1 januari 2014 kl 17:43
Redigerad 1 januari 2014 kl 20:59
Sista joggen för året blev en distansrunda från Kista till Huvudsta via Ursvik, 8,5 km. 2013 har jag fokuserat på distans och kontinutet. Målet var att få mer träningsmängd och klara maran under 3 timmar. Jag startade med 6 mil/vecka i januari och målet var att komma upp i runt 13 mil/vecka innan Stockholm marathon.
Jag har under året försökt lyssna på kroppen och låta dagsformen styra tempot men med facit i hand så prang jag lite för snabbt i början av året vilket gjorde att jag blev för sliten och tappade för många träningsdagar pga att jag var tvungen att låta kroppen återhämta sig. Träningen under vintern/våren gick därmed inte som tänkt och jag missade mitt mål med en minut på Stockholm Marathon.
Under sommaren och hösten fick jag till riktigt bra träning tre månader i rad med endast en rehabvecka med alternativträning. Det ledde till att jag klarade mitt mål och sprang Frankfurt Marathon på 2:57.
Under året har jag haft lite småkrämpor här och där i kroppen men inget som direkt hindrat mig från att springa.
Dumma saker jag inte ska göra om nästa år:
* I vintras sprang jag 4,5 mil i för nya, för hårt snörda skor vilket klämde en nerv eller sena i vristen så att det strålade i hela foten och det satt i till slutet av sommaren.
* Jag fuskade med ryggstretching och satt dåligt på jobbet vilket gjorde att ryggen värkte ordentligt under sommaren.
* Sprang ett MAX-pass på bana i gamla, slitna, minimala skor vilket ledde till smärta i båda knä under sommaren.
* Jag sprang för fort utför, med för slarvig tekik på Lidingöloppet vilket ledde till smärta i vänster knän under hösten.
Nästa år ska jag öka veckomängden några mil men fokus blir på att få in mer kvalitetspass i träningen. Målet är att klara maran på 2:50.
