Triathlon Simning 29 inlägg 6419 visningar

Lära sig simma

1954 • Arboga
#1
25 oktober 2008 - 15:49
Gilla
Hej!
Jag själv är en helt självlärd simmare som aldrig haft någon simtränare eller varit varit med in någon simklubb. Den instruktion jag har fått, har jag hittat i böcker och DVD:er på http://www.totalimmersion.net/ och http://www.h2oustonswims.org/.

Det som slår mig är att tränare som driver ovanstående webbplatser båda först lär ut balans och kroppshållning. Först när man kan det, börjar man långsamt att integrera armtag och benspark.

Om jämför denna metod med hur traditionell simträning går till, ser jag hur ungdomar i simklubbarna, får avverka längd efter längd i hårt tempo. De får träna med paddlar för att få starkare armar/axlar och med kickboard, för att få en kraftig benspark. Jag har aldrig någonsin sätt att de tränar balans eller kroppshållning. Man kan ju undra varför? Det verkar precis som att de anser att man inte behöver träna balans eller "fisklik" simning. De talangfulla har det naturligt och blir goda simmare. Medan de som inte har det, aldrig blir några toppsimmar.

Dessutom kan man ju undra hur hälsosamt det är att simma tusental meter, många gånger i veckan. Om man inte kan rätt teknik kan det bli problem. På mitt jobb finns två före detta tävlingssimmare, varav båda har haft problem med axlarna och en t.o.m. opererat ena axeln.

Hur många av alla tävlingssimmare fortsätter att simma efter att de har "pensionerat sig" vid 20-årsåldern?

Simning ska väl vara hälsosam och njutbar för alla? Även för ungdomar i simklubb.

mvh
Markku
< < < 1 2 > > >
EvaMarie
1957 • Linköping
#2
25 oktober 2008 kl 17:44
Gilla
Det kan ju naturligtvis variera väldigt mycket mellan simklubbar, men den simklubb som jag är aktiv inom ser till hela individen, till vad som är bäst för var och en. Det går inte att slänga i en människa i vattnet och plötsligt låta den träna tusentals meter i hårt tempo, för då går människan sönder i kroppen och det blir inte särskilt roligt mentalt heller.

I vår simklubb börjar det hela med vattenvaneövningar som vi erbjuder från 4-5 års ålder. Själva simkunnigheten och vattenvanan är ju livsviktig så det är det grundläggande för alla. Sedan finns det barn som nöjer sig med att bli skapligt simkunniga, tar en del märken och så.

En del andra barn vill fortsätta med tävlingssimningen och då går det varligt och varsamt fram. I början är det mycket lek (fast det barnen tränar i lekfulla former är ju egentligen vattenvana, position och balans i vattnet). I början tränar man bara någon halvtimme i veckan och därefter, beroende på vad barnen/ungdomarna kan och vill, erbjuds möjligheter att gradvis gå upp i träningsmängd.

Den träning som du tycker ser "hård" ut är troligen inte så hård i själva verket. Tänk på att de som tränar på det sättet är mycket vältränade ungdomar. Dagens träning skiljer sig dessutom i rätt hög grad från gårdagens, då det gällde att bara nöta meter i bassängen.

Dagens träning är så mycket mer än det som du ser i bassängen. I den ingår mycket landträning med fokus på balans, spänst och corestyrka, man tränar dans (afrikansk dans och salsa t ex), man tränar avslappning, mental träning och fokusering, man tränar yoga, på sommaren är det en hel del löpträning och så vidare. Man går kurser som ungdomsledare, man får föreläsningar om kost och vila och träning och mycket mer.

I själva vattenträningen ingår väldigt många balans- och vattenlägesövningar. Precis som du säger tränar de ambitösa många tusen meter i veckan, och då är det mycket viktigt att träna med rätt teknik och att ha muskler på rätt ställen. Det går inte alls till som du antyder att man bara cyniskt slänger i folk och låter dem toksimma och de talangfulla klarar det och de mindra talangfulla blir skadade.

Anledningen till att många slutar simma i 20-årsåldern är att då förväntas man klara sig själv ekonomiskt. Eftersom det inte är så mycket pengar i simningen i Sverige är det ytterst få som kan leva på sin simning. Det kan nämligen vara rätt tufft att kombinera de 15-20 timmars träning per vecka som krävs för att platsa i eliten och samtidigt jobba eller plugga heltid.

