29 november 2008 kl 22:26
Redigerad 30 november 2008 kl 00:01
Triax: kan passa på och kommentera det du skrev om tidigare... (till er andra, sorry för aningen självcentrerat inlägg).
När det kommer till pulszonerna som du upplever krångliga - för mig är de lika naturliga som att andas. Riktigt skoj att träna efter också. Men det är förstås smaksak.
Apropå intervaller. Eftersom jag inte har någon längre erfarenhet av löpning och inte heller någon coach så får man ta vad man har liksom... Så jag kör helt efter
McMillans tabeller på intervallpassen, baserat på senaste tiderna på milen och halvmaran, eller vissa nyckelpass på träning. Tycker det funkar toppen. Snabbheten utvecklas litegrann hela tiden, samtidigt som jag undviker att dra på mig skador. Men tempot skulle alltså vara aningen fegt menar du? Så McMillan skulle ha fel där? Märkligt.
Ärligt så känns det som att om jag skulle trycka på mer på intervallerna så kommer skadorna som ett brev på posten. Menar, jag är trots allt 39 bast och skador läker inte lika fort som när man var yngre. Försöker undvika dem så gott det bara går. Tycker trots allt att jag redan plågar mig rätt så bra utan att det går överstyr.
Om mängdökningen. Äh, det är ju bara skoj att springa. :-) Men visst finns det en tanke bakom. Som jag skrivit högst upp i löpardagboken så kör jag grundträning just nu. Bygger aerob bas, tränar uthållighet. Det blir förstås lite fler kilometrar, men det är planerat. Det är inte sträckan i sig som är viktig, det är tiden som kroppen får jobba varje pass. För mig är det här riktigt sköna och bra kvalitetspass.
Efter årskiftet ändrar jag i upplägget igen. Då blir det fokus på hårdare pass. Mera styrka och snabbhetsträning. Lite annan slags kvalitet. Om träningen är vettigt upplagd får jag väl se. Hittills har det funkat hyffsat. Planerar att skörda senare under våren-09, då får jag veta (skönt uttryck förresten, "skörda", läste det på Marcus välskrivna blogg tidigare, ok om jag lånar det?). Det är de längre loppen jag siktar in mig på. Milloppen blir mera som skoj träningspass.
Hursomhelst, oavsett upplägg så är det ju resultaten som räknas och då är förstås frågan - vilka mål har man? För mig är det givet, huvudmålet har hela tiden varit att kunna springa utan att bli sjuk. Jag blev ju det för jämnan tidigare, när jag enbart tränade "på känsla". Hade även problem med astma. Ständiga setbacks, värdelöst. Men både sjukdomar och astma försvann när jag provade på lugn pulsstyrd träning. Så klart man blir helt såld. Känns som jag vore ganska korkad om jag ändrade för mycket på ett sånt upplägg.
Vad gäller resultat på tävlingar. Skoj sekundärmål. Ren bonus. Kan jag fortsätta slå mina pers som hittills så, fine. Ska självklart försöka, kul att utmana sig själv och se vad man klarar av (även kul att tävla ju!). Men viktigast är som sagt att vara frisk och kunna springa. Ha jäkligt kul i spåret helt enkelt.