Löpning Tävlingar & Motionslopp / Ultravasan 90 53 inlägg 15868 visningar

Ultravasan 90 km 2020 - tips och tricks!

1991 • Norrköping
#1
3 mars 2020 - 09:19
1 Gilla
Hej! Jag är ny här och en sån där person som går igång på att springa långt ;) Således är jag anmäld till Ultravasan i augusti, något som jag är oerhört taggad på. Mitt mål är att springa snabbare än jag skidade Vasaloppet 2018(8:57 h) även om jag vill tro att det är sannolikt att jag springer lite snabbare än så. Jag är fortfarande rätt färsk som löpare men har hyfsad erfarenhet av att springa långt och genomförde bl.a. ett ultralopp på Skottland i oktober 2019 som var 70 km långt. Det är till stor del detta lopp som jag baserar mina UV-mål på samt gör att jag finner dessa rimliga.

Hur tränar jag nu? 80 km/vecka(började året med 70 km/vecka och har ökat vartefter) bestående av två snabba pass(intervaller/tröskel/liknande), ett riktigt långt pass samt resten lugn utfyllnad. Det långa passet är vanligtvis 30-35 km bortsett en gång per månad då det är ultralångt(över 4,2 mil). De snabba passens primära syfte är för det millopp jag ska springa den 28/3.

Fr.o.m. april är tanken att ta inspiration av Anders Szalkais program för ett 100 km-lopp. Där är det mycket fokus på b2b-pass. När loppet går av stapeln räknar jag med att ha snittat 70-80 km under 2020 och ha sprungit ett ultralångt pass varje månad.

Under loppet kommer jag att ha tillgång till mina föräldrar där tanken är att de ska kunna langa om jag behöver något samt dokumentera mitt lopp på sociala medier.

Jag är intresserad av ALLT rörande detta lopp: träningstips, tips under loppet, lopprapporter etc.

O.B.S: jag kan inte springa HUR mycket som helst. För att inte gå sönder så tror jag att det är klokt att jag möjligtvis är och känner på enstaka veckor med 100 km eller strax över, jag kan inte nöta +100 km/vecka under hela sommaren för på den nivån är jag inte ännu.

Tack på förhand!

< < < 1 2 3 > > >
Mr. B
1963 • Hemma
#2
3 mars 2020 kl 19:27
2 Gilla
Du verkar ha bra koll på ungefär allt redan.

Ett generellt råd är att springa ultrapassen i olika väder för att inte bli överraskad på tävlingsdagen.

Knyt skorna ordentligt om det blir gyttjepölar!
1991 • Norrköping
#3
4 mars 2020 kl 08:31
Gilla
Tack för svar! Ja, jag har nog tillräckligt bra koll på läget. Det är mer att jag gärna läser race reports från loppet om folk har sådana samt diskuterar detaljfrågor om någon är sugen på det. Man kan väl se det som att gärna tillskansar mig lite "onödig info" p.g.a. att jag tycker att det är kul :)

B2b-långpass vet jag t.ex. är lite omtvistat och det är inget som jag har ägnat mig åt tidigare. Är det primära syftet med dessa att öva på att springa på sega ben? Andra fördelar?

1984 • Sösdala
#4
4 mars 2020 kl 10:27
Gilla
Fördelen med back-to-back-pass är att det sliter mindre men fortfarande tränar det man vill.

Istället för att springa ett 60 km långpass kan man alltså köra 2x30 km. Eller vilken siffra man nu vill.

Själv kör jag helst andra ultralopp som (ultra)långpass. :)
1984 • Sösdala
#5
4 mars 2020 kl 10:32
Gilla
Angående träning så fick jag oväntat bra utdelning på att fjällvandra i tre veckor och således knappt springa alls sista månaden innan loppet. Benstyrka, vana att vara igång lång tid och tid att vila ut löparrelaterade känningar tänker jag kan vara orsakerna till att det fungerade så bra.

Kanske inte för alla, men det tyder väl på att man inte ska underskatta tid på fötterna som förberedelse.
1991 • Norrköping
#6
4 mars 2020 kl 10:37 Redigerad 4 mars 2020 kl 10:46
Gilla
#4 Okej, det verkar rimligt. En annan sak: vad har du för åsikt om ultraintervaller? Jag har fått intrycket att det kanske snarare är något man gör som en kul utmaning snarare än att det är en viktig del av ultraträning. Möjligtvis att det finns något positivt med att öva på att springa när man är trött(läs sömning).

Angående det sista du skriver så föredrar jag det också, hoppas kunna springa ett par ultralopp i sommar. Lyckades tyvärr inte få någon plats på Skövde sextimmars som jag var sugen på nu i mars. Ursviks ultra hade varit kul men krockar med Varvetmilen. Istället har jag tänkt sätta träningsbästa i distans i helgen. Har ett i mitt tycke kul upplägg där jag springer massa varv i ett milspår och blir "harad" av olika kompisar på olika varv. Blir förhoppningsvis någorlunda likt ett lopp.