Dessutom finns det väldigt många som fortsätter sin simmarkarriär inom Masters (simning över 25 års ålder). Senast i våras hade jag glädjen att vara speaker vid Masters-SM när Nils Ferm, 92 år gammal, slog världsrekord på 800 m frisim!

Avslutningsvis: Jag känner MASSOR med tävlingssimmare i simklubbar runt om i landet. Och jag vågar skriva under på att simning är en hälsosam sport som ger en mycket bra poch vältränad kropp på många olika sätt. Och jag kan också skriva under på att simmarna är just simmare för att de tycker att det är en rolig och njutbar form av träning!
1954 • Arboga
#3
25 oktober 2008 kl 20:06
Gilla
Det du säger om hur eran klubb tränar låter ju mycket bättre än jag hade förväntat mig.

Jag erkänner att jag har/hade en alldeles för negativ bild av hur det är. Samtidigt kan det vara olika inställningar till hur man tränar beroende på klubb och tränare.

Däremot ser jag fortfarande mycket träning med bräda och paddlar, vilket jag tycker är helt förkastligt.

Jag är inte heller övertygad om att simklubbsträning i första hand görs för att göra folk till motionssimmar för resten av deras liv.

mvh
Markku
EvaMarie
1957 • Linköping
#4
26 oktober 2008 kl 12:00
Gilla
Ja, jag kan ju naturligtvis bara tala för vår klubb. Naturligtvis kan det variera mycket mellan olika klubbar, vilken standard man har på sina tränare.

Jag har också stor förståelse för din negativa inställning till simträningen. Innan mina barn började tävlingssimma hade jag liknande negativa fördomar. Det var med mycket blandade känslor som jag lät dem börja i tävlingsgrupper. Och det var roligt att bli överraskad över bra pedagogik som gjorde det både nyttigt och roligt för barnen kombinerat med mycket omtanke. Naturligtvis handlar tävlingssimning om att simma fort, men för att snabbsimmandet ska fungera måste alla andra grundstenar finnas på plats också.

Man måste också skilja på simträning för personer som satsar på en tävlingskarriär och personer som vill simma för motionens och det allmänna välbefinnandets skull. Och inte minst på NÄR i livet man lär sig tävlingssimsätten.

Tävlingssimsätten är, precis som du beskriver det, ett mer fisklikt och smidigt sätt att ta sig fram i vattnet. Barn och ungdomar har det ofta naturligt, medan vi vuxna får kämpa betydligt mer för att "lära om " till nya rörelsemönster och annat sätt att balansera i vattnet än vad man tidigare har gjort under ett helt liv.

Därför måste man som vuxen lägga ner mer tid på balans- och vattenlägesövningar för att överhuvudtaget kunna simma effektivt med armar och ben. Däremot är min personliga åsikt att exempelvis TI inte är den enda vägen att gå. Det går utmärkt att "leka" tillsammans med vuxna på samma sätt som man leker med barnen.

Paddlar och fenor och plattor och dolme mm är då - precis som för tävlingssimmare - hjälpmedel för att kunna koncentrera sig på och utveckla enskilda moment. Simmar du t ex med dolme flyter benen av sig själva och du kan fokusera på vad du gör med armarna samtidigt som du får känna hur ett riktigt fint (nästan för bra) vattenläge känns. Simmar du dessutom med paddlar lär de dig hur du simmar effektivt eftersom du känner tydligare när du får tag i vattnet. Simmar du med platta kan du koncentrera dig på vad du gör med benen. Allt dessa utgör pusselbitar och pedagogik som sedan kan kombineras ihop till en fungerande helhet.

