Löpning Stockholm Marathon 106 inlägg 3423 visningar

Sthlm Marathon 2009 - Eftersnack

Jonas Utmanaren
1961 • Stockholm
#1
30 maj 2009 - 19:20
Gilla
Nå, hur gick det?
Kan dra diverse bortförklaringar när jag kommer hem ...
Men, kan redan nu avslöja att nån klisterlapp ´omsprungen´ fick jag inte på ryggen ... (ni som minns förhandssnacket).
< < < 1 2 3 4 5 6 > > >
1966 • Karlstad
#81
1 juni 2009 kl 16:50
Gilla
Sara:
Vilken vansinnig men härlig maradebut.
Grattis!
Daniel Hulthén
1978 • Järfälla
#82
1 juni 2009 kl 16:54 Redigerad 1 juni 2009 kl 16:59
Gilla
Det var min första mara. Jag hade inte tränat så mycket innan eftersom jag hade ont i foten. Men jag valde att starta ändå så jag i alla fall skulle få uppleva hur det var att få starta ett marathon. Jag var verkligen nervös vid starten, men det var en mäktig känsla att få stå med alla andra löpare. Då var det skönt att ha min rutinerade (19 Stockholm marathon) bror bredvid sig

Efter 500 meter fick jag håll, men det släppte efter ett tag. Den första milen försökte jag "springa" så energisparande som möjligt. Efter 12 kilometer fick jag ont i ljumskarna och efter 18 kilometer skrek mina lår och jag trodde aldrig att det skulle gå, särskilt inte när min bror hela tiden ville öka takten.

Vid 25-26 kilometer hände något, smärtan i benen tilltog inte och andra löpare runt mig verkade ha det värre. Dessutom fylldes jag av någon slags mental energi och helt plötsligt hade jag hur mycket energi som helst. De sista 8 kilometerna började orken tryta för min bror, medan jag kände mig jätte pigg, så nu var det han som fick draghjälp av mig. Nu när jag förstod att jag skulle klara av loppet var jag så lycklig, jag vinkade och skojade med publiken som jublade.

När jag såg stadion blev jag lite snopen eftersom jag visste att jag snart inte skulle få springa i ren eufori. Jag skulle kunnat springa hur många ärevarv som helst inne på stadion. Jag vet inte om jag någonsin har varit så lycklig och stolt som jag var i slutet och efter loppet.

Tiden blev för mig och min bror 4:42:58
Tack för att drog med mig brorsan!
Jag längtar till nästa år!


csaba
1973 • Malmö
#83
1 juni 2009 kl 22:53
Gilla
Nu är fotona klara från maran. Ja, man ser nog sliten ut på vissa som vanligt.
Emma Nielsen
1980 • Göteborg
#84
2 juni 2009 kl 08:13
Gilla
Någon mer än jag som har ett immunförsvar som går på lågvarv just nu? Vaknade imorse med huvudvärk och halsont och känner mig allmänt utslagen.

Annars gick min första mara bra. Förutom att magen kollapsade och jag behövde göra fyra "toastopp" upplevde jag ingen rejäl svacka under loppet. Jag lyckades hålla mig springande hela tiden, förutom vid vätskekontrollerna och det är jag riktigt nöjd med. Sprang över mållingen efter 4:27:03 med ett leende på läpparna.

Redan vid 38 km-flaggan bestämde jag mig för att springa nästa år igen :)
Camilla
1984 • Lund
#85
2 juni 2009 kl 08:53
Gilla
Min första mara med. Tyvärr vaknade jag upp på lördagsmorgonen och hade jätte ont i huvudet, så fort jag ställde mig upp eller gick/pratade kändes det som att huvudet skulle sprängas. Varken två alvedon, massage, vila eller kall handduk bet på huvudvärken som började få mig att må riktigt illa de sista två timmarna innan start.
Hade allvarliga funderingar på att ställa in, men jag ville ju så gärna springa, så jag hade längtat efter detta! Efter en del funderingar bestämde jag mig för att i alla fall testa och se om jag kunde springa, jag kunde ju alltid avbryta. Med stöd från pojkvännen tog jag mig illamåendes och otroligt trött med tunnelbanan till starten. Väl på plats drack jag vatten det förtsa jag gjorde, ställde mig i skuggan och bara följde med massorna som började röra på sig lite sakta klockan 14.
Hela första varvet var det sprängande huvudvärk som gällde så jag tog det jätte lungt verkligen, sista milen släppte huvudvärken och jag sprang på i ren glädje, in på stadion med ett stort smile på läpparna.

