Löpning Träning 28 inlägg 4176 visningar

Motivationen tryter

Camilla Ingelsten
1969 • Värnamo
#1
30 januari 2013 - 19:39
Gilla 
Hej!
Jag undrar hur ni gör för att hålla motivationen uppe när den tryter...?
Har inte kunnat springa på 2 veckor av olika anledningar, och nu känns det som att både konditionen, motivationen och glädjen över att springa är borta.
Har hunnit med 2 kortare rundor denna vecka och det är hur tungt och jobbigt som helst att komma igång....
Men jag vill inte ge upp, det är ju snart vår i luften!!
Så snälla, kom gärna med några bra tips!
< < < 1 2 > > >
Johan Hegestrand
1972 • Huskvarna
#2
30 januari 2013 - 19:49
Gilla 
Anmäl dig till en tävling framåt våren! Då brukar motivationen öka.
Lena Öhagen-Sandin
1960 • Trångsund
#3
30 januari 2013 - 21:48
Gilla 
Håll i löpningen, resultatet kommer! jag är i samma situation det är oerhört trögt just nu efter förkylningarx2, men ge inte upp! försök att springa eller vara utomhus när det är ljust, jag tycker det känns lite lättare då. och variera träningen, då brukar suget efter löpningen komma. Lycka till!
Mark
1966 • Helsingborg
#4
30 januari 2013 - 21:53
Gilla 
Tänk inte på hur mycket du har missat utan hur mycket du kommer att missa om du slutar springa,varje dag får du en ny chans att börja fr. början och göra ngt åt det...
Emma Rengbo
1980 • Åkarp
#5
30 januari 2013 - 22:05
Gilla 
Har du sprungit något lopp och har en härlig bild och känsla från detta (målgång?!?). Har du några lopp inplanerade? Tänk hur (stark?) du vill känna när du springer över målgången nästa gång och plötsligt blir det lättare att ge sig ut - slitet nu kommer att ge utdelning senare! Bara du håller dig till planen;). Just do it, förhandla aldrig med dig själv (bortsett från sjukdom och skadekänning....). Lycka till!!
Maria
1980 • Gävle
#6
30 januari 2013 - 22:08
Gilla 
Sänk ambitionsnivån på de första passen efter uppehållet och spring lite mer bekvämt. Lite kortare och lite långsammare, men kanske med en liten spurt om fötterna är lätta.Strunta i tidtagning/pulsklocka/GPS. Det brukar funka för mig.
1963 • Örebro
#7
30 januari 2013 - 22:09
Gilla 
Spring ändå.
Motivation är en lyx som man ska glädjas åt när den infinner sig men många av de skönaste passen kommer när man är totalt omotiverad men ger sig ut i alla fall.
Bestäm vilka dagar som är löpdagar och bara kör, oavsett motivation, väder eller andra störningsmoment.
Stefan Nilsson
1953 • Lund
#8
30 januari 2013 - 22:12
Gilla 
Häng inte upp dig så mycket på löpningen! Håll formen på annat sätt: styrketräning, Friskis & Svettis gruppgympa, promenader med någon musik - eller bok - som du gillar i lurarna. Förr eller senare kommer lusten att springa tillbaks.
Emma Rengbo
1980 • Åkarp
#9
30 januari 2013 - 22:30
Gilla 
Appropå motivation (som Joakim är inne på):
Den är svår att finna. Diciplin är snarare det som kräv (oavsett om det gälker att få löpningen gjord, städning, gå upp i tid till jobvet mm). Motivationen växer fram ur diciplinenen när vi efter ett tag och efter upprepade" belöningar" betingat aktiviteten på ett för oss positivt sätt. I början kan det vara bra att utnyttja flrstärkning i form av löparkompis att ha trevluga samtal med under passet/mellan intervallerna när blodsmaken ger sig påmind eller när det än må vara!
Jennie Salomonsson
1975 • Partille
#10
31 januari 2013 - 08:59
Gilla 
jag håller med Stefan N. Varva med annat.
jag kör styrketräning och friskis samt går med stavar.
det är väldigt motiverande att promenera i ett löpspår. de som springer smittar av sig med lite löparglädje. det sporrar mig iaf.
det finns inget som är så motiverande som att se andra löpträna.
För mig iaf:)
2006 • Alingsås
#11
31 januari 2013 - 09:29
Gilla 
Håller med Emma (#9). När det känns tungt handlar 90% om att ha disciplin att få på sig träningskläderna och ta sig ut genom ytterdörren. Resten är den lätta biten, den roliga biten. Tycker jag.

Så i ögonblicket då det känns motigt och tungt att ta dig ut, försök då att inte tänka på själva löpningen alls, inte på vädret, inte på jobb eller familj eller något annat. Utan fokusera 100% på att bara byta om och ta dig utanför dörren. Verkligen tvinga dig själv, en strumpa i taget rent mekaniskt. Med det avklarat går du ut och om det då fortfarande känns motigt då lovar du dig själv att om det fortfarande känns skitdåligt efter 300 meters löpning så är det helt okej att vända hem och byta om igen. Efter 300 meter ger du dig en klapp på axeln och känner hur jävla bra du är för att du faktiskt fixade att komma ut. Och sen kör du bara på.

Har man väl fått på sig kläderna och tagit sig ut och börjat springa är vanligtvis motivationströskeln passerad. Resten är ju bara en fråga om att sätta en fot framför den andra och upprepa tills man är nöjd. och det är ju som sagt den roliga biten.