Jag hoppas att det framgår med all tydlighet att jag inte anser att alla ska bli tävlingssimmare, utan att jag anser att tävlingsimsätten är mycket roligare, smidigare, mer omväxlande och mer naturliga sätt att ta sig fram i vattnet än det arbetssamma "tantbröstsim" som de flesta av oss har lärt som barn. Och att jag tycker att fler borde ta chansen att prova på!
EvaMarie
1957 • Linköping
#5
26 oktober 2008 kl 12:04
Gilla
Angående simklubbsträning så är det ju så att du själv väljer vilket mål du har med din träning. I vår simklubb har vi till exempel flera olika sorters träningar för vuxna: Vi har ren simskola för de som inte kan simma alls, vi har crawlskola för nybörjare, vil har fortsättningskurser för vuxna som vill lära sig mer om tävlingssimsätten, vi har motionsgrupper och så har vi Masters som är grupper för de vuxna som siktar på att tävla.
1954 • Arboga
#6
26 oktober 2008 kl 12:18 Redigerad 26 oktober 2008 kl 20:14
Gilla
Hej!
I stället för att använda paddlar, kan man göra tvärtom och använda "fist-gloves". Dvs. gummihandskar utan fingrar, förutom tummen. Man håller handen i knuten i den, och på sätt blir handens påverkan mycket mindre vid simning.Den bara "slinker iväg" om man försöker. Jag själv har provat med sådan och tycker det känns positivt. Se även: http://www.totalimmersion.net/fistgloves.html
EvaMarie
1957 • Linköping
#7
26 oktober 2008 kl 12:24 Redigerad 26 oktober 2008 kl 12:42
Gilla
Som sagt - det finns både fistgloves och det finns olika sorters paddlar som funderar på lite olika sätt och som ger lite olika fördelar! :-)

Ett annat sätt, att utan hjälpmedel, förbättra draget är att simma med knuten hand. Då MÅSTE du få hela underarmen att hjälpa till! Du kan också prova med att spreta så mycket du kan med fingrarna.
Sara
1979 • Wales
#8
26 oktober 2008 kl 20:22
Gilla
De ungdomar som tränar såpass mycket att man kan tycka att de "toksimmar" är troligen tävlingssimmare. Målet med deras träning är inte att få dem att de ska vara motionssimmare om 20 år, utan just att de ska göra bra ifrån sig på tävlingar. För att nå dit får man jobba med många delar - både fysiskt och mentalt och liksom inom alla andra sporter handlar det mycket om att nöta tills det blir så nära perfekt som möjligt. (Nu menar jag inte att man ska köra sönder sig, men man måste jobba hårt och smart om man vill vara bäst.)

Bra känsla för vatten får man oftast nästan på köpet. Både genom medveten träning/lek och genom att man tillbringar så mycket tid i vattnet.

När det gäller hjälpmedel så ska man komma ihåg att ju nyare och mer avancerade, desto dyrare är de och simklubbar har oftast inte gott om pengar.
Angelika Sandholm
1962 • Enskede
#9
27 oktober 2008 kl 09:18
Gilla
För mig som Masters-simmare gäller det att göra träningen så varierad som möjligt - framför allt för att det skall vara roligt.
Därför använder jag paddlar, dolmar, fenor, kickboard - och gör även drills. Tror det är samma sak för ungdomar, ju mer varierat - ju roligare och mindre risk för såväl mental utmattning som fysiska skador. Är skolad för trettio år sedan, då det verkligen gick ut på att nöta meter - och fysiskt blev jag stark men mentalt tröttnade jag.
Helge Nilsson
1974 • Leipijärvi
#10
27 oktober 2008 kl 20:14
Gilla
Paddlar, fenor och andra hjälpmedel är riktigt bra för att precis som ni säger kunna isolera ett moment och komma framåt i sin utveckling. Att hävda att hjälpmedel är fel väg att gå skall nog ses mot den amerikanska bakgrund som TI har, folk betalar inte för något gammalt. Dessutom måste man givetvis berätta hur fel alla andra har som använder fenor och paddlar.

Sanningen ligger snarare mittemellan de två åsikterna, man behöver inte plöja längd på längd med flytbräda om man vill vara simmare på motionsnivå. Men man kan inte heller köra enbart drills i år efter år i väntan på framsteg utan att någonsin få rätt flytläge i rätt fart.

Precis som Angelika säger skall träningen vara varierad och rolig, och ger den dessutom resultat i form av bättre tider så ger det ju motivation tillbaka precis som i alla andra idrotter. Jag ser inga större skillnader från mina andra motionsgrenar, man måste träna hårt för att prestera och man måste se resultat för att orka träna. Här stämmer inte det fiskliknande drillskonceptet för mig....
1969 • Sala
#11
28 oktober 2008 kl 10:52
Gilla
Jag förstår inte vad det är för fel att "toksimma". Det kan vara en del av njutningen och glädjen att ta ut sig helt. Det är en skön känsla för många (inte alla, men många). Dessutom behöver man nöta för att bli bra, och bli stark.
EvaMarie
1957 • Linköping
#12
28 oktober 2008 kl 11:09 Redigerad 28 oktober 2008 kl 11:47
Gilla
Med toksimma mennar jag i alla fall jag inte att simma hårt, utan att simma - hur ska jag uttrycka mig? - okontrollerat på något sätt. Att träna hårt när man vet hur och varför man gör det är naturligtvis helt OK.
1954 • Arboga
#13
28 oktober 2008 kl 17:56
Gilla
För att blir en snabbare simmare kan man göra följande:
1. Öka sin muskelstyrka
2. Öka sin syreupptagningsförmåga (kondition)
3. Öka sin verkningsgrad

Att öka farten med ökad muskelstyrka, är inte speciellt effektivt. Om farten ska öka till det dubbla, krävs åtta gånger så mycket kraft.

