Löpning • Övrigt • 35 inlägg • 7617 visningar •

Vågar jag springa halvmara? (spyfobi)

Julie M

1980 • Eskilstuna

•

3 december 2018 - 15:32

Gilla

Jag lider av spyfobi och skulle så gärna vilja springa en halvmara men vet inte om jag vågar eftersom jag är rädd för att spy under eller efter loppet, eller för att nån som befinner sig nära mig ska spy under loppet.

I dagsläget springer jag en mil utan problem och det längsta jag har sprungit är 14 km. Jag har satt igång ett program för en halvmara som är i april men ända sen jag anmälde mig till loppet så ligger jag uppe på nätterna och googlar sönder mig om hur man ska undvika att spy när man springer långt.

Så fort jag får igång positiva tankar som att "jag behöver bara ta det lugnt så är det ingen fara" och "de flesta som springer en halvmara spyr inte" så ser jag inlägg om folk som spyr och så börjar de hemska tankarna igen i en downward spiral...

Alltså jag vet inte vad jag ska göra?? Är det nån mer här som är rädd för att spy som har genomfört halvmara? Eller nån som har bra tips? Eftersom det här påverkar min sömn nu och jag i princip tänker konstant på detta nu så känns det som att jag bara ska skippa loppet (det ska ju vara KUL) men samtidigt är det ju lite av en dröm jag har, att springa en halvmara. Egentligen en mara, men dit når jag nog aldrig pga denna fobi.

Hjäääälp!

< < < 1 2 > > >

Mathias Johansson

1967 • Torslanda

•

3 december 2018 kl 15:43

Gilla

Har aldrig sett någon vomera på halvara och ytterst få på hel maran. Har sprungit ett 70 tal maror i vuxen ålder och tror bara jag sett 1 person på alla dessa år. Som back of the pack löpare som mig är det inget problem tror jag. Nu räknar jag vanliga stadsmaror, har själv vomerat på Great wall marathon på grund av värmen och ansträningen men det är ju lite annorlunda. Gold Coast marathon är enda gången jag sett någon vomera och då på grund av värmen. Kör du på, mycket sitter nog i huvudet. De som vomerar efter lopp är i regel de riktigt snabba som tar ut sig nästan helt, Vi andra har långt kvar till den utmattningen. Min dotter höll på och oroade sig över att vomera på flyget vilket hon gjorde ofta men när jag fått henne att släppa tankarna och fokusera på annat så har det gått utmärkt. Om du ser till att inte överfylla magen före och under loppet så blir det inget problem. Om jag tar in för mycket energi eller vätska under loppet eller innan så kan även jag känna av magen, rejält, men utan att vomera. Lycka till!

Julie M

1980 • Eskilstuna

•

3 december 2018 kl 17:43

Gilla

Tack så jättemycket för ditt svar, det var faktiskt väldigt hjälpsamt!!

Just att mycket sitter i huvudet är mitt största problem. Oro leder ju lätt till att man blir lite yr och mår sådär, känner av magen extra osv, och då vet jag liksom inte om jag ”mår illa psykiskt” eller fysiskt. :(

Jens Sandahl

1969 • Sävedalen

•

3 december 2018 kl 18:35

1 Gilla

Är inte lika rutinerad som Mathias, men har heller aldrig sett någon spy på lopp. Inte vad jag kan minnas i alla fall.

Daniel Konieczny

1975 • Torslanda

•

3 december 2018 kl 19:40

1 Gilla

Håller med, aldrig sett någon spy på något lopp. Personligen skulle jag tro att det är kortare sträckor (typ 400m och 800m), eller mer extrema ultror som skulle kunna locka fram det hos mig OM något lopp skulle göra det. Kör hårt!

Åsa Eklöv

1972 • Trångsund

•

3 december 2018 kl 19:55

2 Gilla

Vad roligt att du har satt upp ett mål, det är ju första steget till att lyckas!

Har liksom övriga sprungit en hel del långlopp och kan inte komma ihåg att jag har sett någon kräkas. Var lagom mätt, ät bara sånt som du vet att du tål innan och under loppet. Ta inte ut dig till max, eller överfyll magen med sötsliskiga saker. Under en halvmara brukar inte jag behöva äta något, men det får du prova dig fram till under träning vad som behövs.
Framför allt, ha kul, för det är ju kul med lopp. All lycka!

