Löpning • Skador & Rehab • 9 inlägg • 8021 visningar •

Spondylolistes

Pelle
1976 • Öjersjö
#1
•
6 januari 2020 - 13:00
1 Gilla
Har haft problem med ländryggen en längre tid och efter en röntgen visar det sig att jag har en fraktur på kotbågen (spondylolys) samt att L6 (japp jag har en sjätte) har glidit 5 mm (spondylolistes).

Har inte löptränat på 6 månader då jag får problem med hugg, kramper, stelhet osv. Förr när jag sprang så kände jag inget under själva löpningen utan allt kom efteråt.
Nu när jag inte löptränar så är det lite bättre men jag känner av det hela tiden. Får hela tiden tänka mig för när jag ska röra mig.
Har kört mycket bålträning, stretching, styrketräning men blir aldrig av med det helt.

Någon mer som lider av samma problem? Hur har ni löst det?

En del läkare menar att man ska hålla sig borta från löpning och istället cykla eller simma men det är lite svårt att acceptera.

Irre
1984 • Göteborg
#2
•
7 januari 2020 kl 00:09
Gilla
Om du ska springa så tänk på att "älska skyddet" som kroppen redan använder sig av, vilka tyvärr i sig kan skapa obehag t ex stelhet eller att vissa muskler överarbetar. Men ryggraden är sjukt viktig och viktigast är att skydda ryggmärgen, sen att man får bieffekter av att vara sned eller stel skulle jag hellre ta än att riskera de nervsmärtor eller -skador som kan komma om fysiken inte kan/får skydda sig.
Vad vill jag säga med det? GE FAN I STRETCHINGEN! Stelhet är ett skydd - älska skyddet. Särskilt då när det faktiskt finns en skada.
Punktträna inte. Att hitta muskler som helt förtvinat och aktivera dom är bra, men har du muskler i såpass risigt skick brukar man inte kunna få igång dom genom en övning riktad mot just den muskeln, utan snarare kunna få med dessa på köpet vid mer motorik- eller balansriktade och framförallt ganska lättsamma övningar. Kör man styrketräning bör man t ex ha lite större chans att få med fler muskler om man hoppar maskiner och hjälp med tekniken och istället kör fria vikter + helkroppsövningar med betydligt lättare vikter än maxbelastning. Blir det lite svajigare kan det nästan vara bra, så länge man tar det piano med vikterna som sagt, då får fler stöttande/skyddande muskler träning på köpet.

Att tänka på vad man gör hela tiden tror jag inte man ska räkna med att komma ifrån på länge. Alltså en aktiv inkänning av motoriken och om stödjande muskler är pigga eller trötta (risken för problem ökar om skyddande muskulatur redan är utmattad), och extra försiktig med faktorer man redan vet kan förvärra.
Men i det stora hela tror jag löpningen kan vara bra för ryggen om man ger sig rätt förutsättningar. Om inte annat får man väl se det så att det är väl ännu värre om man sitter en hel dag.
Ryan "Rykno" Provencher
1974 • Växjö
#3
•
28 januari 2020 kl 10:51
1 Gilla
Jag har det (spondylolys) i L4. Läkare vet inte om jag födds med det eller om det hänt.

Men från 1989 till 2004 visste jag inte det. Jag trodde jag hade en muskel problem eller en roterat ryggkota. Så jag gick till sjukgymnaster, akupunktör, kiropraktor och massage och massör med ibumetin. Jag fick alla behandling i världen. Jag var en tävlingssimmare och hade access till det mest hjälp. Det hjälpte. Men i 1997 när jag slutade simma den enda hjälp jag hade kvar var Ibumetin. Jag tog 800-1600mg 3-4x/dag.

i 2004 när jag tillslut fick en magnetröntgen och ett klar besked om mitt problem, fick jag två alternativ. En steloperation eller leva med det. Jag skulle aldrig klara att vara säng liggande i 6 månader så jag slutade spela golf, jag undvik allt tung lyft med ben/bål och började simma igen.

