1 mars 2021 kl 22:36
Pulsen som absolutvärde dvs sedd isolerad har föga tolkningsvärde jämfört med en annans person, t ex om båda springer lika fort eller båda vilar. Pulsen kan i dessa fall vara högre eller lägre hos den förstnämnda än hos den andre. Det är många faktorer som spelar in.
Det enklaste meningsfulla är väl att pulsen i ett visst tempo för en löpare sjunker normalt efter ett förbättrat träningstillstånd, men för en viss fart kan den pulsen skilja väldigt kraftigt mellan olika löpare.
Det som då säger mest vilken som är bäst tränad är, grovt sett, att den som ligger lägst i procent av sin maxpuls förmodligen är bäst tränad eller bättre uttryckt har bättre kondition dvs i avstånd till ens max på längre sträckor (t ex 5 - 10 km).
Men det är ändå inte helt säkert att det stämmer precis, för resonemanget förutsätter bl a att hjärtats slagvolym i båda fallen ligger på ungefär max, vilket inte är givet för alla i hastigheter med säg 25-30 % under maxpuls.
Så pulskurvan som funktion av löphastigheten säger mest om en själv, men över tiden ger förändringar ibland meningsfull information om förändringar träningstillståndet. Pulsen under löpning höjs om man har vätskeunderskott eller mer ovanligt glykogenbrist så man måste vara i normalgott skick m a p dessa faktorer för att inte få konstiga värden.
Vilopulsen säger ännu mindre i absoluta tal i jämförelser med andra löpare, men även där kan den sjunka om man har förbättrat sin träningsstatus genom att hjärtats slagvolym har ökat så att färre slag behövs i vila. Felkällor i tolkningen mellan olika personer är t ex att hjärtats "val" av slagvolym i procent av max kan variera kraftigt och ämnesomsättningen i vila likaså. Jag har sub 30 i vilopuls och är ändå bara knappt hälften så "snabb" som Sverigeeliten på 10 km.