Löpning • Träning • 29 inlägg • 10094 visningar •

Tröskelfart vs halvmaratonfart

Andreas
1975 • Oslo
#1
•
15 oktober 2015 - 10:38
Gilla
I treningsprogrammet til halvmaraton på 1:30 her på jogg.se er det noen få tempopass, der man skal løpe først "2km i tröskelfart (4:25 - 4:45 min/km)" og deretter "5km Snabbdistans i tävlingsfart 4:15 min/km". Hvordan henger dette sammen, at tävlingsfarten på halvmaraton er raskere enn tröskelfart? Jeg tror jeg har en tröskelfart på ca 4:30, altså at jeg kan holde den farten i ca en time. Men da kan jeg jo ikke forvente å løpe i 4:15-fart i 90 minutter i konkurranse?

Har jeg misforstått noe her? Dere som har oversikt over egen tröskelfart og halvmaratonfart -- hvordan ligger de i forhold til hverandre?
< < < 1 2 > > >
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#21
•
16 oktober 2015 kl 10:22
1 Gilla
Tack HF, om jag hade varit min egen coach så hade jag nog aldrig genomfört det. Men eftersom jag har en person som skrivit träningsprogrammet och som jag rapporterar till så får man en helt annan disciplin.

Men då hade jag ju också byggt upp till det passet under många veckor med många långa tempopass och tröskelintervaller, så jag för förberedd fysiskt och psykiskt.
Roger Vestrum
1977 • Fluberg
#22
•
16 oktober 2015 kl 10:25
Gilla
Hoi, nå skal vi lage en god debatt om terskelbegrepet og hele teorifundamentet omkring terskel. Jeg finner hele terskelbegrepet litt upraktisk. Hos meg kjennes det ikke ut som at jeg har noen såkalt "maksimum steady state". Jeg synes det mer er snakk om en utnyttelsesgrad av VO-maks som blir omtrent lineært lavere med økt varighet. Dette vises jo også på verdensrekordstatistikken fra 1500 meter til maraton hvis man setter snittfarten ved hver verdensrekord opp i en graf så får man en lineært fallende kurve.

Det er interessant å se på sammenhengen mellom Borg-skala (opplevd anstrengelsesgrad) og puls/fart utover i ei sub-terskeløkt på ca 60 min.
For meg stiger jeg jevnt på Borg-skalaen utover i økta, og føler ikke at jeg ligger på et "platå" og cruiser gjennom hele økta. Til tross for at jeg ligger 10-15 sekunder saktere enn terskelfart.

Jeg tror terskelbegrepet er et forsøk på å tilpasse teori til praktikk.
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#23
•
16 oktober 2015 kl 10:38
Gilla
Roger, visst är det ett väldigt teoretiskt begrepp och iom att formen varierar från dag till dag så vet man ju aldrig riktigt vad tröskelfarten är. Men man kan nog lära sig hitta känslan med några års löpträning.

Definitionen av tröskel är ungefär "den snabbaste fart du kan hålla INNAN laktatet stiger okontrollerat till oproportionerligt höga nivåer". Så det handlar inte egentligen kanske om upplevd ansträngning lika mycket som det handlar om laktatnivåer.

Så det är därför begreppet finns, för att man observerat i laboratorier att det finns en viss gräns då laktatnivåerna går från att vara kontrollerat jämna till att stiga okontrollerat.

Men sen om det egentligen är värt att fundera så mycket över i praktiken, det är ju en annan sak...
HF Löfgren
1968 • Malmö
#24
•
16 oktober 2015 kl 10:43
Gilla
#22 Håller med. Särskilt om man börjar pratat om exv "tröskelansträngning" . Tex om du springer i ett kuperat motionsspår så kanske man inte kan hålla sin tröskelfart. Då får man ofta rådet att köra på tröskelansträngning istället. Vilken ansträngningsnivå är det egentligen? Är det den ansträngning man upplever efter 10 min i tröskelfart eller den man upplever efter 30 min eller 45 min?

Upplever inte heller någon platå. Man blir ju mer och mer ansträngd ju längre man springer i den farten och mot slutet blir det ju outhärdligt.
Om man istället springer på jämn ansträngning och/eller jämn puls så måste man ju sänka farten om man springer tillräckligt länge.

