder, lite mulet, runt 17-19 grader, lite vind som inte störde men kylde. Banan var visst ny för året, i princip helt platt, inte så många tvära kast och svängar men ändå omväxlande och varierande.

Jag har med andra ord ingenting att skylla på. Jo, på chiptidtagningen, det var nog en missuppfattning hur sån utrustning ska funka. Jag tänkte mig att tidtagningen startar i det ögonblick man går över startlinjen, särskilt med tanke på att 2500 löpare startar samtidigt längs en inte allt för bred gata. Men tidtagningen startade vid startskotten, hade jag vetat det hade jag trängt mig hårdare och tjänar nån minut. Eller också var det funktionären vid 21 km som skrek efter mig att nummerlappen måste sitta på bröstet, inte runt midjan i ett triathlonband (som massor hade). Nej inget av detta pajade dagen för mig, jag var helt enkelt inte alls i form för en mara, det borde jag ha vetat, men det verkar som om det ska funka ändå varenda gång, men det gör det inte. Dålig träning ger dåliga resultat. Eller dåligt, jag vet inte.

Det började rätt bra, gick lätt och fint i fem km men sen blev det flåsigt och jag släppte 3.30-flaggorna vid 7.5 km och sprang på känsla. Det flöt på rätt så bra fram till 17 km, då gick jag in i väggen och det blev kämpigt. Efter halvmaran fick jag bita i och sen blev det bara allt långsammare, inte så mycket att göra åt saken än att bita i och fullfölja. Då var det ju desto trevligare, man kan befinna sig på sämre ställen efter ett lopp än i Las Palmas, återhämtningen gick bra, vi arbetade oss sakta mot hotellet med många små raster på vägen.