Triathlon • Simning • 13 inlägg • 5776 visningar •

Benspark i crawl

EvaMarie
1957 • Linköping
#1
•
22 oktober 2008 - 15:21
Gilla
Jag lyckades ju få till en riktigt bra diskussion när det gällde taglängden. Nu är det dags för bensparken vid frisim. Hur ska den gå till? Hur ska man få till en effektiv benspark?

Själv är jag en "slöfock" och använder för det mesta benen enbart för att balansera lite. Det är bara när det måste gå fort som jag lägger någon kraft på benen.
Markku S
1954 • Arboga
#2
•
22 oktober 2008 kl 17:25
Gilla
Bensparken bidrar väldigt lite till framdrivningen. Speciellt om man har en inflexibel fot. Jag har hört att vissa personer t.o.m. med glider bakåt, om de sparkar och inte använder armarna.

Benspark kräver mycket energi om man sparkar mycket och hårt. Om man har en bra teknik och balans, kan man t.o.m. simma utan benspark och det går inte så mycket saktare.

Jag har för mig att på senaste OS var det en tjej med ena benet amputerat halvvägs, som tävlade i triathlon (tror jag). Efter simningen var hon var bland de främsta, men hur det gick sen, vet jag inte.

Personer som har dålig balans, kompenserar detta med benspark för att höja upp benen mot ytan. Vilket gör att de förbrukar energi helt i onödan.

Jag själv använder två-takts spark (en spark per armtag) och endast för att hjälpa till i kroppens vridrörelse.

Så i stället för att tränar sparkar, är det bättre att träna balans och kroppshållning, så att vattenmotståndet minskar.

Men om man tittar på hur simklubbar tränar, får ungdomarna träna massor av benspark.

/Markku
EvaMarie
1957 • Linköping
#3
•
22 oktober 2008 kl 20:26
Gilla
Ja, de som tränar mycket benspark är ju de som ska simma riktigt FORT!
Markku S
1954 • Arboga
#4
•
22 oktober 2008 kl 21:01
Gilla
Jag själv är bara nybörjare, så jag har svårt att argumentera i detta ämne.

Om man ser på tävlingssimmare använder de en ofta en kraftig 6-takts spark, då de tävlar. Det ger allt de har under 50, 100 eller 200 meter. När de simmar längre sträckor än 200 meter, brukar ju bensparkandet bli lugnare.

Det är intressant att lyssna under vattnet på en simmare med kraftig benspark. Dunk, dunk, dunk. Huvudsakliga kraften går väl också i fel riktning (uppåt och nedåt).

Jag själv tycker inte det är viktigt att kunna simma korta sträckor fort. I stället är mitt mål att kunna simma avslappnat 1000, 2000 eller 3000 meter. Om jag även får en hygglig tid, är det bara en bonus.

/Markku
Magnus Nilsson
1967 • Linköping
#5
•
23 oktober 2008 kl 06:09
Gilla
Apropå det där med att det tillochmed går långsammare med dåliga sparkar än utan sparkar så läste jag en ganska bra liknelse.
Tänk en bil med fyrhjulsdrift. Om framhjulen skulle drivas av en motor och körs i 100km/h. Om man låter bakhjulen gå på frigång och bara rulla så åker man framåt i sina 100km/h, men om man skulle ha en separat motor på bakhjulen som bara ville snurra de hjulen i 20km/h så skulle man få en ganska ordentlig bromseffekt från bakhjulen. Liknelsens slutsats blev alltså bättre att inte sparka än att sparka fel...

Själv sparkar jag bara en spark per armtag för balans och vridning, försöker jag mer så blir jag för trött och orkar inte hela min kilometer eller vad jag tänkt simma för sträcka, och jag verkar inte behöva sparka nåt direkt för att hålla vattenläget. Detta får ju naturligtvis till följd att jag aldrig riktigt övar att sparka ordentligt och därför har jag svårt att hjälpa till med sparkarna om jag ska försöka simma en snabb längd :)

Fast sen övar vi ganska mycket bensparkar på crawl-kursen. Men jag har inte lyckats lära mig att simma med platta och bara sparka, jag klarar inte av att ha huvudet ovanför vattnet då, det blir bara jättekonstigt kroppshållning av det hela.
Anton Svärd
1978 • Västra Frölunda
#6
•
23 oktober 2008 kl 07:04
Gilla
Fötterna är inte hjul på mark och bromsar inte alls på samma sätt så jag tycker inte att det är en bra liknelse. Det som gör att det kan vara bättre med mindre benspark är att man blir trött fortare. I triathlon kan man dessutom tillägga att man ska cykla och springa långt efteråt, så det finns extra anledning att spara benen.

