9 maj 2016 kl 10:39
Tror det är rätt sunt om man medvetet jobbar på att göra sig av med sitt bekräftelsebehov.
Speciellt när det kommer till träning och löpning.
Ser inte riktigt poängen med att skryta om sitt senaste lopp, eller träningspass för vänner eller kollegor.
Vad ger det mig egentligen? , mer status? , tränar jag för att imponera på andra? , ska jag bygga mitt välmående på att jämföra mina prestationer med andra?
Jag lägger aldrig upp mina träningspass på sociala medier utanför jogg.se, eller talar för andra om mina träningspass/tävlingar, om dom inte frågar mig.
Vill personen i fråga veta specifikt brukar jag medvetet låta personen få fråga minst 2 gånger innan jag specificerar tempot, eller längden. Tycker det räcker utmärkt med att säga ”Det var långpass i helgen”, eller ”ja jag sprang igårkväll, backträning på schemat”.
Tycker vi lever i en intressant tid, med alla digitala nätverk och medier som suger tiden ur 99% av alla människor.
Alltså majoriteten av alla uppdateringar jag får från vänner på exempelvis Facebook skriker bekräftelse. Å andra sidan lever vi ju i en sådan generation numera.
Man uppmanas ju att skaffa konto på alla sociala nätverk, och dela med sig av sitt liv för allt och alla. Gör man inte detta ses man som lite konstig, och inte riktigt en del av det normala samhället som medier och folk försöker framställa och forma. Problematiken som majoriteten inte förstår eller ser, är att det föder en enorm konsumtions och bekräftelsehets. Tycker du jag svamlar? , läs boken ”Mer klirr i kassan”, skriven av de båda herrarna från programmet lyxfällan.
Nu gick jag lite off topic, samtidigt som jag anser att det hör ihop med skryt och träning.
Finns en bra quote:
”You know you are a runner when you finish 10 miles and you dont tell your friends because its not a big deal anymore.”