Det kommer dagar det göra hur mycket ont som helst. Men jag träna simning 4.5-6 timmar/vecka, crossfit 3-4x/vecka och så länge jag har rätt kroppshållning få jag inte problem. Men när jag börja bli trött eller slarva med teknik kan en enkel 70 kg marklyft ta stop för mig. (maxa runt 155kg). Även en ICA påse från bilar har skapat värk. Men nu äta jag sällan eller nästan aldrig värk tabletter för min rygg.

när jag började min Ironman träning fick jag rad att springa i skogen, då bli det lite mer sida till sida steg, och lättare att bygg upp styrka till löpning.

Nu träna jag 50% simning och 50% crossfit.
#4
•
28 januari 2020 kl 12:00
Detta inlägg har raderats
Amelie84
1984 • Mariehamn
#5
•
17 februari 2021 kl 20:21
Gilla
Hej! Jag fick diagnosen spondylolys för 5 år sedan och har säkert haft problem över 15 år. Dock har problemen bara blivit värre och värre trots träning och viktnedgång med mera. Efter lång övervägande har jag nu för en vecka stelopererat L5.
Rädsla för att aldrig kunna springa igen fanns naturligtvis men jag måste säga att så här en vecka efter känner jag mig mycket förhoppningsfull. Jag är ute på dagliga korta promenader redan och det känns riktigt bra än så länge!
Finna det flera här som opererat sig och i så fall hur har rehabiliteringen gått?
Ryan "Rykno" Provencher
1974 • Växjö
#6
•
18 februari 2021 kl 09:24
Gilla
Wow, vården har ändrats mycket över 15 år. jag minns att jag var mest orolig över att vara sängliggande i sex månader.

första försök skulle vara med ben skivor från lårben och lim. Om den inte tog skulle andra försöka vara med stål skivor och skruv. Alltså en stor risk att det hela process skulle kunna ta från 9-15 månader.

Forrest Gump =)
2009 • Klippan
#7
•
18 februari 2021 kl 17:16
1 Gilla
@Pelle;
steloperationer x2, gående och åter gående med frekvent styrketräning.
Stort lycka till i träningen.
Kul om Du återkommer med rapporter om Din träning i tråden lr direkt till mig.

@Amelie84;
Kanon att Du är igång med gående ett stort steg närmare löpning, fortsätt så.

Mina rehabiliteringar har varit framgångsrik-lååååångsamt med många små steg framåt.

Framgångsfaktorer för mig har varit tålamod, envishet(-andra säger tjurskallig ;0)), "lyssna" på kroppen, inte tulla på återhämtningsbehov,-tid. Tillsammans med vägledning av fysioterapeut som trott på mig.

Är stelopererad 2 ggr; L5, september 2016 och L4, februari 2018. Återkomsten till att vara fri i springandet efter steloperationerna stoppades upp helt månader juli 2018-juli 2019. Var sängliggande 21-23 timmar/ dygn pga mkt svårt neurologiskt smärttillstånd, vilket inte är kopplat till steloperationerna.

Nu fullt åter att springa fritt och t o m friare än innan steloperationerna.
Min träning finns dokumenterad i min dagbok.

Redan innan, efter steloperation 1 fick jag besked om att jag inte skulle kunna springa igen. (Samma besked fick jag fö 2009 efter fjärde steloperationen i vänster mellanfot).

Lycka till framåt!
Kul om Du återkommer med rapporter om Din träning i tråden lr direkt till mig.
Amelie84
1984 • Mariehamn
#8
•
16 april 2021 kl 09:49
3 Gilla
Snart 10 veckor efter steloperation av koftorna L5-S1. Har nu för 2 veckor sedan börjat gå på spinning igen och denna vecka tillbaka till gymmet men hoppat över tunga övningar för rygg och mage. Enligt fysion kan jag testa springa i maj!! Jag längtar och hoppas att kroppen håller!
Operationen va än så länge lyckad! Smärtan i benet är borta och jag kan promenera helt vanligt igen!
Amelie84
1984 • Mariehamn
#9
•
5 mars 2022 kl 08:14
5 Gilla
Nu har det gått lite över ett år. Jag har sprungit upp till 7 km. Längre sträckor har inte blivit av på grund av lathet 😊. Ryggen känns lite stel efteråt men det är allt. Ingen smärta mera och jag tränar exakt som före operationen och kan göra andra övningar nu på grund av att smärtan är borta 😊
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.