Men man kanske inte ska fundera för mycket utan sticka ut och kuta istället :-)
HF Löfgren
1968 • Malmö
#25
•
16 oktober 2015 kl 10:45
2 Gilla
Haha Gabriel. Synkad slutkläm.
Roger Vestrum
1977 • Fluberg
#26
•
16 oktober 2015 kl 10:45
Gilla
Ja laktatmålinger er en måte å få teori til å stemme med virkeligheten. Men jeg er skeptisk til de klassiske laktattestene hvor man øker farten for hvert femte minutt og gjør laktatmålinger mot slutten av hvert "trinn".
Jeg har mer tro på å måle laktat for hvert 15. eller 20. minutt på såkalte terskel- og subterskeløkter. Her vil man finne store forskjeller på eliteutøvere og gode mosjonister. Eliteutøvere har jeg skjønt har en flat og lav laktatprofil under mesteparten av økta, mens ikke fullt så gode løpere har en gradvis økning i laktat under hele økta. Altså en langt mindre markert "terskel".
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#27
•
16 oktober 2015 kl 10:54 Redigerad 16 oktober 2015 kl 10:55
Gilla
Roger, absolut. Det beror ju på att elitlöparna är så genomtränade att deras muskler klarar att forsla bort och använda laktat som bränsle även vid väldigt hög % av VO2max.

Medan en som springer 3 ggr i veckan inte alls har samma infrastruktur i sina muskler och inte klarar att forsla bort laktatet ens vid relativt låg % av VO2max.

Frågan är ju egentligen varför man håller på med laktattester. Längdskidåkare verkar ju vara helt besatt av det och har någon läkare eller tränare som sticker dom i fingret flera gånger under var och vartannat pass.

Håller kenyaner och etiopier på med laktattester? Tror knappast det. Dom springer mycket och hårt. Det räcker tydligen för att bli bäst i världen. Verkar inte behövas några uppmätta tröskelnivåer där inte.
Lars Lindefelt
1958 • Borlänge
#28
•
16 oktober 2015 kl 11:56
Gilla
Den gamla hederliga svenska modellen var även den mycket och hårt. När klubben tränade i Mellsta brukade snacket tystna efter första 2,5-slingan, sen var det bara flås.
Susanne Bornmar
1975 • Linköping
#29
•
16 oktober 2015 kl 12:59
Gilla
Intressant det här. Jag är inte så bra på det men jag kan bidra med lite input från tester jag gjorde i våras... (säga vad man vill om tester dock... jag tar det själv med en nya salt, men jag vann testet och tyckte det var kul att göra, men skulle nog inte betalt så mycket pengar för det från egen ficka...)

Där fick jag uppfattning om att man eg pratar om två olika saker, Mjöksyratröskel och tröskelfart.
Mjöksyratröskel, precis det skede då kroppen börjar bilda laktat.
Och sedan har vi en tröskelfart som brukar vara ett intervall.

Jag gjorde ett test i testlab i våras.
Mina värden där blev:
LT = 4:26 min/km
OBLA (= Onset of Blood Lactate Accumulation) = 4:03 min/km (puls 162) (Här har man valt att definiera värdet som den belastning/fart där laktatkurvan skär nivån 4mmol/l. Det som GAbriel försökte förklara med "definitionen av tröskel".

För att ligga i tröskelfart fick jag beskedet då om att min tröskelfart var 4:03 - 4:31 (puls 154-162).
Kommer jag över 4:03 och en puls på 162 drar jag på mig ordentligt med mjölksyra.

Att tilläggas till detta var att jag vid denna period gjorde följande resultat på tävling:
halvmaran på 1:32:39 (snitt på 4:23 min/km - snittpuls 172)
millopp på asfalt på 40:38 (snitt på 4:04 min/km - utan pulsband)

Om nu min OBLA ligger på 4:03 borde jag ju rent teoretiskt ha kunnat springa milen fortare... Men nu stämmer ju inte alltid teorin med verkligheten. Många andra faktorer spelar ju faktiskt in här...
Hade nog varit bättre att prata om tröskel-puls istället... Vilket jag också fick fram av de tester jag gjorde... Men jag tycker inte den stämmer riktigt den heller... Jag tycker nog allt att jag kan ligga på en bra mycket högre puls än det som mättes upp i testerna.

Som mitt halvmara-lopp tex. Där hade jag en puls på över 170 redan efter 3,5 km....Vid 18 km gick den över 175... Och då ska min OBLA-tröskelpuls vara uppmätt till 162 i testlabb... Känns så där rimligt...
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.