Så sluttiden blev inte som jag tänkt (under 4 h) 4.37, men är ändå nöjd och längtar verkligen redan till nästa år. Då har jag en tid att slå.

Till alla er som sprungit (och publiken med för den delen) ni är bäst!
Ronnie Nilsson
1972 • Göteborg
#86
2 juni 2009 kl 09:27
Gilla
Givet att man springer nästa år igen. Vilket härligt, fantastiskt underbart plågsamt roligt lopp! Precis som andra skriver var det stundtals tungt - Västerbron andra varvet - men det vägdes upp av den euforiska glädje som man kände när målet kom närmare och faktiskt kom tårarna lite grann - av utmattning och känsloruset med endorfinerna rusande runt i kroppen, själv tänkte jag på mina barn och på glädjen och tacksamheten över att livet ändå är så rikt att jag får möjligheten att vara med om detta. Sluttiden bryr jag mig inte om, det är för mycket fokus på det, löpning kan vara en närmast religiös upplevelse som skapar troende av ateister. Att sedan sätta sig på konstgräset på Östermalms IP, ta av sig skorna och mumsa kanelsnäckor bland andra lyckliga utmattade människor var för övrigt även det himmelskt. Tack alla som var med och gjorde min första mara till en dag som jag aldrig glömmer...för mara nummer två kommer förstås att vara en helt annan upplevelse.
1963 • Bromma
#87
2 juni 2009 kl 11:11
Gilla
Premiärmaran på 2.49,55 och 70:e plats!! Inte illa för en 45-årig "gubbe" ;-)
Jag är förstås supernöjd och ska nu försöka dra lärdom av andras misstag och inte sätta igång med träningen alltför tidigt efter loppet. Nästa blir Berlin. Ska bli skönt att slippa värmen och motlutet på Västerbron...
1971 • Nykvarn
#88
2 juni 2009 kl 12:43
Gilla
1. Gunnar, otroligt imponerande att springa första maran på 2:49 och vid din ålder ;-), skämt om det inte framgår...

2. Håller med Oldboy, tidigarelägg starten, 10.00 vore perfekt. Finländarna får väl fixa en specialchartrad nattfärja...

3. Svar till Peter, 72 ovan
1) Hur många +20k långpass har ni gjort i år?
SVAR: 10 st, 13 om jag också får räkna Dec-08 då jag började mina maraförberedelser,
2) Hur många av dem var +25k?
SVAR: 5, 6 om jag räknar in december, alla dessa var +30km, det längst i slutet av april var 38km.
3) Hur fort springer ni på era långpass?, ökande hastighet från 4:55 i december-jan till ner mot 4:30-4:35 i april-maj.

Med ett par dagars perspektiv på maran så känner jag mig alltmer nöjd med mina 3:23 även om jag inte känner samma eufori som efter premiärmaran förra året.
Martin
1979 • Sthlm
#89
2 juni 2009 kl 13:12
Gilla
Jag kan då inte se bilderna från maran ännu, kan ni?
1973 • Täby
#90
2 juni 2009 kl 13:53
Gilla
Martin - Jodå, det går. 50% klart alldeles nyss. Tyvärr råkade jag fastna på flera bilder. Huga!!!
jan persson
1970 • göteborg
#91
2 juni 2009 kl 21:10 Redigerad 2 juni 2009 kl 21:16
Gilla
Sprang min första mara i år. Hade som mål att komma under fyra timmar men missade med 19 sekunder. Jag tog också till mig tipset om att doppa kepsen i vatten och det hjälpte otroligt mycket. Jag led faktiskt inte speciellt mycket av värmen och den jobbiga sista milen som alla pratar om kände jag faktiskt inte av alls. Jag sprang den sista milen fortast av de fyra istället. I efterhand får jag nog konstatera att att jag öppnde för löst men samtidigt var det en otrolig känsla att kunna spurta rejält de sista 3 kilometrarna. Jag var hur pigg som helst och gled in på stadion med ett stort leende på läpparna.
Redan anmäld till nästa år!
Har bara en fundering med antalet bajamajor vid nummerlappsutdelningen. Hur tänkte arrangörerna här? Det var tur att man inte hade ett sittande behov innan start, kön måste ha varit minst hundra meter!

tillägg! Jag fick tips av en kompis att han alltid tog två samarinpåsar innan ett lopp. Jag provade det, men vet inte om de hade någon effekt. Hur som helst så led jag inte av saltbrist under loppet!
1967 • Västerås
#92
2 juni 2009 kl 21:59
Gilla
Grattis till alla som har klarat...
Min första mara ...det gick ganska bra till 3 mil,,,sedan började tre sticken jättestora skavsår ...två stycken naglar är botra idag ...så jag gick en del och jogga resten...Nöjd att jag klarat men tiden är ingenting att vara stålt över...