#5 Intressant! Det handlar ju om att orka vara igång länge så kan köpa att långdragna aktiviteter så som vandring har viss överföring.

Under mina 70 km i Skottland i höstas så började kroppen att säga ifrån runt 65 km. Då gick helt plötsligt inte kilometerna per automatik under 6 min. Då hade jag typ 20 veckor i sträck med snitt på 50 km/vecka. I år lär jag ha runt 50 % mer i snitt under en mycket längre tidsperiod när jag väl står på startlinjen för UV. Således har jag höga förhoppningar om att kroppen ska fungera bra under den absoluta merparten av loppet.
1984 • Sösdala
#7
4 mars 2020 kl 11:02
Gilla
Jag har varit väldigt sugen på att testa ultraintervaller, men har på grund av andra åtaganden inte fått tummen ur att faktiskt prova. Om jag får teorisera lite så tänker jag att det är tre delar, dels så tränar man på trötthet som du skriver. Knappast applicerbart på ultravasan, men väl på längre lopp. Dels så får man ju rejäl fysisk ultraträning, det blir ju trots allt 8 mil på en dag. Sist men inte minst att öva på att komma ut och igång igen på stela ben är nog inte helt dum mental träning heller. Framförallt för backyards och varvlopp där man behöver "ladda om" med jämna mellanrum. Jag ser det lite som en extrem variant av back-to-back-pass.

Som du säger så får du förhoppningsvis bra utdelning av den ökade träningen. Värt att fundera över är också energiintaget om det kan ha påverkat fartminskningen. Men det är ju rätt naturligt att farten minskar efter ett tag. :)
1991 • Norrköping
#8
4 mars 2020 kl 11:31
Gilla
Bra poänger. Köper allt. Jag kommer nog att testa ultraintervaller det här året men då främst för att jag är sugen på utmaningen och grejen med det.

Energiintaget kan ha spelat in, absolut. Loppet på Skottland är en speciell historia med speciella förutsättningar. Jag var anmäld till 65K-distansen som hade samma sträckning som 50K-distansen bortsett en omväg som man skulle ta. Missade den omvägen och gick utan att veta om det i mål på 50K-loppet, det var först när funktionärerna sa "congratulations!" som jag insåg det. Jag var laddad för 15 km till och fruktansvärt besviken och inte så trött. Således lät jag klockan fortsätta rulla och sprang 20 km till på egen hand i rent ursinne. Var inte supernoga med gelsen då.

Jag är fortfarande besviken över den dagen trots att jag distanspersade med 28 km. Det är dock en erfarenhet som är guld värd att ha med sig inför UV. Nu vet jag vad kroppen pallade prestera med träningsvolym på ca 50 km/vecka. I år springer jag ca 50 % mer varje vecka och således borde jag kunna flytta den där gränsen där benen stumnar ganska rejält.

Vad gäller personlig support(i mitt fall mina föräldrar), kan de förflytta sig med bil så att de ser mig med jämna mellanrum under hela loppet? Eller är det t.ex. så att under första halvan är det knepigt och under andra halvan så är det lätt då man springer längs med bilvägar? Har för mig att jag har läst något i den stilen.
Mr. B
1963 • Hemma
#9
4 mars 2020 kl 12:45
Gilla
Lita aldrig på att någon i publiken ska serva dig. Bilköer? Punktering?
Mattias
1983 • Stockholm
#10
4 mars 2020 kl 13:12
Gilla
#9 Håller med. Har man inte sprungit tidigare är det (såklart) svårt att veta hur det exakt ser ut på kontrollerna. Gäller att komma överens om var supporten ska stå så man inte springer runt och letar t.ex.
Kan vara bra med en "plan B" också om supporten tappat bort sig...

Du verkar ju träna jättemycket så distansen är nog inget problem =) Det gäller att inte dra på sig någon skada bara...

1991 • Norrköping
#11
4 mars 2020 kl 13:12
Gilla
#9 Absolut, så kan det ju vara. Tanken var heller inte att göra dom vitala för min framgång utan att de mer skulle fungera som en bonus. Men visst, ger jag dom hälften av gelsen så blir dom ju på sätt och vis vitala. Det behöver jag inte göra.

Men jag är som sagt intresserad av hur möjligheterna för publik/support att se en genom loppet är. Om de är olika stora på respektive halva av loppet.
1991 • Norrköping
#12
4 mars 2020 kl 13:17
Gilla
#10 Min tanke är att deras placering går att samordna. Dels kanske man kan ha generella "regler"("stå alltid på vänster sida") och dels springer jag ju med telefon. Under åtminstone första 60 km så lär det bara vara en välkommen distraktion att ringa morsan med jämna mellanrum. Senare i loppet vill jag nog inte bli störd men då spelar också deras närvaro mindre och mindre roll. Gissar att jag kommer att få tunnelseende ju närmare mål jag kommer.