Mikael S

1960 • Sundbyberg

•

3 december 2018 kl 20:37

Gilla

Jag har aldrig spytt på ett lopp, och har sprungit kanske dryga 20 halvor, några helmaror och mängder av millopp, och har aldrig sett någon spy.
Men om det skulle hända, so what? är det någon annan är det bara att kuta förbi och inte titta, och är det du så går det ju över, no problem. Pressa dig inte för hårt så kommer det inte att hända.

Mr. B

1963 • Hemma

•

3 december 2018 kl 22:46 Redigerad 3 december 2018 kl 22:46

Gilla

Jo, det händer någon sällsynt gång att folk spyr. Men det i särklass vanligaste sättet att haverera på långlopp är helt enkelt att man blir totalt slut, jättetrött, eller att man får kramp.

Varför spyr man då? Precis som Mathias tror jag att det beror på
- antingen för hög ansträngning. Om man verkligen vill ha en bra tid pressar man kroppen och ignorerar alla varningssignaler.
- eller överfull mage. Enda gången jag själv har spytt hade jag tvingat i mig massor av sportdryck. Jag drack och mådde sämre och drack och mådde sämre flera timmar i sträck ...

Det självklara rådet: Spring tävlingen som du springer dina träningsrundor, så kommer du att må som på dina träningsrundor.

Kurre Bussman

1956 • Karis

•

4 december 2018 kl 07:31

Gilla

Julie, det ska vara KUL som du skriver och det är KUL att springa halvor. Den första kan vara minst kul på brist av rutin men det blir bara bättre.
Själv har jag närmare 30 halvor bakom och aldrig sett någon spy. Sannolikheten att man gör det torde vara ytterst liten.

För att du själv ska må bra på loppet så kommer du säkert under ditt program att springa åtminstone närapå halvmarasträckor, då ska du tänka på att äta sådan mat du är van vid och inte får magproblem av. Ät gärna minst tre timmar före start. På en halvmara behöver man inget annat än vätska. Om du är osäker om sportdryckerna som finns längs vägen passar dig, så ta egen blandning med som du testat att passar dig.
Det går nog bra. Lycka till!

Roland Schwedderbyer

1987 • Göteborg

#10

•

4 december 2018 kl 19:29

Gilla

Jag spyr ofta på lopp. Får alltid kväljningar när jag maxar. Numera ser jag till att ha en så tom mage som möjligt, och då går det bra. Hulkandet kommer jag dock inte ifrån.
Kan trösta dig med att jag måste pressa väldigt hårt för att faktiskt spy, och att varningssignalerna är väldigt tydliga. Är bara att lugna ner tempot lite så är det ingen fara. Har bara sett någon annan spy en gång. Don't worry, be happy.

Torbjörn Westman

1961 • Oskarshamn

#11

•

4 december 2018 kl 19:53

Gilla

Jag har sprungit en handfull millopp, halvor, helor och ultror, men har än så länge aldrig sett någon spy. Sannolikheten torde vara minimal.
Får jag problem med magen är det åt andra hållet. Som flera här redan har nämnt tror jag sportdryck och annat sött slisk man drar i sig på lopp kan vara en del av problemet. Jag dricker aldrig cola annars, men om det serveras på lopp väljer jag cola före sportdryck. Just cola lär vara väldigt snäll mot magen.

anden nilsson

1984 • Falun

#12

•

4 december 2018 kl 21:46

1 Gilla

Nu är det ju inte sannolikheten för spyor vid ett lopp som är problemet utan att du har en fobi. Fobier går framgångsrikt att råda bot på med tex KBT.

Att kräkas är lika ”naturligt” som något annat och det är inte riktigt bra att du sitter och oroar för nåt sånt. Sök hjälp!

Walker67

1947 • Växjö

#13

•

4 december 2018 kl 23:22

Gilla

Enda sättet att komma över din spyfobi är att ställa upp på halvmaran. Räkna med att du kommer att känna olust dagen före och kanske även på morgonen före start. Sen när väl loppet är igång brukar all olust försvinna och man får annat i tankarna.
Följ råden ovan om mat och dryck före och under loppen (faktiskt är cola en utmärkt sportdryck gärna lite utspädd). Klarar du loppet utan att spy, så har du besegrat din fobi. Lycka till !

anden nilsson

1984 • Falun

#14

•

7 december 2018 kl 07:55

1 Gilla

#13 Nej, så funkar det inte. Fobier botas genom exponering. En person med spindelfobi botas inte genom att promenera genom skogen och samtidigt lyckas med att inte stöta på en spindel.

