16 augusti 2010 kl 21:05
Mikael:
Jag har liknande mål som du hade men med lite mer övervägning åt löpningen. Jag ska ta 100 kilo i bänkpress och samtidigt springa milen på 40 minuter (för att det ska räknas som att jag har uppnått det målet ska detta ske inom samma 24h). Jag har en bit kvar men orimligt är det inte.
Visst är det så att tung styrketräning lite motverkar fina resultat på löpsidan för man känner av att man blir tyngre. Ibland kan det vara så att man tycker att man inte gör framsteg inom löpningen alls men har man gått upp fem kilo och kan hålla samma tid på en viss distans har man ju trots allt gjort framsteg. Så måste man ju se det.
Åt andra hållet är det lite liknande också. Löpningen bränner massor av kalorier, speciellt långpassen, vilket gör att det är lite knepigt att ligga på kaloriöverskott vilket är en förutsättning för att bli större och starkare. Man måste äta enorma mängder och mycket energität mat för att det ska fungera, men fungerar gör det om man bara tänker på det.
Jag ser det som att det hela får bli en kompromiss. Jag vill inte vara smal som en tarm även om det skulle vara bättre ur löpsynvinkel. Vill man vara allsidig får man helt enkelt kämpa på ändå.
Viktor:
Att man kan träna hur mycket som helst är väl inte helt sanningen. Inte om man inte tar det stegvis under en lång period. Dock kan man träna väldigt mycket om man lägger upp träningen på ett genomtänkt sett och är medveten om att träning bryter ner och vila bygger upp.
Att man inte alltid får träningsverk betyder inte att man inte behöver vila. Ofta känner jag ingenting på morgonen efter ett hårt gympass men jag skulle aldrig få för mig att gå till gymmet och träna samma muskler direkt i alla fall. Kroppen ger inte alltid signaler om allt - utom när det kan vara för sent och man har dragit på sig en skada. Att lyssna på kroppens signaler kan aldrig ersätta medveten planering av träningen.
