18 augusti 2013 kl 23:06
Aldrig Musik i ören. Varken på träning eller tävling.
Precis som någon skrev tidigare i tråden ser jag löpningen som en sorts meditation. Det är en stund där jag är för mig själv där jag kan gräva djupt inom mig själv. Det är en stund på dagen då det bara är jag och mina tankar som existerar.
När jag springer låter jag tankarna flöda fritt och jag tänker på allt och inget.
Ibland bearbetar jag negativa saker som stressiga arbetsdagar, sorgen när min mamma var sjuk och andra jobbiga saker. Andra gånger tänker jag på roligare saker som hur jag ska utveckla mina hobbyprojekt, lösa problem och utveckla dom.
Ibland tänker jag på ingenting alls utan bara springer.
Jag vill inte ha musik när jag springer lopp. Jag vill känna närvaron av de andra deltagarna och publiken, om det finns någon sådan. Eftersom jag gärna springer marathon och siktar på ultra tror jag att det är en styrka att träna utan musik. Tror det blir en stor omställning att springa marathon utan musik om man är van att träna med. Det är på dom långa loppen som den mentala delen verkligen spelar roll.
Kanske det här låter flummigt men det är så det fungerar för mig.