Löpning Övrigt 13 inlägg 1443 visningar

Tappa cm

Andreas Åberg
1979 • Staffanstorp
#1
22 juni 2009 - 22:16
Gilla
Här kommer en fråga som säkert tagits upp ett antal gånger förut, men jag har svårt för att hitta något entydigt svar…

Jag har nyligen börjat jogga och till min stora förvåning tycker jag att det är hur kul som helst. Problemet är dock att ett av mina mål med träningen är att bli av med några cm runt kistan, vilket verkar gå trögt. Enligt vissa svar så verkar det som att jag behöver variera min träning med annat och enligt andra så handlar det endast om att göra av med mer kalorier än jag tar in. Vad stämmer?

Hörde någon som tipsade om att utesluta kolhydrater i kosten för att bränna fett istället för kolhydrater, men jag har fått för mig att man behöver kolhydrater för att orka. Någon som har några tankar om detta?

Tacksam för svar

/A
csaba
1973 • Malmö
#2
22 juni 2009 kl 22:20
Gilla
Vist behöver du kolhydrater för att orka.
Men problemet är ju att dom korta rundorna du springer bränner ju inte speciellt mycket.
Så springer du bara ett par km så behöver du ju inte tänka på att äta extra kolhydrater, om du vill tappa vikt.

Andreas Åberg
1979 • Staffanstorp
#3
22 juni 2009 kl 22:24
Gilla
De korta runderna den senaste tiden har berott på sjukdom, målet är att springa 2 mil/vecka uppdelat på 2-3ggr
1988 • Helsingborg
#4
22 juni 2009 kl 22:27
Gilla
Ekvationen är väl faktiskt ganska enkel. För att tappa i cm, så är det bara till att göra av med mer energi än du stoppar i dig?

Nu vet jag inte riktigt vad du äter eller så men jag tappar jättemycket (relativt) om jag springer lite och slutar småäta och äter regelbundet bara...



Sen ett annat tips jag har är att enbart leva på makaroner och köttbullar i tre månader. Det fungerar garanterat men det är inte speciellt bra egentligen :)
Andreas Simon
1971 • Västerås
#5
22 juni 2009 kl 22:28
Gilla
"It all starts and ends with diet"

Du behöver inte tänka på något annat. Springningen är bara en bonus.

Kontrollera ditt matintag och du kommer snabbt att tappa kilon.
Andreas Åberg
1979 • Staffanstorp
#6
22 juni 2009 kl 22:58
Gilla
Det måste ju väl ändå vara så att löpningen påskyndar resultatet då jag bränner mer kalorier på att jogga jämfört med att inte göra det. Jag förstår att kosten spelar stor roll, men om jag äter ok och joggar så måste resultatet bli bättre än om jag inte tränar. För att förtydliga, jag är inte ute efter att tappa kg utan cm.
1975 • Hässelby
#7
22 juni 2009 kl 23:20
Gilla
Det är ju tyvärr mycket lätt att äta upp de kalorier som man bränner på ett par timmars löppass i veckan. En extra smörgås till frukost före rundan och ett återställningsmål efter fyller på med de kalorier som löpningen tar. Så är det åtminstone för mig. Så länge jag äter för att optimera träningen så resulterar mitt matintag i ett nollsummespel.

En kolhydratsnål diet kan göra att du tappar både cm och kilon, till viss del bestående av vätska. Många (kanske de flesta?) upplever dock att prestationen blir något sämre med mindre intag av kolhydrater. Vill du dra ned på kolhydraterna samtidigt som du upprätthåller löpningen så kan du ju pröva att springa på förmiddagen och också centrera ditt intag av kolhydrater till den tiden på dygnet. Eftermiddag och kväll fokuserar du istället på protein, ovanjordsgrönsaker och nyttigt fett.
1973 • Klagshamn
#8
23 juni 2009 kl 08:38
Gilla
Hej Andreas,
muskler ökar ämnesomsättningen, så om du avslutar varje joggingrunda med sitt-ups, armhävningar m.m. kommer du att tappa i vikt snabbare. Det finns också teorier om att man bränner mer fett när man tränar inom vissa pulsintervaller, det finns det att läsa om här på jogg.se. Annars är det enda lösningen en macka mindre - en mil mer!
Lycka till!!
1961 • Jönköping
#9
23 juni 2009 kl 10:32
Gilla
Jag har ett tips. Fortsätt att träna. Ha kul och känn hur du blir bättre och starkare. Då kommer cm-minskningen också. Efterhand som du blir bättre på att springa desto mer kommer du tänka på vad du äter. Det kommer automatiskt.
Lycka till.
Andreas Åberg
1979 • Staffanstorp
#10
23 juni 2009 kl 10:46
Gilla
Tack för alla råd och förtydliganden. Satsar på att ha det mesta av kulan borta till göteborgsvarvet och broloppet 2010.
Walker67
1947 • Växjö
#11
23 juni 2009 kl 11:33
Gilla
Vid minskat matintag är det viktigt att ha koll på vad man stoppar i sig. (ursäkta om jag "slår in öppna dörrar") Sen är det inte farligt att träna i hungerstadiet, iaf om man bara skall köra distans. Märkligt så försvinner hungern eller mattas ner ofta och efter träningspasset kanske man inte äter så mycket som man skulle gjort annars.

Ålder har betydelse. Upp mot 60 år finns det risk att några kilo smyger på utan att man tänker på det även om man tränar och äter som vanligt. Jag tror att minskad ämnesomsättning i kroppen är orsaken. Jag var uppe i 80 kg, men så fick jag en envis infektion under ett halvår och tränade knappt en tredjedel av normalt, mest återhämtningträning på låg nivå. Min aptit blev sämre och jag gick ner 2-3 kg, som jag dock har återhämtat på ett par år. Är nu 79 kg på 1.78 m längd, borde vara något kg lättare. Just löpning är den aktivitet som hämmas mest av övervikt, då man skall lyfta kroppen i varje steg.
Maria Finnved
1986 • Mjölby
#12
23 juni 2009 kl 14:54
Gilla
När jag är ensam och kör på mitt race har jag inte speciellt svårt att va nyttig, och låta bli godis/bullar/pizza osv men när man sitter med kompisarna och de beställer den där ölen, latten, kakan osv.. hur står man emot då? utan att va den där tråkiga jäveln? Nåt ips på hur man ska hantera att alla roliga situationer som man missar?
Walker67
1947 • Växjö
#13
23 juni 2009 kl 19:12
Gilla
M A: Där satte du fingret på ett problem, som är ganska vanligt. Oftast inga problem så länge man inte befinner sig i en social situation. Kvinnor har av tradition haft lättare att tacka nej med hänvisning till att de bantar och det har oftast accepterats. Män har inte en lika acceptabel ursäkt, eller har detta ändrats över tid ?

En period hade jag stora problem med magen, men jag löste problemet genom att gå på toaletten och sätta fingrarna i halsen. Detta var på 1970-talet, innan anorexi och bulimi fanns i det allmänna medvetandet, men i efterhand har jag förstått att jag hade en variant av bulimi utan att jag hetsåt. Jag tog till denna nödlösning bara när jag mådde illa av att jag ätit dvs ätit utan att vara hungrig tex "artighetsätning". Det slutade med att jag en dag bestämde mig att i fortsättningen i möjligaste mån köra mitt eget race och vara "asocial" i vissa situationer. Om jag får veta i förväg så att jag kan anpassa min matordning tackar jag ja, i annat fall nej, spontana fikor uteslutet. Numera går det ganska bra, brukar sitta med när de andra fikar, örtthe kan väl funka, men det är sällan det erbjuds.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.