Löpning • Träning • 24 inlägg • 12303 visningar •

Era erfarenheter av minimalistisk/barfotalöpning

Timmy Håkansson

1992 • Nybro

•

3 december 2015 - 18:56

Gilla

Hejsan på er löparentusiaster!

Tänkte börja lite med min bakrund och tidigare erfarenhet av löpning:

Höll länge på med friidrott när jag var yngre (sådär i 5-6 år) och därigenom blev det endel löpning på blandade distanser. Tränade även en hel del löpskolning på den tiden så tekniken finns där i grunden. Min största "bragd" från den tiden var Victorialoppet på 9km som jag avverkade på 35.33.

Sen jag slutade med friidrott så har det blivit allt mindre löpning och i stället kampsport och framför allt styrketräning på gymmet.

Sedan ett par månader tillbaka så har dock intresset för löpning fått en nytändning, delvis tack vare en kollega och delvis tack vare min bror som blivit rätt bra på löpning på senare år. Får väl också tillägga att jag nyligen läst Born to run (bättre sent än aldrig). Detta tar mig till min poäng här: minimalist-/barfotalöpning!

Sedan en tid tillbaka så har jag börjat övergå till ett par Vibram KSO. Jag har långsamt byggt på distansen och är väl uppe mellan 3-4 km just nu. Än så länge känns det riktigt bra och framför allt så är det mycket roligare att springa när man får en helt annan känsla för underlaget och dessutom mycket lättare löpsteg!

Nu till mina frågor! (äntligen) Hur gick er övergång och hur gick det att anpassa löpstilen och kroppen till tunnare skor?
Hur snabbt ökade ni intensiteten och distansen?
Hur kändes kroppen den första tiden?
Vilka muskler hade ni träningsvärk i?
Hur var er upplevelse?
Har ni fortsatt med minimala skor/barfota eller har ni återgått till mer uppbyggda skor med mer stöd?

Bara mata på med allt ni har! Är intresserad av era erfarenheter och åsikter i ämnet.

Tack på förhand!

< < < 1 2 > > >

1977 • G

#21

•

8 december 2015 kl 19:42

1 Gilla

Jag gick ifrån 0 till springa marathon i barfotaskor på ca 10 månader, jag kör Vivobarefoot som ligger på 3 mm sula och 0 mm drop. Ett år senare sprang jag 16 mil och jag har kört flera ultralopp efter det i barfotaskor i varierande terräng. Jag har bara sprungit i barfotaskor de senaste 2,5 åren. Jag har skrivit lite om det här http://barefootsweden.com/barfotalopning/ även om det inte är helt uppdaterat med erfarenheterna de sista året. Förhoppningsvis springer jag 25 mil i barfotaskor nästa år. Jag har kommit förbi det stadie då det är en begränsning på något sätt då jag har stärkt mina fötter så pass mycket numera.

Som flera har skrivit tidigare så är det viktigt att:
- öka distansen gradvis, jag började med 500 m och ökade utifrån det
- göra övningar för att stärka foten, vaderna och hälsenorna
- rätt hållning, stegfrekvens 180 eller högre, landa under kroppen

Ta del av de tips och erfarenheter som finns t.ex. Lee Saxbys videos på youtube: http://www.borntorun.com/ebook/ https://www.youtube.com/watch?v=XcIvxZJ5eWU https://www.youtube.com/watch?v=8UX2oT3oyJs

I Sverige så samlar Anders Nordström massa erfarenheter i Trosa på http://artofrunning.se/.

Christian Länk

1978 • Hofors

#22

•

24 januari 2016 kl 14:21

Gilla

Hej
Nu till mina frågor! (äntligen) Hur gick er övergång och hur gick det att anpassa löpstilen och kroppen till tunnare skor? (Löpstilen förändrades till det bättre och mer skonsamma slaget av sig själv. Alldeles som om man skärpte till sig. Och för att hällöpning blev smärtsamt :). )
Hur snabbt ökade ni intensiteten och distansen? (jag skyndade väldigt långsamt med distansen och tiden på passen. Däremot intensiteten tänkte jag inte ens på. Ville jag springa fort gjorde jag det och tvärtom.)
Hur kändes kroppen den första tiden? (Jag var lyhörd och kände efter mycket, men ingen smärta, men trötthet i vader, främst skenbenen. Sen lite träningsvärk i ryggen? Tror det var för att jag rätade upp hållningen mer.)
Vilka muskler hade ni träningsvärk i? (Se ovan=
Hur var er upplevelse? ( kärlek vid första ögonkastet. Även om jag numer inte springer så mycket i fivefingers. Gjorde det som tusan i 2-3 år.) Det blev roligare att springa, sket i tider när jag sprang i skogen i fivefinger. Sånt kändes oviktig. Det viktiga var känslan och upplevelsen.)
Har ni fortsatt med minimala skor/barfota eller har ni återgått till mer uppbyggda skor med mer stöd? ( jag kör med skor mestadels igen nu efter en del skadetrassel som jag i och för sig inte alls tror härrör från fivefingers. Men de är inte uppbyggda nämnvärt. Helst tunna race-skor. Men då är jag rätt tacksam, jag gillar typ jämt alla skor :) )

Mvh Christian från Hofors

mrkarisma

Sandared

#23

•

8 juli 2017 kl 04:09

Gilla

Nu är jag endast en ödmjuk nybörjare som varje år försöker komma igång med jogg/löpning efter att gjort det som ung. I år har jag testat framfotalöpning för att se om det kan vara nåt för mig. Det är MAGISKT! Helt plötsligt så är det som om mina problematiska knän (höll på med gymnastik från 11 år till 18 med alldeles för lite styrka) inte längre existerar! Det känns i stort sett ingenting! Jag väntar än sålänge 48 timmar mellan passen, springer endast i skogen (förstår för övrigt inte varför man ska utsätta knän o leder för hårdare underlag än så) varje pass och springer så mjukt och försiktigt jag bara kan i försiktiga intervaller. Det häftigaste är nog ända att man knappt får någon träningsvärk alls i jämförelse med vanlig häl-löpning?! Visst känner jag mycket mer i vaderna och fötterna efter ett pass men höfter/rygg/rumpa verkar i stort helt oberörda. Förr fick jag ofta ryggskott, ont i knäna, stukningar och värk lite varstans efter ett pass. För mig känns det verkligen som ett naturligt sätt att röra sig. Obs, kanske ska tillägga att jag inte är någon "tränings-människa" som pressar mig till det yttersta hela tiden, utan bara en människa som fullkomligt älskar endorfiner och ofta blir tårögd av lyckan och euforin efter ett livgivande pass i skogen. Tycker bara det är jogging/löpning som verkligen ger mig den känslan. För övrigt så är jag kraftigt plattfotad och lägger hela valvet i backen - ifall någon undrar :)

mrkarisma

Sandared

#24

•

8 juli 2017 kl 04:12

Gilla

Alltså, lägger INTE "hela valvet i backen" när jag framfotalöper såklart, haha :)

< < < 1 2 > > >

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.