Däremot kan de flesta motionssimmar öka sin verkningsgrad.

En simmar av världsklass har lägre än 10 % verkningsgrad. En motionssimmare kanske bara några procent. Allt som höjer verkningsgraden, som träning av balans och strömlinjeform, lönar sig mycket bättre än ökning av ren råstyrka.

/Markku
EvaMarie
1957 • Linköping
#14
28 oktober 2008 kl 20:33
Gilla
Det ena utesluter ju inte det andra... Sant är att en tävlingssimmare av världsklass har bättre verkninggrad än en medelmåttig simmare. Men - för att simma riktigt fort lägger man förutom en bra teknik=verkningsgrad dessutom till muskelstyrka.! Ett exempel är en av simvärldens stora - Popov. Han hade en OTROLIG benspark.
1954 • Arboga
#15
29 oktober 2008 kl 18:58
Gilla
För motionssimmare tro jag att det lönar sig mest och bäst att lära sig bra hållning, strömlinjeform och balans. Tyvärr tror jag att många motionssimmare i stället försöker ta sig fram snabbare med hårdare muskelarbete i armar och ben.

En intressant artikel där Popovs tränare Touretski berättar om simträning: http://www.svl.ch/svl_swim_like_a_fish.html
1978 • Västra Frölunda
#16
30 oktober 2008 kl 09:47
Gilla
Det är helt klart så att en nybörjare har mycket mer att hämta på tekniksidan än på styrkesidan men det finns många sätt att förbättra sin teknik. Paddlar och fenor hjälper dig att känna hur du ska bära dig åt för att få ut effekt ur bensparken eftersom du lättare känner när du gör rätt. Det finns små fenor som kallas zoomers som är bra till det, stora dykarfenor har en tendens att gynna stora rörelser som inte alls fungerar i ett sammansatt frisim.

Bensparksplattan ser jag däremot ingen nytta med. Det går alldeles utmärkt att träna benspark utan, kroppen flyter ju rätt bra och bensparken ska räcka för att man ska kunna lyfta huvudet tillräckligt ofta för att andas.

När jag var aktiv på 90-talet använde vi för övrigt paddlar, fenor, balansövningar och distansnötning. Men för en utomstående kan det nog verka som om simklubbarna nöter mycket distans eftersom det är praktiskt att lägga distanspass på tider när man måste dela bassängutrymmet med allmänheten och simskolor. Kvalitetsträning både sprintträning och teknik är lättare att göra när man har bassängen för sig själv och kanske bara behöver vara 2-3 simmare på varje bana.
1954 • Arboga
#17
30 oktober 2008 kl 11:29 Redigerad 30 oktober 2008 kl 11:54
Gilla
Hej Anton!
> ... och bensparken ska räcka för att man ska kunna lyfta huvudet tillräckligt ofta för att andas.

Jag anser att ovanstående är fel.

För det första ska man ha en så bra balans i vattnet, att man inte behöver "sparka upp" kroppen i horisontellt läge.

För det andra ska man inte lyfta på huvudet vid andning, för då förstör man också balansen. Om man behöver lyfta upp huvudet, har man fel andningsteknik.

Jag tycker att paddlar och flytbrädor är ett otyg.De enda jag har någon förståelse för, är att initialt använda mindre fenor i vissa övningar. Snorkel kan ju också initialt vara bra för att kunna koncentrera sig på andra saker.

När det gäller flytbrädor, är kroppen i helt fel läge när den används. I stället för att vara helt horisontell och ha armarna framåt eller snett nedåt, har man armarna uppe vid ytan. Dessutom har man ryggen böjd uppåt. Dvs. i stället för att simma "down-hill" simmar man "up-hill"!

Vad som är rätt och fel i simträning, är det ingen som kan säga. Dessutom är det simning enklare i teorin, än i praktiken :-) Det är som simtränaren Emmett Hines (http://www.h2oustonswims.org/) säger: Om du ställer upp 20 olika simtränare och frågar hur man ska träna, kommer du att få 20 olika svar!

