Löpning Träning 108 inlägg 7953 visningar

Våga vägra långpass

1974 • Kristinehamn
#1
18 oktober 2009 - 17:02
1 Gilla
Kanske är det lite som att svära i kyrkan men jag har länge tyckt att vi motionärer sätter lite för stor tilltro till långpass i segt tempo i träningen inför ett marathonlopp. Man läser ofta att "långpasset är nyckelpasset" och liknande. Min filosofi har en tid varit att så ofta jag kan träna i tempon som är klart snabbare än tävlingsfart för att göra kroppen bekväm med själva tävlingsfarten. Jag kan inte säga att jag har sett några nackdelar. Tidseffektivt, roligt och mycket givande.

Nu tänkte jag göra följande lilla ovetenskapliga test med min kropp: Jag har ett nysatt personbästa på marathon på 3:06,45. Är anmäld till Sthlm marathon 2010. Mitt (livs-)mål med löpningen är sub 3timmar. Det kommer inte att bli lätt att nå dit och lyckas jag så kan nog ingen säga att jag har tränat fel. Jag tänkte mig att inte köra något pass längre än 20 km inför Sthlm Marathon. Tror ni att det kan lyckas.?Kan tänka mig att sänka gränsen till 18 km, 16 km, 14 km... eller vilken limit gör testet intressant? Om det ens är intressant?

PS Kolla Clas Björlings träningsfilosofi på sid 45 i senaste Runners World. Lysande tycker jag!
< < < 1 2 3 4 5 6 > > >
Oldboy
1952 • Danderyd
#61
19 oktober 2009 kl 22:43
Gilla
Håkan, nu kan jag inte hålla mig längre. Först det här med aerob: all förbränning när kroppen hinner med är aerob, det är bara spurter, sprint och en del backar mm kortvarigt som utnyttjar anaerob förbränning för att den aeroba inte ger tillräckligt många Watt. Fettförbränning är aerob.

Tycker inte jag ser mycket norska namn i topplistorna över marathonlopp. Det var väl på Grete Weitz tid. Det kan bero på att det visserligen är bra att öka sitt aeroba kapacitetstak som man möjligen gör genom att springa 4-minutersintervaller (jag kör själv tusingar då och då, de tar drygt 4 minuter var för mig) men att det inte är tillräckligt för att bli bra på att springa riktigt långt. Det finns heller inget fixt VO2-max, siffran påverkas av diverse omständigheter, teorin är förlegad (se tråden om Daniels´). Att H&H har tillfört intressanta pusselbitar förnekar jag inte.

Själva kommandocentralen för löpning sitter i huvudet. Vet inte denna undermedvetna del genom erfarenhet vad kroppen klarar kommer den att sända allt starkare signaler till medvetandet om att "jag är trött, förb..at trött", "det gör ont", "benen är blytunga, jag klarar inte att lyfta dem fort längre" och dessutom tvärvägra att ge musklerna signaler att snabba upp löpningen när medvetandet tittar på klockan och säger "jag ligger efter schemat, måste öka". Det går inte. Av de 10000 snabbaste löparna i Stockholm Marathon springer ca 9900 långsammare än snittfarten under km 36-40 och minst hälften ligger 30+ s långsammare per km. Inte beror det på att de (vi) alla tränat för få tusingar eller inte är tillräckligt motiverade att slita ont. Nej, det beror på att energiförsörjningen inte är van att arbeta så hårt så länge så den har inte hunnit bygga upp sig rätt och det beror på att kommandocentralen inte vågar låta kroppen anstränga sig så hårt under omständigheter den inte är så välbekant med.
1959 • Saltsjö-Boo
#62
19 oktober 2009 kl 23:16
Gilla
OK Håkan, nu när du presenterat lite tävlingsdata i din profil, så är det bara att konstatera att din maratid 3.06 är ca 5 min bättre än man kunde förvänta sig utifrån dina prestationer på milen (39.19) och halvmaran (1.25.10) enligt http://www.studenterna.nu/TRANING/OmvandTab.asp

Din uthållighetsprofil tycks enligt tabellen vara sådan att du är född maratonlöpare :-), även om du kanske öppnade lite för hårt i Oslo för att det skulle vara optimalt. Ändå har du inte tränat som expertisen tycker att du ska....

En annan funderare, löpning med barn vagn kanske är betydligt tuffare träning än vanlig löpning och tillför mervärde i maratonsammanhang?
Walker67
1947 • Växjö
#63
19 oktober 2009 kl 23:21
Gilla
Det finns en poäng i Håkans tänkesätt och det är att han mentalt ställt in sig på 2.59.59, vilket är en god hjälp när verkligheten inträffar.

