2 juni 2016 kl 17:19
Redigerad 2 juni 2016 kl 17:26
@Pontus: Idén med laddning är att fylla glykogendepåerna i musklerna, det gör man med glukos som man lättast får av socker och andra lättsmälta kolhydrater (stärkelse). Undersökningar har visat att efter en tömning kan man lagra extra glykogen men det kräver att man äter mer kolhydrater än vanligt, för män tror jag att ca 80% av energin ska komma från kolhydrater men jag minns inte om det krävdes en, två eller tre dagars laddning. Samma effekt fast i lägre grad får man även utan tömning. Forskningen ser rätt entydig ut om detta.
Fettreserver har du gott om ändå om du inte ser ut som ett benrangel. Sen kan det hända att det är lättare att komma åt "nylagrat" fett än sånt man burit på i åratal, det tror jag har nämnts i någon enda av de medicinska artiklar jag läst, men för ett så kort lopp som maraton torde det sakna betydelse, du omsätter fett hela tiden. För ultror, typ 100 km +, är det nog en annan sak. Så Colting kan ha rätt på sitt sätt.
@Abbe: Jag är lite osäker på hur mycket nytta jag har av tömningen men jag har kört ett Vasalopp och sprungit flera långpass på 3+ mil där jag märkbart fattades energi så jag måste se till att ladda på något vis. Därför har jag också läst många forskningsartiklar i ämnet och anser mig ha vetenskaplig grund för mitt val. Men gränsen för var det börjar märkas är olika för olika personer (somliga kanske klarar 45 km medan andra klarar 30 utan laddning) och en del fungerar alltid lite annorlunda än medelsvensson, forskningen bygger alltid på statistik.