Simträning är ett förhållandevis ganska nytt påfund och har pågått i ca 100 år. Om man jämför det med kampsporter, har man hållit på med dessa i många TUSEN år. Trotts det finns det inom det området olika åsikter om vad som är rätt.

Så det enda man med säkerhet kan uttala sig om, är de egna erfarenheterna. Vi är alla olika och har kommit in på simning från olika miljöer och bakgrunder. Så det vore väldigt konstig om det inte fanns olika åsikter. Jag tycker man ska passa sig att påstå att något ÄR rätt eller fel. Det är ändå bara subjektiva åsikter.

Däremot ska man väl lyssna på personer som man har förtroende för och som bevisligen har lång erfarenhet. Inte heller det garanteras att sådan personers åsikter är "rätt".

Men förhoppning om fler positiva och givande diskussioner.

mvh
Markku
1978 • Västra Frölunda
#18
30 oktober 2008 kl 12:09
Gilla
> För det första ska man ha en så bra balans i vattnet, att man inte behöver "sparka upp" kroppen i horisontellt läge.

Det är en fysisk omöjlighet att i magläge hålla ansiktet över vattenytan utan någon form av drivande kraft. Huvudet är för tungt.

> För det andra ska man inte lyfta på huvudet vid andning, för då förstör man också balansen. Om man behöver lyfta upp huvudet, har man fel andningsteknik.

Om du simmar benspark (alltså utan att använda armarna) ska du hålla ansiktet under ytan, annars har du inte rätt vattenläge. Utan armtag och medföljande axelrotation får du ingen naturlig andning åt sidan, alltså måste du lyfta på huvudet för att kunna andas in. Det finns ingen "rätt" andningsteknik för benspark, det är bara en övning. Rätt andning kan du bara göra om du använder armarna.

> Jag tycker att paddlar och flytbrädor är ett otyg.

Paddlar är viktiga för tävlingssimmare, möjligen mindre användbara för motionärer som vill förbättra sin teknik. Bensparksplatta kan man vara utan, men den gör knappast någon skada.
EvaMarie
1957 • Linköping
#19
30 oktober 2008 kl 13:48 Redigerad 30 oktober 2008 kl 14:22
Gilla
Kul med massor med diskussion!

När jag läser vad Anton och Markku diskuterar kring "benspark" misstänker jag att ni inte pratar om riktigt samma saker.

Markku diskuterar till exempel benspark under sammansatt simning och då är vi nog alla överens om att bensparken inte ska användas för att lyfta huvudet eller någon annan kroppsdel över vattnet utan bensparkens funktion är framåtdrivande (förutom att den hjälper till med rotationen).

Anton å sin sida diskuterar benspark som teknikövning - alltså övningar där man har fokus på benen och vattenläget inte är det viktigaste.

Angående "TI" kontra "modern simträning med hjälpmedel" så tycker jag att man inte ska behöva välja och helhjärtat ansluta sig till den ena "läran" eller den andra. Jag gillar att blanda och ge. Det finns vissa delar i TI som är givande men det utesluter ju inte alls att man även använder sig av andra metoder.

Exempelvis har en bra simmare bra vattenläge, bra balans, lågt frontalmotstånd, bra rotation, bra timing, bra förmåga att använda bålstyrkan mm. Om man kommit dit via TI och/eller annan sorts simträning spelar egentligen ingen större roll, eller hur?
1954 • Arboga
#20
30 oktober 2008 kl 16:11 Redigerad 30 oktober 2008 kl 16:18
Gilla
>Exempelvis har en bra simmare bra vattenläge, bra balans, lågt frontalmotstånd, bra rotation, bra timing, bra förmåga att använda bålstyrkan mm. Om man kommit dit via TI och/eller annan sorts simträning spelar egentligen ingen större roll, eller hur?

Håller med till 100%!

Anledningen till att jag förespråkar TI är att JAG måste vara min egen tränare. På de två webbplatserna som jag har nämnt tidigare, finns instruktioner i form av böcker, DVD:er och artiklar, Där finns också många duktiga simmare som gärna svarar på frågor och försöker hjälpa till.

Dessutom lär TI-metoden ut simning som tilltalar mig.
Effektiv och elegant som här: http://www.youtube.com/watch?v=_FrSTJLN_CY

mvh
Markku
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.