Nej, distansen ska inte vara någon fara. Mina huvudsakliga mål är även ganska ödmjuka. Men vill ju springa loppet så snabbt jag kan så det kan inte tränas nog mycket inför.
1981 • Göteborg
#13
4 mars 2020 kl 14:49
Gilla
Fundera på skovalet.
Jag sprang UV90 2019 i Adidas terrex till Evertsberg vilket fungerade finfint. Därefter trodde jag i min enfald att mängden grusväg skulle öka och mängden stig vara försumbar så jag bytte till Nike free som är tvärusla på allt som inte kan liknas vid platt underlag. Det hade inte behövts riktiga terrängskor efter Evertsberg, men något mellanting hade varit gott att sätta på sig.

Det går ju utan problem att klara det energimässigt utan support, vatten/sportdryck var femte km är ju betydligt generösare än andra terrängultror. Inget behov av att bära vätska gör mycket. Jag hade ett flipbelt med telefon och mängder med gels och det räckte för min del. Support är ju dock viktigt av mentala skäl, att få det lilla extra av att bli påhejad osv.
1984 • Sösdala
#14
4 mars 2020 kl 14:57
Gilla
Instämmer med #13. Jag sprang med salomon speedcross första halvan och hoka clifton andra.

Nästa gång skulle jag nog köra hoka speedgoat hela vägen. Men ett torrt år skulle jag hellre välja bara clifton än bara speedcross.
1966 • Västra Frölunda
#15
4 mars 2020 kl 15:12
Gilla
Vad är det för underlag egentligen? På YT har jag fått intrycket att det är relativt snäll stig i början (typ 2 mil) och långa längder med spång. Därefter "resten" grusväg/traktorväg/skogsbilväg eller vad man ska kalla det för. Men tydligen har jag inte fattat rätt :-) Kan någon förklara?
1991 • Norrköping
#16
4 mars 2020 kl 15:15 Redigerad 4 mars 2020 kl 15:18
Gilla
#13 och #13 Mycket bra inlägg, tack! Jag har ett par Altra , jag tror det är Altra Superior. Jag köpte de inför Laugavegur Ultra Marathon på Island i fjol(ett lopp som för egen del inte blev av) efter att jag hade bett om trailskor som lämpade sig för ultralöpning, d.v.s. de har viss dämpning. Dessa jag sprang 70 km med. Min tanke är att springa hela loppet med dom.

#13 Energi-/vätskepoängen är intressant. Jag har en väst av modellen Salomon ADV Skin 12 set. Min tanke har alltid varit att springa med den på och ha de två 0,5 l flaskorna fyllda med vatten. Västen är skön att springa i men det är självfallet så att det är skönare att springa utan den. Framförallt om det är varmt.

Du körde helt utan eget vatten? Var förvarade du gelsen? Tolkar det som att det enda du hade i ditt flipbelt var telefonen.
1991 • Norrköping
#17
4 mars 2020 kl 15:16
Gilla
#15 Från UV's hemsida: "Ultravasan 90 går på 60 km skogsväg, 6 km grus, 18 km stig och 6 km asfalt. Banans stigning är 867 meter.". Så helt enkelt mycket skogsväg(vilket låter mycket trevligt i mina öron).
1966 • Västra Frölunda
#18
4 mars 2020 kl 15:29
Gilla
#17, jo så hade jag också fattat (och läst). Men enligt #13 verkar det ju vara helt fel.
Hobbylöparn
Östermalms IP
#19
4 mars 2020 kl 15:49
Gilla
#5 jag hade bara en veckas fjällvandring innan, men upplevde liksom du att det gav otroligt fin träning. Dels gick jag ned i vikt, dessutom byggdes styrka och uthållighet.

#14 det där med skor på UV90 är ett vitt diskuterat ämne. Min tes är att man vill dels ha väldämpat, men även bra grepp. Framförallt i frånskjutet av steget.

Att springa och sladda varje steg på UV90? Jag vet inte ni andra, men enligt Garmin hade jag 101 000 steg förra året. Det blir en herrans massa sladdande.

Själv sprang jag i Napali ATR (5 mm dobb) första och andra halvan, vilket var en bra kompromiss mellan nabbar och skön på packat grus.
1991 • Norrköping
#20
4 mars 2020 kl 16:08
Gilla
Trailskor blir det! Jag tror den modell jag har nu fungerar bra med tanke på de punkter som ni har belyst.

Jag har funderat på hur jag ska göra med klockan. Har en Garmin Forerunner 235 vars batteritid lär vara på gränsen att räcka under UV. Första tanken var att ha med laddare och powerbank och ladda den under loppets gång om det behövs(klockan registrerar väl distansen fastän jag inte har den runt handleden?). Kommer dock att göra mer av UV-stuket i framtiden och då kanske det är lika bra att investera i en ny klocka mer anpassad för ultralöpning.
< < < 1 2 3 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.