Jag har väldigt liten erfarenhet av maraton (5 st) och har aldrig sprungit ett långpass över 21 km. F ö har jag aldrig löptränat mer än 5 veckor inför en mara, så mina förberedelser har inte varit optimala. Nackdelen med långpass är den träning man missar pga att man måste återhämta sig flera dagar tex för att inte bli skadad. Det är samma anledning som gjort att jag avstått från att delta i fler maratonlopp dvs all förlorad träning efter loppet för återhämtning. (haft viktigare mål för min träning än maraton)

Min tre sista maraton var på "gamla dar" och hade då 3.36, 3.49, 3.49. Jag tränade ung lika mycket inför de tre loppen, men i det första bara 20 km en gång, men fler gånger lite halvlångt 7-12 km. Inför de andra två 3 el 4 21km-pass, men med färre korta pass= sämre sluttid.

Fast springa under 3 tim krävs att man är ung o oförbrukad som du. Jag håller på dig Håkan-jag tror du lyckas- kort och ofta- härligt- slippa långmalandet !

1988 • Helsingborg
#64
19 oktober 2009 kl 23:43
Gilla
Efter Walker67´s inlägg fick jag tankarna på den här klassikern!:
http://www.youtube.com/watch?v=ZNFmXWUmrq0

Som jag för övrigt sjöng på kyrkans barntimmar när jag var i den åldern för föreståndarinnan, vilket slutade i att hon frågade mamma och pappa vad det var för musik jag lyssnade på hemma :)

Jag tror på dig med Håkan!
Thomas Forsell
1956 • Älvstranden
#65
20 oktober 2009 kl 00:16
Gilla
Mycket kloka inlägg om träningsvarianter men vi skall ju inte glömma att våran löparvän Håkan Jonsson inte påstår att det sättet som han skall testa är det optimala för att max. prestera på Marathon.................bara att det är "möjligt" att kanske träna utan de underbara långpassen och ändå göra ett grymt bra resultat...............Jag är övertygad att med hans talang så är det genomförbart , men kroppen skulle säkert tycka det var lättare med en rejäl dos med pass nära mjölksyre-tröskeln och gärna 3 timmar med sista timmen med tävlingsfart, men som sagt det skall bli grymt kul att följa dina vedermödor!! Håller tummarna för dig, trots att jag själv tränar tvärt om!!!!
Oldboy
1952 • Danderyd
#66
20 oktober 2009 kl 00:17
Gilla
Olof, den tabellen ger hopplöst dåliga marathontider. Jag är 13 minuter "för snabb" på maran och hela 14 minuter för snabb på 30km enligt min miltid, aningen mindre räknat från min halvmaratid. Kanske beror på att jag springer rätt stor andel långpass ;-) Dock inte lusigt, har inte så stor veckomängd att jag behöver småjogga mina tremilare. Men inte behöver jag flera vilodagar efteråt som Walker talar om - tar oftast en men kan köra ett halvlugnt milpass om det passar schemat bäst.

Enligt http://www.mcmillanrunning.com/mcmillanrunningcalculator.htm är jag i stället 10 minuter för långsam på marathon och det finns mer extrema (Jack Daniels t ex) och en bunt som ligger i närheten. Jämföra resultat på olika distanser är en svår bransch.
1959 • Saltsjö-Boo
#67
20 oktober 2009 kl 00:54
Gilla
Oldboy: Det här har diskuterats nån tidigare tråd vill jag minnas, och de flesta ansåg nog att Studenternas tabell var mest realistisk och ofta träffade mitt i prick...
Den främsta skillnaden mot andra kalkylatorer är väl det som nämns i fotnoten "Observera att jag på de längsta distansernas långsammare tider har frångått den matematiska principen (ca +10 sek/km vid fördubblad distans) för att kompensera oerfarenhet och tillkommade svårigheter som näringsbrist och muskulära problem"
Om man är långsam och rutinerad kan det väl bli såna avvikelser som du nämner. (vet inte vad Coach Walker räknar som långsamt men du är nog klart snabbare än jag ;-)
Håkan är iaf snabb och orutinerad:-)
Oldboy
1952 • Danderyd
#68
20 oktober 2009 kl 01:04 Redigerad 20 oktober 2009 kl 01:06
Gilla
Tja, det extra tillägget för långsammare löpare börjar smygas in från 2:35 på maran. Nog är jag en snigel alltid ;-)
Och bara ett litet snäpp snabbare än du.
1974 • Kristinehamn
#69
20 oktober 2009 kl 08:00
Gilla
Olof: Precis som Oldboy skriver beror det nog på vilken kalkylator man använder. Det är en poäng som du skriver att på marathondistansen kompensera för de oväntade saker som sker vid övergång från halv- till helmarathon. Det steget tycker åtminstone jag är betydligt större än övergången mellan t ex 10 till halvmarathon. Trots detta ser jag ändå min halvmaratid som lite bättre än min marathontid men på det här spörsmålet finns inga givna svar. Jag är i varje fall ingen född marthonlöpare.

Thomas F: Du har verkligen läst vad jag har skrivit och förstått precis!

