Hem–kontoret

Lite orolig för hur det skulle gå när jag såg hur det glittrade i iskristallerna ute på gatan, men det gick riktigt bra. Islagret var nog för det mesta bara några molekyler tjockt så jag fick grepp ändå när fotens rörelseenergi smälte kristallerna. Några ställen där vatten flödat över gångbanan var det förstås lite knepigare, men utan snabba kurs- eller hastighetsändringar gick det bra. Trevligt pass som övergick från gryningsljus till så-mycket-dagsljus-som-det-blir-så-här-års. En halv portion gröt precis innan jag stack iväg, inga problem.