15 oktober 2013 kl 13:19
Lars>> Om man vill gå ned i vikt och räknar kalorinetto är det högst väsentligt att på ngt sätt mäta ansträngningen. För detta ändamål är pulsen det enklaste som jag känner till iaf.
Om man vill tappa i vikt och har beräknat att man t ex ska ligga på ett kalorinetto av 1400 kcal per dag och varje dag äter 1400 kcal och varannan dag är på gymmet och tränar sig till en energiförlust på 300 kcal så ligger man ju egentligen på ett dagsnetto på 1250 kcal.
Då kan den som inte har problem med vikten och aldrig heller har haft det kanske tänka "jamen det är väl bara bra att få i sig mindre energi", men det är stor skillnad på att ha ett netto på 1250 per dag eller 1400 per dag, tro mig. Skillnaden känns i magen på kvällen när man ska försöka sova.
Lägger man därtill att man kanske joggar i snitt 7 km varannan dag så blir det ännu väsentligare att räkna så att man helt enkelt inte får i sig alldeles för LITE.
Jag tror att många som försöker sig på att räkna kalorier gör precis detta misstag:
Man struntar i att räkna kaloriutläggen och räknar bara intäkterna - vilket obönhörligen resulterar i rätt så stora plågor (läs svältsymptom) efter ett tag. Har man en vilja av stål så är detta kanske inte ett problem, men vill man ha en jämn och hyfsat behaglig viktnedgång av ca 0,5-1 kg per vecka över tid, ja då är det ruskigt viktigt att räkna både in- och utgifter på kalorikontot.
Notera att detta alltså inte har någonting med träningseffekt i övrigt att göra.
Styrketräning i viktnedgångssyfte är egentligen allt annat än styrketräning, i och med att man även bränner en hel del muskelvolym och även styrka.
Jag är BETYDLIGT svagare nu än när jag vägde 115-120 kg.
Däremot kan jag springa betydligt längre och fortare. ;)