Fredrik Eriksson

1978 • Linköping

#15

•

7 december 2018 kl 08:19

Gilla

#14

Helt rätt, men till #13´s poäng så kommer troligen TS över rädslan att spy just i kombination med ett lopp. Den underliggande fobin kommer dock inte botas.

anden nilsson

1984 • Falun

#16

•

7 december 2018 kl 09:12

2 Gilla

#15

Gissar att TS inte har barn. Annars är ju det en utmärkt metod :D

Nicke

1978 • HÄRRYDA

#17

•

7 december 2018 kl 16:09

Gilla

ät minst 2h före loppet och undvik att äta under loppet så går det hur bra som helst...

Walker67

1947 • Växjö

#18

•

7 december 2018 kl 19:30

Gilla

Kom att tänka på en händelse, där det under skarpt läge min fobi undanträngdes. Jag har haft svårt att se blod och det har gett svimningskänsla. En gång var min tonårige son ute och åkte inlines och kunde inte stanna före ytterdörren. Han for med kraft in i dörrens glasruta och skar upp handen. En granne kom och hämtade mig och då var det fullt med blod i trappan. Märkligt nog fick jag inget svimningsanfall och trängde bort synen av blod och tog hand om pojken och stoppade den värsta blödningen och följde med honom till läkarstationen.
Med denna händelse som bakgrund tror jag att när ts väl är igång i halvmaran, så kommer ev. spytankar vara undanträngda och koncentrationen inriktad på att klara loppet.

Lina

1989 • Motala

#19

•

7 december 2018 kl 20:13

Gilla

Klart att du vågar! Jag lider själv av samma fobi och jag förstår att du är rädd. Men du är rädd för något som är sällsynt, som ofta inte inträffar. Och bara du tar det lugnt och i din egen takt, så kommer du klara det galant. Jag har också och är också rädd för att anstränga mig så hårt tills jag kräks. Men det ska mycket till för att man ska lyckas med det. Du känner din kropp bäst själv, och om du redan sprungit långa sträckor vet du ju att det funkar. Bara att detta blir en större utmaning för dig, men det kommer också att utveckla dig och ge dig bättre självförtroende. Du behöver inte ligga på nätterna o tänka på det, tvivla inte på dig själv. Det kommer vara jobbigt och svårt men du kommer garanterat klara av att ta dig igenom det, tänk på vad stolt du ska va över dig själv sen! Hur grym du är!

Julie M

1980 • Eskilstuna

#20

•

22 december 2018 kl 20:25 Redigerad 22 december 2018 kl 20:26

4 Gilla

Hej, var ett tag sen jag var inne.

Till er som har skrivit att ni aldrig eller ytterst sällan har sett det ske, TACK, det hjälper jättemycket! <3

Jag kommer inte dricka sportdrycker o geler, det är nåt som är säkert ;) Jag gillar ändå inte sötningsmedel så det går bort i vilket fall.

Också extra tack till Lina (#19) som vet hur det känns.. <3

Roland (#10) fyyy o blääää spring inte samtidigt som mig ;) men tryggt ändå att det inte sker om du inte pressar dig jättehårt och om du har tom mage. Av "naturliga orsaker" pressar jag mig aldrig jättehårt...

Anden (#12, 14, 15) Jo, jag har barn. Och jag har gått i KBT mot spyfobi två gånger och det har blivit bättre men inte hjälpt till fullo och det går upp och ner med hur illa fobin är. Vinterhalvåret är alltid värst.

Walker (#13, 18) Tyvärr trängs inte mina spytankar undan på lopp.. Innan jag springer lopp brukar jag ta en tablett mot illamående utifall-att. Så även om jag genomför halvmaran utan några incidenter så finns fobin kvar. :(

MEN det jag kan säga är att min oro har minskat en del sen jag skrev sist. Först bestämde jag mig för att skita i halvmaran och springa en kortare distans (går/startar samtidigt) och då slutade jag oroa mig hela nätterna hehe... Sen igår sprang jag en mil i väldigt sakta mak och kände att "i detta tempo klarar jag även en halvmara" och då kände jag för första gången att jag skulle kunna genomföra det. Mådde inte dåligt under eller efter passet. Sen kommer jag självklart öka distansen de kommande månaderna och då märker jag hur det går. Klarar jag halvmara på träning så kör jag även halvmaraloppet sen!

Tack än en gång för alla svar och god jul!

< < < 1 2 > > >

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.