1971 • Nykvarn
#93
3 juni 2009 kl 09:38
Gilla
Något som förvånade mig i lördags (och även Adidas-säljarna på mässan) var att så många sprang i lätta tävlingsskor. Jag såg massor av löpare omkring mig som sprang i Asics Speedstar, Asics DS Racer eller Adidas Adizero-skor.

Själv körde jag med halvlätta DS Trainers som jag kört långpass upp till 38km i utan problem men oj vad jag blev stel i vaderna sista 7 km!!

Jag hade ju spanat in mässerbjudandet på ett par Adidas Adizero för 800 SEK på mässan men det var väldigt utplockat på lördag förmiddagen och Adidas-säljaren var förvånad att det gick så mycket lätta skor och sa att de skulle ha mer sådana skor nästa år!.
Annie F
1981 • Tullinge
#94
3 juni 2009 kl 09:52
Gilla
@ Staffan. Jag var sugen på ett par Adizero men hade inte tänkt använda dem på maran utan i såna fall inför Midnattsloppet i augusti.

Men sen insåg jag att jag faktiskt redan har ett kärleksförhållande med mina befintliga skor som är rätt lätta, newton Gravity, som jag använde på maran utan minsta problem med blåsor/skav eller ömmande vader och Newton har ju även en racervariant på dessa skor, visserligen till mer än dubbla priset än mässpriset på Adizero. Men varför vara otrogen mot sitt nyvunna favoritskomärke när de hjälpte mig att slå pers på maran med 88minuter ;-)

(jag dog sist jag sprang)
Johan
1978 • Stockholm
#95
3 juni 2009 kl 10:08
Gilla
Ja, det var kul och se att så många sprang i lätta skor, tror att det är en trend som bara kommer öka. Personligen sprang jag i ett par Puma roadracer och det är en skönt känsla att slippa "släppa" med ett par pjäxor runt.
1971 • Nykvarn
#96
3 juni 2009 kl 11:17
Gilla
@Annie, pers med 88 minuter - det måste ju vara något slags rekord - Wow!!!!
Jag upplevde som sagt att jag blev mer stum i vaderna i år med marginellt lättare skor än förra året. Får bli mera tåhävningar för att stärka vaderna och sedan ett par Adizero...
1974 • Stockholm
#97
3 juni 2009 kl 12:11
Gilla
Jag slog till på ett par Adios på mässan och kunde sen inte låta bli att springa maran i dem oinsprugna. Ja, jag vet att man inte ska göra så...men jag passade på att göra några andra saker man inte ska göra också så det jämnade nog ut sig... http://blog.noll.se/2009/05/felfelfelratt.html

Men otroligt vad sköna de var...helt klart den bästa sko jag testat hittills. Känns som en lätt sko men ändå med mer än tillräcklig dämpning för ett marathon.

#98
3 juni 2009 kl 17:56
Detta inlägg har raderats
peter72
1972 • Täby
#99
3 juni 2009 kl 19:26
Gilla
Staffan Dahlgren: Du springer alltså dina långpass cirka en halvminut snabbare än din marafart - åtminstone mot slutet? Detta är intressant. De flesta träningsprogram går ju ut på att man skall springa långpassen en halv till en hel minut långsammare jämfört med marafart och sedan lägga in någon liten del av långpassen i marafart. Jag och min träningskompis har diskuterat detta och det känns som en svår balansgång.
1971 • Nykvarn
3 juni 2009 kl 19:54
Gilla
Hej Peter. Nja, jag har under vintern/våren kört långpass, det längsta och bästa gick i 4:31-fart, flera över 30 km i ca 4:35 fart vilket också är/var tänkt marafart i lördags i snitt. Alltså vill jag hellre uttrycka det att jag kört mina långpass i något som liknar marafart. Det höll väl jättebra bra till ca 30 km, sedan orkade jag inte hålla det tempot i värmen.

Jag känner till att man ska springa sina långpass långsamt men jag har svårt att springa riktigt riktigt långsamt, tycker det känns segt och oinspirerat. Med riktigt riktigt långsamt i de här sammanhangen menar jag långsammare än 5 min/km. Hoppas det hjälper dig.
< < < 1 2 3 4 5 6 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.