Tävlingssimmare på hög nivå har alltid sextaktsben på kortare distanser och många har det ända upp till 1500 meter (den längsta distansen på vanliga tävlingar). Det är också vanligt att simmare som inte har maximal benspark hela loppet "lägger på benen" sista 50 för att få extra fart i en spurt.

Frisim har aldrig varit mitt bästa simsätt och i dagsläget skulle jag nog bara köra sextaktsben i högst 100 meter, alternativt sista 50, inklusive i Vansbro skulle jag tro.

Nu simmar jag nog fortfarande bättre än de flesta vuxna crawlkurselever har som ambition att göra, så vilken betydelse har då bensparken för dem? En viss benspark är nödvändig för att få bra vattenläge och lite flyt i simningen. Det blir svårare att komma igång med bra armsimning om man inte har något driv alls från benen och det är delvis därför bensparken har så framträdande roll i crawlskolan.
Samuel H
1979 • Järfälla
#7
•
23 oktober 2008 kl 09:14
Gilla
Ja, Antons sista reflektion kan jag skriva under på. Efter fyra timmar crawlkurs har vi kört gissningsvis 3.5 h benspark och resten armtag eller sammansatt. Stort fokus på benspark mao.
EvaMarie
1957 • Linköping
#8
•
23 oktober 2008 kl 10:35
Gilla
Diskussionen hittills handlar för det mesta om benspark eller ej - men hur gör man för att få den benspark man har effektiv?
Markku S
1954 • Arboga
#9
•
23 oktober 2008 kl 17:11
Gilla
Du bör väl fråga dig hur crawl-sim fungerar.

Varför använder man spark i crawl?

Hur samverkar ben, kropp, axlar och armar så att simningen blir effektiv och snabb?
EvaMarie
1957 • Linköping
#10
•
24 oktober 2008 kl 13:17
Gilla
Ja, det är väl det som bland annat Michael Phelps har kommit på... :-)
Markku S
1954 • Arboga
#11
•
24 oktober 2008 kl 18:19 Redigerad 24 oktober 2008 kl 18:20
Gilla
Bra artiklar om benspark: http://www.h2oustonswims.org/articles/better_kicking.html http://www.h2oustonswims.org/discus/messages/23/403.html?1144951784


/Markku
EvaMarie
1957 • Linköping
#12
•
25 oktober 2008 kl 10:45
Gilla
Jag har i många år varit engagerad i simning. Anledningen till att jag tycker att simning är så roligt är bland annat att simning innehåller så mycket utmaningar: Du kan aldrig säga att "nu kan jag simning", för det finns alltid nya områden att upptäcka, att utforska och att utvecklas i.

Jag tycker nästan synd om dem som ser simning som ett tråkigt sätt att avverka X antal längder när det går att tillbringa tiden i bassängen på ett spännande och stimulerande sätt.

Det är därför som jag försöker få fart på diskussionerna här på simm. Om fler börjar diskutera och reflektera över vad och varför man gör olika saker i vattnet tror jag att man kan hitta nya infallsvinklar att prova på nästa gång man simmar och därmed göra simträningstiden ännu mer intressant och givande.

Jämför med löpning, där handlar det "bara" om att springa rakt framåt och det verkar inte finna någon ände på hur mycket man kan diskutera kring det. Simning, med alla simsätt och tekniksimsätt, och olika syn på "hur man gör" borde vara som gjort för livliga diskussioner i ett forum som detta.

Jämför man med deltagarna i mina simgrupper så diskuterar vi jättemycket kring hur man "får tag" i vattnet, hur man minskar frontalmotståndet, hur man ska jobba med magen, hur man får till den där effektiva bensparken, hur man får till kicken i bröstsim, hur ett bra ryggsimsarmtag går till osv osv.
Helge Nilsson
1974 • Leipijärvi
#13
•
28 oktober 2008 kl 13:27
Gilla
Egna erfarenheter, två stora framsteg för mig var följande:
Enarmsfrisim med paddel, med syfte att hämta kraft från höften så att rotationen driver rörelsen. Det gav bättre timing. Allt med tränarens instruktion att taget börjar med höften i öronen.

Med känslan av rätt rotation, fast i sammansatt frisim, lägga till fenor för att kunna få ett extra tillskott av bensparken.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.