Och återigen tack alla ni andra som skrivit! Naturligtvis är bieffekten av denna tråd att jag får en härlig, positiv press på mig att nå mitt mål i juni. Skulle jag misslyckas, en tanke jag slår bort så fort den dyker upp, finns världen runtom mig kvar och det är bara att anmäla sig till ett nytt lopp.
1971 • göteborg
#70
20 oktober 2009 kl 11:56
Gilla
Jag blir alltid skadad så fort jag börjar lägga in långpass i min träning.....
Pär Muhr
1972 • Västerås
#71
20 oktober 2009 kl 12:44 Redigerad 20 oktober 2009 kl 12:50
Gilla
Min egen något kontroversiella idé är att totala mängden är viktigare än allt annat när det gäller att förbättra sina tider på maraton. Åtminstone gäller detta för tider över tre timmar. Men det säger inte emot trådskaparen. Springer man tre femkilometerspass om dagen så räcker det troligen för en tid under tre timmar.

Jag tänker själv gå under tre timmar för första gången på Stockholm Marathon 2010. Men jag kan inte lova att jag enbart kommer att träna långsamt även om måånga mil kommer att gå långsammare än 5.30/km
Stefan Andersson
1967 • Värnamo
#72
20 oktober 2009 kl 18:53
Gilla
Våga vägra intervall.
Tänker träna 4 pass i veckan. Bara längre pass från 90min upp till 150min.
Målsättning springa maran klart under 3h.

Självklart blir det tempo oxå men då som snabbdistans i distanspassen.
Oldboy
1952 • Danderyd
#73
20 oktober 2009 kl 21:45
Gilla
Stefan, det var ju kul att se att någon gör tvärtom! Men du har ju redan kommit under 2:45 på maran så hur ska du bevisa något? Att det går lika bra med bara långpass så länge man har fart på träningen ibland? Då behöver du ju komma ner på omkring 2:45 nästa gång också, eller hur?

Det är roligt att testa olika upplägg, och att se andra testa. Det tråkiga är att det blir så mager statistik. Sina egna test kan man ju försöka komplettera med hur det känts, träningsmängd, hur hett det var på Stockholm Marathon osv. Men det är svårt att få med allt viktigt, det slutar med att man gissar eller går på känsla eller vad man tycker är roligast i alla fall. Men lite felsatsningar kan man ju bli av med.
Sven Andersson
1966 • Kista
#74
20 oktober 2009 kl 22:22
Gilla
Våga vägra träningstalibanism!
1974 • Göteborg
#75
20 oktober 2009 kl 22:27
Gilla
Vad är nästa steg? "Våga vägra träna; målsättning: under 2 timmar på maran"?
Walker67
1947 • Växjö
#76
20 oktober 2009 kl 23:04
Gilla
Nu skall jag säga emot mig själv, då jag glömde en sak som tyvärr talar för långpass. Det man missar att träna, om man kör max 20 km, är träningen i att klara övergången till fettförbränning. För mig ligger den runt 1½ tim och jag märker den tydligt i och med att andningsfrekvensen ökar trots att tempot är detsamma. Inför ett maratonlopp bör man nog ha tränat på detta, så att man inte ligger för nära taket utan att man klarar den ökade syreförbrukningen som fettförbränningen innebär. Det kan ju senare i loppet vara en bidragande orsak till att man går in i väggen.
1969 • Sala
#77
21 oktober 2009 kl 06:53 Redigerad 21 oktober 2009 kl 06:54
Gilla
Som i allt annat här i livet blir man bra på det man tränar. Tränar man på att fatta beslut blir man ett bättre chef, tränar man på att hyvla blir man bra på att hyvla. Vissa av er vänder upp och ner allt och tror att man blir bra på att spika genom att hyvla och bra chef genom att spika. Vill du bli bra på att göra mål ska du inte träna mest på att fånga bollar, utan träna på skott, och vill du bli bra på långdistans ska du träna långdistans.

Goal specific training kallas det.

Edit Jag gör inte anspråk på att med detta ha framfört något empiriskt grundat bevis, utan snarare ett logiskt grundat bevis. Även sådana kan bidra till helheten.
1974 • Kristinehamn
#78
21 oktober 2009 kl 08:34
Gilla
Jag är helt enig med dig Mårten. Du tar orden ur mun på mig. Brukar själv säga att man inte ska träna pingis om man vill bli bra på tennis till de som t ex talar sig varma för Maffetone-metoden. Men då ställer jag motfrågan: Om mitt mål nu är att springa 42 km i 4:15-tempo, vilken träning är då mest grennära? Att springa 30 km i 5-5:15-tempo eller 14 km i 4:10-tempo.
1971 • göteborg
#79
21 oktober 2009 kl 08:43
Gilla
Mårten: Jag håller med. Men det handlar om att inte dra på sig skador också. Man kanske får en bättre totaleffekt genom att man tränar annat också och därigenom inte har lika långa perioder utan träning pga skador.
1968 • umeå
#80
21 oktober 2009 kl 08:48
Gilla
Håkan, tror helt och hållet på din tes, för att bli en bättre löpare och framförallt springa fort, även på maraton så gäller det att hålla hög fart på träning och vänja kroppen vid fart. Trött blir man ändå vid 35 km på maran även om man har många långpass
< < < 1 2 3 4 5 6 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.