HR
1972 • Stockholm
#12
31 januari 2013 - 10:04
Gilla 
Motivation kan alltid ersättas av Disciplin. That's how I roll.

Min vardags-ultra-idol Markus T här ovan har receptet som jag också följer. Även om man inte är sugen så tar man sig i kragen och tar sig ut och sedan får man se hur det utvecklar sig.
Känns det motigt så får man ju ge det ett par km och se om det släpper.

Jag har själv svårt med motivationen och har inga konkreta mål med min löpning och vissa dagar undrar jag varför jag står och knyter skorna.

Men, hittills har jag inte ångrat ett enda av passen utan det har alltid känts bra i kroppen efteråt och åtminstone ett par av passen har varit roliga.

Så länge det är på det viset kommer jag fortsätta.
Stanley Eriksson
1977 • Alingsås
#13
31 januari 2013 - 10:11
Gilla 
Om du inte redan gjort det, läs boken Born To Run.
Då kommer du garanterat att snabbt hitta glädjen för löpning igen.
2006 • Alingsås
#14
31 januari 2013 - 10:16
Gilla 
Henrik, väldigt väl formulerat: "Motivation kan alltid ersättas av Disciplin".

Faktum är att om man var tvungen att vara motiverad för att göra allt man önskar eller behöver göra skulle nog rätt många saker förbli ogjorda. Jag är sällan särskilt motiverad att betala räkningar eller åka och tanka bilen eller plocka ur diskmaskinen heller men det är ju bara att göra det för annars blir det inte gjort. Och när man väl gör det eller har gjort det färdigt är ju även sånt lite smått tillfredsställande i all sin vardagliga enkelhet. Med löpning får man ju dessutom en fet bonus i att själva löpupplevelsen är väldigt trevlig när man väl kommit iväg.

Jan Guillou brukar säga om sitt skrivande att "inspiration är för amatörer" och så är det nog med väldigt mycket här i livet.
Annelie
1971 • Skövde
#15
31 januari 2013 - 11:16
Gilla 
Fundera till på vad det är som gör att motivationen tryter.

* Saknar du något konkret mål med löpningen --> anmäl dig till en tävling eller sätt upp någon annan utmaning
* Drar du dig för att bege dig ut för att det känns jobbigt och tungt --> sänk kraven på dig själv och ta det lugnare, framförallt under uppstartperioden
* Har du stannat i utvecklingen och märker inga resultat (välkommen i klubben...) --> ha tålamod, variera träningen och lägg in något nytt
* Är det stress på jobbet eller något annat som gör att träning bara känns övermäktigt --> "lura" dig ut på en runda genom att ta en prommenad där du lägger in lite löpning, eller intala dig själv att du bara ska ta en kort runda och förläng den om det känns bra
* Har du dålig disciplin --> skaffa en löparkompis eller gå med i en klubb

Men som Henrik skriver; det är inte alltid roligt och det känns inte alltid lustfyllt att bege sig ut, men man gör det ändå
1969 • Stockholm
#16
31 januari 2013 - 14:05
Gilla 
Markus: nu hänger jag inte med i analogierna riktigt, det finns ju kraftfulla motivatorer till att betala räkningar, tanka bilen och plocka ur diskmaskinen, nämligen den att annars stängs snart elen, telefonen och tillträdet till hemmet av, bilen startar inte och allt konkavt i köket är redan smutsigt då man ska äta... :-)

Riktigt så fort visar sig inte de dåliga effekterna av att avstå träning (tyvärr). Den goda nyheten är dock (tycker jag) att bara man biter ihop och disciplinerat gör sina pass en tid så hamnar man snart i det läget att det som känns "konstigt och fel" är inte att ge sig ut och springa i ur och skur, eller då man är trött etc. utan istället att inte springa igen efter en eller två vilodar, har man kommit dit är det lätt sen tycker jag. Sen blir det motigt att komma igång efter sjukdom eller då man dras med skador osv. självklart, men då får man plocka fram disciplinen igen.
2006 • Alingsås
#17
31 januari 2013 - 14:38 Redigerad 31 januari 2013 - 14:41
Gilla 
Thomas: jag skiljer för min del på motiv och motivation. Man har goda skäl, konkreta motiv och incitament, att betala räkningarna och diska men en egen motivation till att göra det är en annan femma. I mina ögon.

Men håller helt med dig i andra stycket. Precis så.
1971 • Nykvarn
#18
31 januari 2013 - 14:38
Gilla 
Du har redan fått många bra råd, känner själv ofta av lite brist på motivation efter en längre tids vinter med kyla och varierande spring-ovänligt underlag.

Planera in kommande veckas pass redan på söndagen och sedan genomför utan att "tänka för mycket". Får du absolut förhinder så flytta ett pass till senare i veckan men genomför det antal pass du tänkt. Lite peppande musik i lurarna kanske? Korta av varje enskilt pass lite om det känns motigt. Testa någon ny runda kan också vara roligt, så här på vintern i mörker är det lätt att i alla fall jag springer samma runda mest hela tiden vilket inte är så humörhöjande.
1969 • Stockholm
#19
31 januari 2013 - 14:48
Gilla 
Ah, ok
1973 • Klagshamn
#20
31 januari 2013 - 15:18
Gilla 
Lyssna på en bra bok och lyssna BARA när du springer. Det blir lätt ett extra varv runt kvarteret för att höra slutet på kapitlet...
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.