11 oktober 2009 kl 13:06
Slänger in min "story" här då jag är nyopererad för just diskbråck.
I slutet av april lyckades jag med ett inte helt lyckat lyft på jobbet i kombination med liten vridning......pang!! Känder efter lite och skakade på mig......det blev nog inte värre var tanken där och då.
Efter ca en vecka var smärtan outhärdlig, med starkt strålande känsla/smärta ner i höger ben, vad och fot. Efter kontakt med kirkopraktor blev jag hänvisad till vårdcentralen som bara tyckte att det var gnäll. Lite alvedon sedan jobba igen.
Då jag haft ryggont förr, så kände jag ju att detta var något helt annat så jag fick stångas lite med läkaren på vårdcentralen innan jag fick en valig röntgen, som inte visade något, för att sedan stångas lite till för en MR (magentröntgen) som visade på dubbelt diskbråck på L3-L4 samt L4-L5, där det senare var mycket stort.
Efter lång väntan, ca 3 månader, blev jag nyligen opererad 8/10 och kan så smått börja blicka framåt mot att få och kunna löpa igen. Har inte tagit ett löpsteg sedan i april...........jag ser dock att jag har minst 1-2 månader av rehab och styrkebygande innan jag vågar mig på att löpa igen.
Misstänker ni dickbråck, så stå på er. Låt inte en läkare få avgöra hur det står till med er, utan detta går enbart med hjälp av röntgen. Se till att få hjälp, det är er rättighet!! Emellanåt så kändes det som att sjukvården viktade kostnaden för en MR mot vad det kanske skulle kunna ge, vid eventuellt negativt utfall om jag inte haft något diskbråck. Det var en segdragen process med lång väntan.....som blir mentalt dubbelt så jobbig med den ständigt pågående smärtan i benet!
